”Friska barn lär bättre”

En presentation över ämnet: "”Friska barn lär bättre”"— Presentationens avskrift:

1 ”Friska barn lär bättre”
Riksföreningen för skolsköterskor Göteborg 14 april 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV Flyktingbarnteamet i Göteborg Svenska Barnläkarföreningens Arbetsgrupp för flyktingbarn

2 Axel 12 år Orolig i skolan Inte tyst i klassrummet Lyder inte läraren
BÄR KNIV!

3 Olof 12 år Ambitiös och duktig Lär sig fort
Tilltagande trötthet och koncentrationssvårigheter Tappar kunskap, håglös, ledsen Alltmer ointresserad Isolerar sig socialt

4 Från fattigdom och klassamhälle till välfärdsstat och jämställdhet
Ambitionen var att inkludera alla på lika villkor. I praktiken har enstaka grupper alltid varit utestängda.

5 Skillnaderna mellan fattiga och rika barnfamiljer
Gränsvärden för den fattigaste resp. rikaste tiondelen av barnhushållen. Generella förbättringar i barnfamiljers ekonomiska villkor fram till år 2008 har inneburit en relativ ökning av skillnaderna mellan fattigare och rikare barnhushåll. De allra rikaste barnhushållen drar ifrån i inkomststandard, medan de fattigaste hushållen tenderar halka efter jämfört med medel- och högstandardhushållen. Trenden som inleddes 1997 med ökade ojämlika ekonomiska villkor mellan olika hushållsskikt har accentuerats ytterligare fram till år 2008.

6

7 Ökande boendesegregation

8 Är barnfattigdom i rika länder ett hot mot hälsan?
Bland socialt mindre gynnade: Fysiska hälsoproblem 60 % vanligare Psykiska hälsoproblem 70 % vanligare Riskfaktorer för ohälsa 80 % vanligare Plötslig spädbarnsdöd 3,6 gånger vanligare Självmordsförsök 2,5 gånger vanligare Andra former av självtillfogat våld 2,5 gånger vanligare Barn som inte ammas 3 gånger vanligare 111 studier på sociala skillnader i hälsa bland barn i Sverige: Tydliga sociala skillnader finns för de flesta hälsoproblem.

9 Andel barn i ekonomisk utsatthet efter föräldrarnas bakgrund och familjemönster
Risken för ekonomisk utsatthet är mer än tre gånger så hög bland barn till ensamstående föräldrar jämfört med barn till samboende föräldrar, 24,7 respektive 8,1 procent år Under 2007 och 2008 har dock den ekonomiska utsattheten minskat tydligast bland barn till ensamstående föräldrar, från 25,9 till 24,7 procent (- 1,2 procentenheter) eller från till barn. Störst risk för ekonomisk utsatthet för barn återfinns i hushåll med en ensamstående utlandsfödd förälder. Barnfattigdomen är bland dessa hushåll 49 procent jämfört med 17 procent för barn till ensamstående svenskfödd förälder. Risken att leva i ett ekonomiskt utsatt hushåll ifall barn bor med båda föräldrarna födda i Sverige är endast 2,3 procent. Sedan 1991 har denna andel minskat från 6,8 procent, vilket innebär mer än en halvering av fattigdomsrisken. För barn till ensamstående och/eller föräldrar med utländsk bakgrund har det inte skett en motsvarande minskning av den ekonomiska utsattheten.

10

11 Livet före flykten: Krig, våld, övergrepp, hot Förföljelse: politisk, religiös, etnisk Förluster av anhöriga Bristande skolgång Familje- eller hederskonflikter, tvångsäktenskap Social misär Exploatering sexuellt, arbetskraft, kriminellt Barnsoldater

12 Foto: Joakim Roos

13

14

15 Flykten: Lång väg, lång tid Farofylld Farligt Underbetalda farliga arbeten Fängelse Misshandel Sexuella övergrepp

16 Asylprocessen “Klimat av misstänkliggöranden”

17 Traumatiserande faktorer
Hur mår barnen? Traumatiserande faktorer Salutogena faktorer

18

19 Hur går det på sikt? Sarah Moskowitz (USA, England, Israel)
Hans Keilson (Holland) Dalianis-Karambatzakis (Grekland) Anders Hjern — Birgitta Angel (Sverige) Edith Montgomery (Danmark) Händelser före flykten har stor betydelse för psykisk hälsa den första perioden efter ankomsten Händelser i det nya landet har stor betydelse för senare psykisk hälsa och välbefinnande

