Hur jobbar DO framöver? Kvalitetsdrivet 2013

En presentation över ämnet: "Hur jobbar DO framöver? Kvalitetsdrivet 2013"— Presentationens avskrift:

1 Hur jobbar DO framöver? Kvalitetsdrivet 2013
Diskrimineringsombudsmannen (DO) Olle Andersson Brynja, Utvecklingsenheten

2 Regeringsuppdraget att utöka tillsyns- och främjandeinsatser om aktiva åtgärder, A2013/697/DISK
Att utöka tillsyns- och främjandeinsatserna avseende högskolors arbete med aktiva åtgärder enligt 3 kap §§ diskrimineringslagen. 14 § Målinriktat arbete 15 § Att förebygga och förhindra trakasserier 16 § Likabehandlingsplan 14 § En utbildningsanordnare /…/ ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de /…/studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. 15 § En utbildningsanordnare /…/ ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att /…/ student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. 16 § En utbildningsanordnare /…/ ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de /…/ studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

3 Att främja studenters rättigheter
DO:s målsättning: Att främja högskolors arbete med aktiva åtgärder. Att ge relevanta målgrupper i högskolevärlden kunskap om diskriminerande strukturer inom sitt eget ansvarsområde. Att ta fram relevant metodstöd och utbildningsmaterial avseende högskolors arbete med aktiva åtgärder. Regeringsuppdraget fick vi från arbetsmarknadsdepartementet i slutet av februari, och ska redovisas senast 1 mars. Det rör totalt 9 miljoner, varav dryga 2 miljoner planeras att avsättas för den så kallade högskoledelen. Paragraferna: 14 § Målinriktat arbete 14 § En utbildningsanordnare /…/ ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de /…/studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. 15 § Att förebygga och förhindra trakasserier 15 § En utbildningsanordnare /…/ ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att /…/ student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. 16 § Likabehandlingsplan 16 § En utbildningsanordnare /…/ ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de /…/ studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

4 Behovsanalys Behov av att stärka undervisande personals roll
Behov av flexibelt material och interaktiva lösningar Behov av fokus på arbetets organisation då policys och planarbete inte når ut i verksamheten Behov av specificerad analys av individers anmälningar Behov av nationell kartläggning av studenters upplevelser av diskriminering Behov av att stärka undervisande personals roll Lärarna är de anställda på skolan vilka har störst och närmast kontakt med studenterna. I behovsanalysen framkommer i flera sammanhang vikten av att stärka kunskaperna i personalgruppen. I vissa fall framkommer en önskan om ett helhetsperspektiv, där DO synliggör vikten av att arbeta bredare, med såväl studenters rättigheter som rättigheterna som anställd. Detta behov av helhetsperspektiv accentueras av doktorandernas oklara ställning mitt emellan att vara anställd och student, och dessutom inte sällan med ansvar för kurser för nya studenter. Här bör man också ta hänsyn till att det finns en stor osäkerhet hos stor del av den undervisande personalen, man känner varken till rättigheter för anställda eller studenter, och det existerar en osäkerhet inför diskrimineringsfrågor, inte sällan i kombination med en rädsla för att bli anmäld. Kunskapen om att anmälan om diskriminering enbart rör högskolan som juridisk person är låg, och dessutom irrelevant i sammanhanget då många anställda upplever att en anmälan om diskriminering är eller skulle bli djupt personlig. Över lag framgår att högskolorna och intressenterna upplever att befintligt DO-material är relativt daterat men ändå utgör ett stöd. Dock skulle en gedigen och omfattande utbildningsinsats på till exempel lärarnivå skulle vara välkommen. Dock finns också önskemål om anpassat material även högre upp i högskolans hierarki, här skiftar inställningen lite bland intressenterna men en riktad insats till prefekter har angetts som en god idé. Bristen på tydliga riktlinjer för vilka högskolepedagogiska kunskaper som en nybliven lärare på en högskola har är uppenbara. Behov av flexibelt material och interaktiva lösningar Önskan om att få ett anpassningsbart material som går att arbeta om beroende på vilket sammanhang det används är också stort. Enhetliga och nationella utbildningsmaterial som stöder sig på gällande lagstiftning, och DO:s erfarenheter är efterfrågat. Detta material bör dock kunna anpassas i så lång utsträcknings som möjligt, där olika lärosäten, men också olika institutioner/avdelningar inom ett lärosäte har möjlighet att lyfta olika delar beroende på just den egna organisationens behov är eftersträvansvärt. Vidare bör ett utbildningsmaterial kunna vara flexibelt för förändring i det avseendet att lagstiftningen kan komma att förändras (med tanke på pågående utredning kring lagens aktiva åtgärder). Vidare anges på flera ställen i denna sammanställning att högskolan är en organisation med åtskilliga olika skärningspunkter, relationer som mellan ledning och institutioner, mellan forskningspersonal och administration, mellan student och anställd, och mellan olika vetenskapsfält och institutioner bidrar till en organisation med komplex sammansättning och med många olika relationer att ta hänsyn till. Vad som är självklar och intressant information på en institution, kan vara fullkomligt okänt och irrelevant på institutionen bredvid. I stort sett alla intressenter är positiva till mer interaktiva former för utbildning, såsom skulle kunna ges genom en e-utbildning. Filmer eller föreläsningar nämns ofta som bra exempel. Ofta med syftet att väcka tankar och funderingar hos deltagaren. Behov av fokus på arbetets organisation då policys och planarbete inte når ut i verksamheten En av slutsatserna som kan dras av behovsanalysen är att det faktiska planarbetet i enlighet med Diskrimineringslagen inte äger relevans för personal ute i verksamheten, och inte heller når exempelvis lärare i sitt vardagliga möte med studenter. Detta har till stor del att göra med den decentraliserade karaktär som de flesta lärosäten, i synnerhet landets största innehar. Något som troligen spätts på ytterligare på grund av lärosätenas ökade autonomi. Mot bakgrund av detta är det av vikt att efter behov kunna skilja på krav på en högskolas centrala och övergripande behov av att jobba främjande och på de faktiska behov som existerar på institutions eller fakultetsnivå. Många av intressenterna upplever heller inte att ytterligare granskning än den som redan genomförts skulle påverka högskolornas arbete i någon vidare bemärkelse. Däremot talar erfarenheterna från denna behovsanalys likväl som från Kristina Lindholm och Arja Lehtos tillämpningsstudie av aktivt åtgärdsarbete för att det är svårt att granska sig fram till förändring ute i verksamheten. Denna slutsats tas med i arbetet med projektets tillsynande insatser. Behov av specificerad analys av individers anmälningar Projektet vill även synliggöra behovet av ytterligare ärendeanalys, detta mot bakgrund av vad som framkommit i förhandskontakter med primärintressenterna. Ett sådant uppdrag skulle kräva tid för analys av inkomna anmälningar från studenter. Regeringsuppdraget anger en inriktning på förebyggande/främjande och tillsynsinsatser, men det kan ändå vara fruktbart att ytterligare formulera sig kring diskrimineringsanmälningarna. Analysen syftar till att mer långsiktigt skapa ett analysverktyg för att kunna dra lärdomar av. Ett sådant arbete behöver också samordnas med den pågående analys av diskrimineringsanmälningar som UTV genomför. Behov av nationell kartläggning av studenters upplevelser av diskriminering Det är känt sen tidigare att studenter har låg kännedom om lagen och sina rättigheter . Det visar också undersökningar som genomfördes strax efter tillkomsten av lagen om likabehandling av studenter i högskolan. Man kan utgå ifrån att detta är en bidragande orsak till att studenter anmäler i låg utsträckning, men det är därmed inte sagt att ”hälsan tiger still” och att särbehandling eller diskriminering av studenter inte förekommer. Projektet avser därför undersöka möjligheten att analysera detta närmare, exempelvis genom de lokala och – i vissa fall – relativt omfattande studentbarometrar/studiemiljöenkäter som genomförts av mindre såväl som större lärosäten.

