Estetisk kommunikation

En presentation över ämnet: "Estetisk kommunikation"— Presentationens avskrift:

1 Estetisk kommunikation
Gruppen

2 Uppgift Du ska resonera och reflekter kring vad du fått lära dig under dessa lektioner om gruppdynamik. Resultatet ska mynna ut I en reflekterande text där du beskriver dina erfarenheter och upplevelser kring en grupp du varit en del av. Texten skall sammankopplas med de kunskaper du fått under lektionerna och du ska referera till dessa I din text. Texten skall vara minst en A4-sida.

3 kommunikation Sända och ta emot budskap.
Kommunikation är grunden till alla de interaktiva processer som sker mellan deltagarna I en grupp. Det är genom olika sätt att kommunicera vi meddelar oss med varandra, både på ett medvetet och undermedvetet plan.

4 Definition av en Grupp En grupp kan definieras som två eller flera individer som: Samspelar med varandra Är ömsesidigt beroende av varandra Uppfattar sig själva och uppfattas av andra som tillhörande gruppen Delar normer som rör frågor av gemensamt intresse och ingår I ett system av roller som är beroende av varandra Påverkar varandra Upplever gruppen som belönande Strävar mot gemensamma mål

5 Syften behov och roller
En grupp existerar endast i den utsträckning det finns några behov som den syftar till att tillfredställa. Finns det inga behov så skulle gruppen aldrig ha bildats och när behov och syfte är tillgodosedda så upplöses gruppen. Av detta grundläggande antagande följer att liksom medlemmarna anpassar sitt beteende efter sina behov och syften så kommer gruppen som helhet att fungera på ett sätt som passar dess syften.

6 syften Uttalade syften Dolda syften Deltagarens syften och behov
Instrumentella syften Socioemotionella syften och behov Tillhörighet Kontroll Närhet/tillit Uttalade syften: kurplaner och kriterier Dolda syften: ngt som döljer sig bakom det uttalade syftet, ex en skolas överlevnad. Instrumentella syften: vårt dagliga arbete. Bli så bra på mitt instrument/arbete som möjligt…Arbetet är vårt instrument för att kunna skaffa pengar. Socio emotionella syften och behov: tillhörighet, kontroll och närhet/tillit

7 Tillhörighet Syftar på behovet att känna sig accepterad och uppmärksammad av de övriga I gruppen. Att inte lyckas tillfredställa detta behov kan ge upphov till: Otrygghet, oro, känslor av att vara avvisad och sårad. Tillhörighet: hungern efter tillhörighet kan bli så stark att många hellre skaffar sig negativ uppmärksamhet än ingen uppmärksamhet alls. Fjärmaren: tyst, osäker, sluten kroppshållning. Pajasen: översocial och vill ha all uppmärksamhet.

8 kontroll Behovet att kunna påverka vad som händer I gruppen.
Behovet av att styra eller bli styrd!

9 Närhet/tillit Bygger på fördjupade känslor, en relation som upprättas till en eller flera gruppmedlemmar. I grunden ligger behovet av att älska och vara älskad. Gruppens dörröpnare.

10 Stödjande Stödjande klimat: Vänlig och accepterande attityd
Trivs ihop trots meningskiljaktigheter Inställda på gemensam problemlösning Individernas olikheter ses som en tillgång Man känner sig trygg och kan I och med detta släppa på försvarsattityder och använda en större del av sin personlighet I sitt arbete Ett humoristiskat förhållningssätt

11 Försvarsinriktat klimat
Man är på sin vakt Rädd för personliga påhopp Värnar svartsjukt om sina egna ideér Man granskar nya ideér med stor logisk klarhet och håller de inte måttet så förkastas gärna både idé och person vilket ofta leder till att gruppmedlemmarna censurerar sina ideér Kritik som ges är oftast av negitiv art Man hakar gärna fast vid det dåliga I ett förslag I stället för att se de potentiella möjligheter som ju kan finnas I de mest galna ideér Den humoristiska inställningen ses som oseriös Ofta förekommer kommentarer med sarkasmer, gliringar och dold kritik

12 Deltagarnas rollfunktioner
Rockbandet som grupp är ett bra exempel när man pratar rollfunktioner, tänk på vem som… ordnar spelningarna plankar låtar som ska spelas har det slutgiltiga ordet när man bestämmer hur arrangemanget skall vara har det ekonomiska ansvaret fixar det praktiska med sladdar, förstärkare… kommer för sent har glömt sina noter är passiv och flyr uppgifter klagar och aldrig är nöjd OBS! Rollerna är inte statiska

13 Instrumentella rollfunktioner
De instrumentella rollfunktionerna… Riktar in gruppen mot mål och arbetsuppgift Organiserar, klargör, konkrtetiserar, värderar, sammanfattar, samordnar Kommer med idéer och förslag på lösningar av problem Vill leda och fördela arbetsuppgifter med tydliga instruktioner och målsättningar Sammankopplar idéer, visar på likheter, håller ordning

