Att skriva sig till läsning

En presentation över ämnet: "Att skriva sig till läsning"— Presentationens avskrift:

1 Att skriva sig till läsning
Skriv- och läsglädje på Gränsskolan

2 Vår verksamhet Gränsskolan F-3 består av förskoleklass, fritidshem (två avd), år 1 (två klasser), år 2 och år 3. Vi är 8 pedagoger och 75 barn. Vi arbetar tillsammans i stora teman, som ofta sträcker sig över hela läsåret. Temat genomsyrar arbetet i de olika barngrupperna men vi arbetar också i åldersblandade grupper i verkstäder varje vecka. Årets tema är VÄDER.

3 Vi börjar dagen med att mötas!

4 Dagens arbete planeras
På morgonsamlingen går vi igenom dagens olika pass och dess innehåll Eftersom vi arbetar med temat Väder ser vi till att dagens väder dokumenteras i väderdiagrammet Vi samtalar om skrivuppgiften, t ex vad den kan innehålla och hur skrivarparen kan planera den tillsammans Det är också viktigt att barnen vet vad de ska göra när arbetet är klart – b l a är motoriskt stimulerande aktiviteter viktiga.

5 Vi skriver vädersagor Skrivarparen startar med att planera sin saga..
Vad ska den handla om? Vilket väder ska vi ha med i sagan? Osv Sedan är det dags att sätta igång!

6 Arbetsrutiner för att skriva sig till läsning
En del skrivarpar startar med att skriva sagan vid datorn… ..och andra börjar med att illustrera sin saga.

7 Textarbete Barnen i f-klassen spök-skriver eller leker ”Snabba sekreteraren”. Sedan berättar de för en vuxen om sin text. Barnen i år 1 vill helst skriva med versaler. När texten är färdig och barnen är nöjda ”uttolkar” en vuxen texten till gemena bokstäver, under barnens text (i mindre storlek). På så vis kan barnen läsa varandras texter och alla läsare kan få en förståelse för innehållet. Barnen kan känna sig stolta!

8

9

10

11 Textmontering Barnen klipper ut texten och monterar den vid sin bild.
Beroende på om den ska sättas upp eller ingå i en bok kan den sedan plastas in eller limmas på ett större papper som ger en fin ram.

12

13

14

15

16 Texterna blir mottagna!
Det är viktigt att barnens texter har mottagare. Vi brukar samlas och läsa upp alla texter. Sedvanliga applåder är förstås ett måste! Barnen känner stolthet och glädje över att kunna förmedla sin berättelse! Brevväxling är också en form av mottagande som fungerar bra. Barnen i f-klassen skriver t ex brev till Maja och får sedan svar!

17

18

19

20

21

22 Miljöns betydelse Det är viktigt att man kan få arbetsro!
I klassrummen sitter barnen i grupper om fyra. Vid varje arbetsplats finns färgpennor i olika storlek och färg. Lim, saxar mm som behövs för textmontering finns tillgängligt. Datorernas placering styrs förstås till viss del utifrån anslutningar och strömförsörjning.

23

24

25

26

27

28 Grov- och finmotorisk utveckling
1 När arbetet med att forma bokstäver flyttas ett år framåt får barnen tid att utveckla sin motorik och förbereda sig för att använda pennan som verktyg. 2 Den motoriska utveckling går uppifrån och ned och inifrån och ut. Allra sist utvecklar vi precisa rörelser i händer och fötter. 3 Vi kan därför inte enbart öva fingrarna i skolan utan vi måste ge barnen möjlighet att utveckla hela kroppen och sinnenas samspel för att till slut få en välutvecklad motorik där en lättläst handstil är möjlig att lära sig. Källa: Erica Lövgren Med datorn som skrivverktyg, 2009

29

30

31

32

33 Gränsskolan oktober 2010