Vårt uppdrag som matematikutvecklare

En presentation över ämnet: "Vårt uppdrag som matematikutvecklare"— Presentationens avskrift:

1 Vårt uppdrag som matematikutvecklare
Vårt uppdrag grundar sig på de fyra utgångspunkterna som NCM har formulerat på nationell nivå. - Lyfta fram relevant forskning och aktuella utvecklingsarbeten om lärande och undervisning i matematik samt skolutveckling. - Ge möjlighet till erfarenhetsbyte kring utvecklingsarbete i matematik på skolområdes-, kommunal och regional nivå. - Visa på verktyg för hur lokalt utvecklingsarbete i matematik kan planeras, genomföras och utvärderas. - Bidra till uppbyggnad och utveckling av nätverk kring matematik på lokal, regional och nationell nivå.

2 Våra uppgifter som matematikutvecklare ht 2012
- Kommunövergripande analys av Np i matematik för att synliggöra styrkor och förbättringsområden. - Nätverksträff med kommunens lärare i matematik för redogörelse av analysens resultat från Np vt 2012. - Läsa litteratur och rapporter som knyter an till vårt uppdrag. - Synliggöra matematikutvecklarna. Slutsatser efter analysen av Np i matematik våren 2011: - Befästa de matematiska grunderna tidigt i de lägre åldrarna. - Mer praktiskt/laborativt arbete. (Svar till nämndinitiativ) - Gemensamma konferenser mellan de olika åldrarna och stadier.

3 Våra aktiviteter som matematikutvecklare ht 2012
- Reviderat formulär för kommunövergripande analys av Np. - Lektionsbesök på skolorna för utbyte mellan lärares tankar, erfarenheter och idéer i matematik. - Nätverksträffar mellan de olika skolorna vid två tillfällen under höstterminen. - Marknadsföra värdefull litteratur. - Erfarenhetsbyte kring utvecklingsarbeten om lärande och undervisning tillsammans med Västerås matematikutvecklare. - Studiebesök hos Mattesmedjan & NCM’s matematikverkstad. - Skapa ett rum/depå för matematik där det finns aktiviteter att tillgå.

4 Analys av Np 2012 Hallstahammars kommun åk 3, 6 & 9.
Vi delar upp och ser delar för att kunna se eventuella mönster i helheten. Stöd för undervisande lärare och underlag för statistik.

5 Åk 6 & 9

6 De delar som eleverna har klarat bäst är
- A-delen, muntlig. Läsa och tolka diagram inom områdena geometri och procent. - göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. De delar som eleverna har klarat mindre bra är - de matematiska grunderna. - lösa problemuppgifter i flera led där samtliga förmågor testas.

7 Problemlösning LURBRAK Läs hela texten och återge den med egna ord.
Upprepa frågan högt för dig själv och stryk under frågan. Ringa in viktig information. Bestäm räknesätt. Är detta ett flerstegsproblem? Rita en lösning och berätta steg för steg hur du tänker. Använd matematikspråket. Kontrollera din lösning. Är ditt svar rimligt? .

8 Förbättringsområden Åk 6 Åk 9 Göra matematiken mer konkret
Mer praktiskt arbete Problemlösning In med datorn i undervisningen Åk 9 Mer praktiskt/laborativt arbete Arbeta med webbaserat material för att höja status och motivation Begreppskartor Färdighetsträning Bättre diagnoser

9 Ökad måluppfyllelse Åk 6 Åk 9 Varierat arbetssätt Basmatteräkning
Fler chanser att lyckas Många genomgångar Gemensamma diskussioner Åk 9 Arbeta med grunderna och fördjupning Tydliga riktlinjer Medvetet arbetssätt Individuella samtal Praktiska övningar är av stor vikt

10 Behov av kompetensutveckling
Inom digitalt läromedel Inom praktiskt/laborativt material Träffa andra lärare för utbyte av erfarenheter Hur hjälper vi de elever som har stort behov av stöd?

