Mikael Klein, Intressepolitisk chef, Handikappförbunden 27 oktober 2011 Svenska funktionshindersrörelsens alternativrapport till FN:s kommitté för rättigheter.

En presentation över ämnet: "Mikael Klein, Intressepolitisk chef, Handikappförbunden 27 oktober 2011 Svenska funktionshindersrörelsens alternativrapport till FN:s kommitté för rättigheter."— Presentationens avskrift:

1 Mikael Klein, Intressepolitisk chef, Handikappförbunden 27 oktober 2011 Svenska funktionshindersrörelsens alternativrapport till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning

2 Handikappförbunden Samarbete för 39 funktionshindersförbund med ca 430 000 medlemmar www.handikappforbunden.se

3 Samlad kraft Vi, Handikappförbunden, är ett stort antal funktionshindersförbund som slutit oss samman för att agera i samlad kraft. Politisk Vi ser samhället ur ett helhetsperspektiv. Vår uppgift är att förändra samhället. Vi gör det genom att både belysa levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning i Sverige och agerar aktivt för att åstadkomma samhällsförändringar som inkluderar alla människor. Kompetens Vi är bärare av den mest angelägna kunskapen – den egna erfarenheten. Vi använder kompetensen till att konstruktivt medverka till samhällsförbättringar. Oberoende Vi styrs inte av något annat än vår vision om ett samhälle för alla. Vårt oberoende ger oss trovärdighet och en unik samhällsroll att fylla som inte kan göras av andra samhällsaktörer. Medborgarrätt Vi har ett mandat från Förenta Nationerna att bevaka att en stor del av befolkningen - flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning - tillerkänns sina mänskliga rättigheter fullt ut.

4 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning • Förord • Artiklarna 1 – 4 ”Konventionens hörnstenar”, beskriver grundläggande principer • Artiklarna 5 – 30 är rättighetsartiklar • Artiklarna 31 – 50 är procedurregler, beskriver bland annat genomförande, uppföljning och övervakning av konventionen • Frivilligt protokoll om klagorätt

5 Svenska funktionshindersrörelsens alternativrapport till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning

6 Rapporten är ett komplement till Sveriges regerings första officiella rapport till FN-kommittén. Syftet med rapporten är att ge en heltäckande bild av hur Sverige lever upp till konventionens olika rättigheter för flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Hela den svenska funktionshindersrörelsen har varit involverad i framtagandet av rapporten. Projektet Agenda 50 – verktyg för våra rättigheter

7 Alternativrapporten tar upp artiklarna 1-33. Till varje artikel finns: • Beskrivning av regelverket • Funktionshindersrörelsens åsikter om regelverket • Statistiska jämförelser och forskningsresultat • Funktionshindersrörelsens åsikter om den faktiska situationen • Funktionshindersrörelsens rekommendationer om vad den svenska staten behöver göra för att bättre leva upp till rättigheterna

8 Regelverket 472. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på grund av funktionsnedsättning på arbetsområdet och omfattar arbetssökande, arbetstagare och de som söker eller genomför arbetspraktik. Vid anställning, befordran eller i samband med utbildning för befordran ska en arbetsgivare vidta skäliga stöd- eller anpassningsåtgärder så en person med funktionsnedsättning kan utföra arbetet på lika villkor. En arbetsgivare som inte beaktar detta gör sig skyldig till diskriminering. En person som upplever sig ha blivit diskriminerad kan anmäla fallet till DO. Under första halvåret 2010 har antalet anmälningar ökat med 20 procent jämfört med första halvåret 2009. Artikel 27 Arbete och sysselsättning Artikel 27 1. A Diskriminering på arbetsmarknaden

9 Rättspraxis 473. I rättsfallet AD 13/10, mål nr A 59/08, 2010-02-17 åberopas Diskrimineringslagen. Arbetsdomstolen (AD), slog fast att det inte var diskriminering när Försäkringskassan nekade en kvinna jobb som utredare med motiveringen att man inte kunde anpassa ett dataprogram till punktskrift. Kvinnan sökte en tjänst som utredare på Försäkringskassan. Vid anställningsintervjun förklarade hon vilka hjälp­medel som finns och hur svårigheter kan avhjälpas. Hon fick inte jobbet trots att hon uppfyllde alla kompetenskrav och hade goda referenser. Försäkringskassan ansåg att det interna dataprogrammet inte gick att använda med en punktskriftsanpassning. AD ansåg att Försäkringskassan inte hade skyldighet att anpassa datorprogrammet, vilket var en förutsättning för att kvinnan skulle kunna klara arbetet som utredare.

10 474. KOMMENTAR Funktionshindersrörelsen är mycket kritisk till AD:s tolkning av lagen och anser att Försäkringskassan som är en offentlig arbetsgivare måste göra både sin interna och externa verksamhet tillgänglig. Hade skrivningarna i artikel 9 liksom principerna om universell design tillämpas vid upphandlingen av datasystemet hade kvinnan med synnedsättning kunnat arbeta hos Försäkringskassan. Den svenska funktionshinderspolitiken som slogs fast 2000 slår fast att FN:s standardregler ska vara vägledande. hade försäkringskassan följt dåvarande handlingsplan, standardreglerna 5 och 7 samt resolution 2000:51 hade kvinnan också kunnat få jobbet!

11 Övergripande kommentarer Strukturella brister inom tre centrala områden: 1. Regelverk följs inte Sverige har på många områden bra lagar. Men lagarna följs inte alltid. Regeringen har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för tillgänglighet som ett resultat av att konventionen ratificerats. 2. Brist på konventionskonform tolkning Konventionen har inte inkorporerats, det vill säga blivit svensk lag. 3. Brist på effektiva rättsmedel DO får bara driva fall enligt Diskrimineringslagen samt Föräldra­ledighetslagen, i huvudsak ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Flera av de medborgerliga och politiska rättigheterna finns i den Europeiska konventionen. DO kan åberopa ”Europakonventionen”, men, kan inte driva ett fall som endast bygger på den..

12 Artikel 4, punkt 3 ” I utformning och genomförande av lagstiftning och riktlinjer för att genomföra denna konvention…...ska konventionsstaterna nära samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning, … genom de organisationer som företräder dem. ” (Utdrag från punkt 3 art 4)

13 Sammanfattande slutsatser • Samhällsplaneringen måste präglas av en inkluderande utformning för en hållbar utveckling och framtida tillväxt. • Trots lagar som varit verksamma i decennier, upprepas samma misstag vid planering av verksamheter och miljöer. Fortfarande görs långsiktiga investeringar som med sina brister kommer att leda till kostsamma (och mindre funktionella) särlösningar i efterhand. • FN:s kommitté bör uppdra åt den svenska regeringen att redovisa för riksdagen hur funktionshindersrörelsens rekommendationer ska behandlas.

14 Twitter #funkpol