5 Planerade aktiviteter för att nå målsättningen
Förstudie Webbaserad lärplattform Enkätundersökning Uppdatera vårt handledningsmaterial Skapa en långsiktig struktur för DO:s relationer med högskolevärlden Utföra riktad tillsyn mot ett antal högskolor Förstudie. Vi har genomfört en sammanställning av DO:s och tidigare ombudsmäns arbete samt intervjuat och träffat ett större antal primärintressenter för att lära oss mer om verkligheten ute på högskolorna 2. En e-utbildning som då främst riktas till skolans personal, och som det ser ut idag med tonvikt på lärare. I dagsläget tänker vi en utbildning i olika nivåer och som är möjlig att plocka isär för att anpassa beroende på i vilken del av högskolevärlden man önskar använda den, därav att vi kallar det ”paket”. Det ska också vara en utbildning som relativt lätt kan omarbetas och uppdateras ifall lagstiftningen ändras i och med sittande utredning. 3. Enkätundersökning 4. Uppdatera de material som DO erbjuder. Detta har inte gjorts sedan 2009, och det finns behov av att skapa ett specialanpassat material riktat till just högskolevärlden, i likhet med vad DO skapat för skola och förskola (Lika rättigheter i skolan) 5. Skapa etablerade och återkommande kontaktytor med högskolevärlden, vi har ett eget högskolenätverk i dagsläget, men vi skulle även vilja knyta kontakter med bl a SUHF, SFS och andra. 6. Riktad tillsyn Detta ska analyseras ytterligare under hösten och föredras för Agneta Broberg i december eller januari vad som ska granskas och hur. Och denna del bearbetas genom tillsynsavdelningen. Grundtanken är dock att DO i stor utsträckning granskat högskolesektorn, varför denna del av projektet avser att pröva nya vägar för tillsyn av högskolan än den traditionella varianten. Detta även mot bakgrund av DO:s nyligen genomförda studie av hur högskolesektorn upplever tillsynen och vilka tillämpningsproblem som man märkt av.