11 Skillnad mellan Np & slutbetyg
Lindboskolan Nationella provet åk 9: Ej gjort provet: 6,5% (8 st) Ej godkänd: 20,3% (25 st) Minst godkänd: 73,2% (90 st) Slutbetyg åk 9: Anpassad studiegång 0,8% (1 st) Ej godkänd 9,8% (12 st) Minst godkänd ,4% (110 st) Tunboskolan Nationella provet åk 9: Ej gjort provet: 4,8% (2 st) Ej godkänd: 21,4% (9 st) Minst godkänd: 73,8% (31 st) Slutbetyg åk 9: Ej godkänd: 4,8% (2 st) Minst godkänd: ,2% (40 st)

12 Tankar kring varför elever i åk 9 får godkänt i slutbetyg trots att de inte når målen för Np?
Np är ett prov i mängden Mental blockering vid provtillfället Får eleven rätt verktyg för att kunna lösa uppgiften? Grunder & fördjupning sker det på individnivå inom varje arbetsområde? Visar vi tydliga kunskapskrav för att eleven ska kunna utveckla sina förmågor? Skulle vi nå fler elever med två-lärarsystem? Enligt skolverket ska Np inte vara examensprov Skolverket funderar och spekulerar över detta och har inga svar på denna fråga.

13 Åk 3

14 Antal som ej deltagit i NP
Antalet elever som klarat alla delprov: 120 ( 79 % ) Del Antal som deltagit i NP Antal som ej deltagit i NP Antalet elever som uppnått delprovets kravnivå A 152 3 145(95%) B 135 (89%) C 147 (97%) D 140 (92%) E 124 (82%) F 151 4 138 (91%) G 150 (99%)

15 Resultat av Np i år 3 våren 2012
Vad i din undervisning upplever du har varit givande för en ökad måluppfyllelse för eleverna? ” ”Jag försöker variera min undervisning och hela tiden arbeta mot målen. Dessutom ser jag till att vara lyhörd för de elever som behöver extra hjälp.” ”Gemensamma diskussioner, mattespel, kreativt material.” ”Vi har arbetat mycket med att befästa kunskaperna i de fyra räknesätten, taluppfattning samt metoder för uträkning, många gemensamma diskussioner och genomgångar. Problemlösning.” ”Tabellträning i addition/subtraktion. Alla matematikdiskussioner kring läsuppgifter samt hur det kan se ut vid olika räkneoperationer.” ”Genomgångar i mindre grupper. Att nöta tills det sitter. Att variera bok och laborativt material. Att det laborativa materialet är levande och används.” ”Vi har arbetat med alla områden som provet behandlar innan. Vi har jobbat laborativt. Proven har gjorts i halvklass. Få elever har gjort att uppföljning av varje elev har varit möjlig.” ”Mycket praktiskt arbete! Möjlighet till mindre grupper efter behov. Jag har inte haft ett läromedel som har styrt. Eleverna har varit medvetna om målen. ”En målfokusering och mycket repetition.”

16 Resultat av Np i år 3 våren 2012
När man ser till andelen elever som klarat alla delprov och tittar på hur många lärare de haft under sina 3 år samt om lärarna har varit behöriga verkar behörigheten vara klart avgörande, även om man har haft flera lärare. Den gemensamma rättningen har givit positiv respons!

17 Tankar kring IUP -För att veta vad eleven kan utveckla ska vi vara medvetna om vad eleven kan. -Vi ska sträva efter ett lärande som utvecklar de matematiska förmågorna. -Vilket arbetssätt som är tänkt för att hjälpa eleven utveckla en förmåga så eleven inte står ensam med ansvaret. -Ingen intern kommunikation, innehållet ska vara begripligt för alla. -Eleven ska vara medveten om sin egen lärandeprocess och utveckla ett större ansvar för sina studier och kunna bedöma sina resultat. -Eleven skall ha sådana kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer och problem som kan dyka upp i dennes vardag och som behövs som grund för fortsatt utbildning. -Ett exempel kan vara: Hur angriper du (eleven) ett problem?

18 Till sist... - Stämmer det med Er analys?
- Hur ser Era prioriterade områden ut för detta läsår?