14 INSTRUMENTELLA ROLLFUNKTIONER
Initiativtagaren kommer gärna med idéer, allt ifrån problemlösningar till förslag om nya mål. Detta innebär inte att han/hon är lika aktiv när det gäller att genomföra sina idéer. Samordnaren försöker sammankoppla och samordna idéer, visa på llikheter I förslag och klara ut åsiktsskillnader, ser som sin uppgift att smörja det instrumentella maskineriet. Kunskapsauktoriteten är inriktad på fakta och kunskaper, vill känna säkerhet genom att veta “hur det egentligen är” och bidrar med faktakunskaper till gruppen. Organisatören vill gärna strukturera, organisera och ha tydligt formulerade målsättningar, har ett kontrollbehov som gärna yttrar sig I att vilja leda. Assistenten tar gärna på sig rutinuppdrag för att gruppens arbete ska fungera smidigt, ordnar med praktiska problem som apparater o.dyl. Kritikern värderar och kritiserar logiskt, positivt och negativt det arbete gruppen utför, vilket ofta är en förutsättning för att kunna fatta bra beslut.

15 Socioemotionella rollfunktioner
De socioemotionella rollfunktionerna… Stödjer ett positivt socialt och psykiskt klimat Vill få med alla I samvaron Kompromissar mellan olika åsikter Bekräftar, uppskattar, berömmer, uppmuntrar Skämtar, lättar upp spänningar, lyssnar, stödjer Försöker lösa konflikter

16 Socioemotionella rollfunktioner
Uppmuntraren ger beröm, visar intresse och tolerans även för gruppmedlemmar som har uppfattningar som skiljer sig från de egna. Dörröppnaren/medlaren ser till att alla I gruppen kommer till tals och sammankopplar gärna det som finns att förenq när åsikterna går isär. Han/hon är den som rycker in när konflikter och meningsskiljaktiheter hotar gruppen. Normgivaren är mån om att normer och regler sätts upp och följs. Lyssnaren är en lojal men passiv gruppmedlemm, följer med I gruppens samspel, accepterar andras idéer, bidrar med sin arbetsinsats men fungerar mest som lyssnare vid diskussioner och vid avgörande beslut. Pajasen försöker med skrattet som verktyg bejaka lekfullheten och på det sättet få en “lättare” stämning I gruppen. Fikafixaren tänker och bryr sig mycket om den rent praktiska sociala trivseln. Det är han som föreslår fikapaus, tar med kaffe eller ordnar en fest. Han vill gärna ha socialt umgänge som form för att lösa problem eller planera, t.ex. träffas hemma hos någon eller gå ut och ta en fika. Sanningssägaren är den som vågar gå emot strömmen för att han/hon ser en företeelse, ett beteende eller resonemang som hindrar gruppen men ingen vågar ta upp till diskussion. Denna roll kan av de andra gruppdeltagarna ses som provocerande och störande men har I längden en viktig funktion.

17 Gruppens utvecklingsfaser
Alla grupper är dynamiska och ständigt föränderliga. Man växlar mellan socioemotionell och instrumentell inriktning, får nya medlemmar och uppgifter. Problem och kriser uppstår och försvinner. En grupp kan med andra ord gå igenom de olika faserna flera gånger.

18 Gruppens utvecklingsfaser
Planerings och inledningsfasen: här vilar koncentrationen vanligast på det socioemotionella planet. Medlemmarna behöver lära känna varandra och hitta sin plats i gruppen. Konflikter undviks eftersom allt är nytt och spännande och ingen vill stöta sig med någon i gruppen. Kommer de andra att tycka om mig? Är jag tillräckligt bra Finns det någon i gruppen man kan komma nära Hur aktiv ska jag vara? Ska jag passivt hålla mig undan tills jag vet hur läget är eller från början ha en aktiv och påverkande linje? Vem gillar och accepterar jag själv Vilka mål kommer gruppen att ha

19 Gruppens utvecklingsfaser
Övergångsfas/konfliktfas. Nu börjar deltagarna känna sig hemma i gruppen och vågar ta större initiativ, vilket ofta medför att konflikter uppstår. Medlemmarnas egna behov hamnar i centrum. Det gäller här att precisera syften och mål med verksamheten. Medlemmarnas egna behov måste knytas samman och bilda gruppens syfte. Detta är viktigt för att gruppen ska kunna utvecklas. Även om denna fas kantas av försvarsinriktat klimat, menar många socialpsykologer att den är viktig för gruppens fortsatta utveckling. Övergångsfasen är kritisk, det är nu deltagarna bestämmer sig för att vara med eller inte.

20 Gruppens utvecklingsfaser
Närmandefasen kan beskrivas som avspänning med stor inriktning på de socioemotionella funktionerna. Efter regn kommer sol! Lyckas man ta sig igenom konfliktfasen uppstår en ny vi-känsla med bättre sammanhållning och djupare relationer mellan gruppens medlemmar än tidigare. Med en ökad känsla av tolerans och ödmjukhet inför varandra kan nu en överdriven försiktighet märkas.

21 Gruppens utvecklingsfaser
Samarbetsfasen, lyckas gruppen ta sig igenom närmandefasen så har både tillit och trygghet I gruppen ökat. De instrumentella värdena står I fokus. Vad är målet??? Rollfunktionerna skiftar.

22 Gruppens utvecklingsfaser
Separationsfasen: målet för gruppen är uppfyllt.