20 Den psykosociala situationen för flyktingbarn i exil (Anders Hjern)
Nivå 1 INDIVID ORGANISERAT VÅLD SORG UPPRYCKNING - ANPASSNING Nivå 2 RELATIONELL FAMILJ SOCIALT NÄTVERK Nivå 3 KONTEXT lokalt nationellt internationellt SOCIAL SITUATION I EXIL (inkl. asylprocessen) POLITISK SITUATION I HEMLANDET

21 Den psykosociala situationen för flyktingbarn i exil (Anders Hjern)
Nivå 1 INDIVID ORGANISERAT VÅLD SORG UPPRYCKNING - ANPASSNING Nivå 2 RELATIONELL FAMILJ SOCIALT NÄTVERK Nivå 3 KONTEXT lokalt nationellt internationellt SOCIAL SITUATION I EXIL (inkl. asylprocessen) POLITISK SITUATION I HEMLANDET

22 Hur då? Breda och långsiktiga ”befolkningsstrategier”!
Betrakta alla nyanlända flyktingbarn som ”sårbara barn” Socialt stöd och kontext i centrum Helhetsperspektiv Betydelsen av Vardagsmiljön Viktiga Vuxna Samverkan

23 Linje 1 — Stödjande vardagsmiljöer
Skola Förskola Fritidshem Fritidsgårdar Fotbollsklubbar, typ...

24 Hälsofrämjande faktorer
Föräldrar — familj Skola — förskola Fritid, sociala nätverk Framtidshopp

25 Mål Stabilisera Återskapa trygghet och tillit Stödja föräldrarna Stöd till ett nytt socialt nätverk Uppmärksamma behov av särskilt stöd

26 Samverkan i nätverket Skola Elevhälsan Frivillig- Lokalsamhälle
organisationer Introduktions- enheten Barnmedicin Primärvård BUP Psykiatri Socialtjänst Barn hälsovård Föräldrar Familj FALL: irakiska mamman med tre små barn

27 Samverkan i skolnätverket
Specialpedagog Skola Elevhälsan Frivillig- organisationer Lärare Barnmedicin Primärvård BUP Psykiatri Socialtjänst Rektor Barn Föräldrar Familj “FRISKA BARN LÄR BÄTTRE”

28

29 Vad kan vi göra? Tillräckligt många vuxna!
Bygga bra samverkansstrukturer Arbeta från en gemensam — och levande! —värdegrund Stöd! utrymme för reflexion utbildning – fortbildning – handledning stöd och uppmuntran Stoppa nedskärningarna! Vad kostar det att INTE satsa??

30 Axel 12 år Orolig i skolan Inte tyst i klassrummet Lyder inte läraren
BÄR KNIV!

31 Olof 12 år Ambitiös och duktig Lär sig fort
Tilltagande trötthet och koncentrationssvårigheter Tappar kunskap, håglös, ledsen Alltmer ointresserad Isolerar sig socialt

32 Barnfattigdom är inte oundvikligt utan följden av politiska beslut
UNICEF har beräknat att det skulle kosta följande andel av BNP att utplåna fattigdomsgapet i resp. land: USA 0,68% Storbritannien 0,48% Kanada 0,46% Sverige 0,07%... Nick Spencer 815 miljoner människor i världen svälter eller är undernärda idag enl FAO. 1,2 miljarder människor tjänar mindre än 1 $/dag. Under five mortality: drygt barn per dag, nästan alla i fattigdomsrelaterade sjd. Samtidigt lägger USA 100 miljarder $/dag i militärkostnader. Skulle räcka till att vaccinera 770 miljoner barn mot fem vanliga dödliga barnsjukdomar! Varje dag!! UNDP (FN:S utvecklingsprogram) har visat att det skulle behövas 80 miljarder $ för att ge alla världens människor grundläggande sociala förmåner. Detta motsvarar alltså < 1 dags militärkostnader för USA och är långt mindre än vad de 100 största företagen tillsammans säljer för… USA:s räddningsprogram för bankkrisen 2008: 700 miljarder $

33 ”Nobody need wait a single moment
before starting to improve the world”

34 Tack…! Flyktingskap, migration och hälsa
Utbildning, kurser, Master of Public Health-program Forskning, doktorandutbildning