Vad skapar samverkan för samhällsnytta?

En presentation över ämnet: "Vad skapar samverkan för samhällsnytta?"— Presentationens avskrift:

1 Vad skapar samverkan för samhällsnytta?
Projektinformationsdag Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå Sven Vikberg, payoff AB Egen presentation. Payoff, SamPop, NyttoSam, tre delägare, samverkan med andra konsultföretag. Utvärdering av sociala investeringar

2 payoff utvärdering och analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en långsiktig kundnytta Egen presentation på denna eller förra bilden. Vi ser ett allt större intresse att olika satsningar även inom det sociala området fokuserar på ett hållbart samhälle. Startade 2007, tre konsulter och samverkan med bl a Sweco, Framtidsutbildning, Demokratikonsult, vi följer, stödjer och xxxx, utvärdering och utbildning, tar fram beräkningsmodeller, socialt ansvar contra affärsnytta

3 Detta tänkte jag prata om
Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta skapas för målgruppen och ger en möjlighet att diskutera om resurserna använts effektivt – några erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi utvärderat) Lämna kostnadsfixering och istället se sociala satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka kostnader kan undvikas om vi gör detta? Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad satsning skall skapa positiva resultat och effekter för samhället, ägarna och individerna

4 Reflektion Vad är egentligen ett bra resultat av ett arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet och hur vet vi det i så fall? Suboptimering kan vara bra för den part som inte lyfter blicken och tar hänsyn till samhällsnyttan! Ett projekt blir aldrig bättre än sitt syfte och mål, eller? Inte svårt att skapa samhällsekonomisk lönsamhet, på sikt?, hälsa och livskvalitet, höga initiala kostnader

5 Några utgångspunkter Vad säger egentligen resultatet av en samhälls- ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat projekt? Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten? Vad innebär en känslighetsanalys?

6 Några utgångspunkter Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i samverkan kunnat uträtta? Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn- liggöras och tas tillvara? Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt Lärande, mervärden och framgångsfaktorer Spridning och implementering

7 Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i första hand upp och styrs avseende kostnader och intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella budgetåret Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor av under många år och skolans budget följs upp främst ur ett kostnadsperspektiv Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller synliggörs

8 Vår syn på ekonomi Hushållning med gemensamma och begränsade resurser för att uppfylla mål Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre sikt Vad en satsning kostar och vem som finansierar? Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra som vanligt?

9 Samhällsutvecklingen ur ett socioekonomiskt perspektiv
Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte helheten Vi underskattar dessa kostnader Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer Därför Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehabilitering (i samverkan) Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra procent Sammantaget kan detta leda till att samhällets insatser för att minska utanförskap och marginalisering är rejält underdimensionerade

10 Deltagare 17-25 år Yrkesinriktning klar Redo för arbete
Klar med rehab. Vill själv ha en lösning Trauma Studier Någon månad AF SIUS Samtal/möten Hitta arb. plats/praktik Inskolning Hoppade av gymn. Ev. praktik skolan FK aktivitetsersättning Arbetsprövning 4 tim./4ddg/v 9 mån KomVux Några dagar Samtalsbehandling PROJEKT Vuxen psykiatrin BAS Arbetsterapi/ Psykiatrin Terapi psykiatrin BUP ARiS Hemma sittande Sjukgymnast samtalskontakt 2 ggr/v i 1,5 år Samtalskontakt Arbetsterapeutisk kartl. + behandling våren hösten 2013 Heltidsanställning med lönebidrag UVA feb 2014 SIUS Särskild introduktion och uppföljningsstöd Uppföljning Upp till ett år

11 Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning - Projektkostnad Nytta Produktion Lägre resursförbrukning Egna kostnader Externa kostnader Livskvalitet Olika ekonomiska perspektiv Helheten beskrivs med hjälp av samhällsekonomi Alla effekter för alla individer oavsett vem som finansierar eller vem som erhåller nyttan Obs: samhället är inte = offentlig sektor

12 Samhällets ekonomi Samhällets kostnader och intäkter fördelas ut på de olika sektorerna via våra finansiella system Samhällets uppbyggnad kan illustreras på följande sätt: Från ekon. bistånd + 10 läkarbesök/kurator till heltidsarbete Livskvalitet/mjuka värden Individ/hushåll kr 0 kr Privata företag Samhället/BNP Kommun/stad kr kr Offentlig sektor Landsting/region kr Stat kr Försäkringar kr

13

14 Välfärdens tre faser i livet
Barn och unga Arbetsför i åldern 16 – 67/69? Ålderdomen Hur skall resurserna fördelas? Resurserna till välfärden har inte minskat, men hur fungerar det egentligen? Barnfattigdomen ökar, många lever under EU`s fattighetsnorm, många ungdomar utan jobb, jobbskatteavdragen skapat ekonomiska obalans mellan arbetande och pensionärer. Ett förlängt arbetsliv med ett år ökar BNP med ca 2,5 % - 60 mdr kr. Denna situation kommer med stor sannolikhet att förvärras efter år 2030 då 1960-talets stora kullar börjar nå pensionsålder. Detta sker samtidigt som många av 40-talisterna fortfarande lever högt upp i åldrarna. Efterfrågan på hälso- och sjukvård kommer därmed att vara ansenlig vilket leder till att bristen på arbetskraft inom den sektorn tenderar att bli mycket omfattande på lång sikt.

15 Försörjningsbördan Norrbottens län 1985–2040
Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna år. För åren har försörjningsbördan skrivits fram med ett antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

16 Samhällsekonomiskt perspektiv
Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag) Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i Västerås Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognos- ticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län Vad är rimligt att följa upp, värdera och utvärdera? Går allt att värdera? Ekonomiska och icke-ekonomiska värden Utgångspunkter för samhällsekonomisk utvärdering Målgrupp alternativt ett organisatoriskt perspektiv

17 Samhällsekonomiskt perspektiv
Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag) Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad Trygghetslarm, Östersunds kommun Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett bostadsområde Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

18 Vad visar våra utvärderingar?
Potential, kr Verkningsgrad, 14 % Projektkostnad, kr Lönsamhet ett år, kr Lönsamhet fem år, kr Återbetalningstid nio månader

19 Några erfarenheter Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser skapar bra förutsättningar för många i målgruppen att nå egenförsörjning Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar intäkter och minskade kostnader främst för kommuner och landsting Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna förbättrar sin ekonomi rejält

20 Några fördelar med samverkan
Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer jämlik hälsa och riktade satsningar Stödjande strukturer för kommunikation inom och mellan berörda organisationer Möjlighet att genomföra samordnade kompetens- utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro till varandras kunskap och arbetssätt Samordnad styrning strategiskt och operativt Skapar tydliga incitament för både individ och aktörer

21 Vi skulle vilja utveckla
Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta och det borde kunna göras, det är inte raketforsk-ning vi håller på med! Vi skulle då också kunna väga samman den totala nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det organisatoriska perspektivet, för deltagarna och samhället ESF förstudie, målgrupperna har fått bra insatser, projekt satelliter utan ”riktig” förankring i ordinarie verksamheter, för lite påverkan av organisationerna, strukturerna och strategierna.

22 Lärande utvärdering Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom program-område 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samord-ningsförbunden Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och effekter Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för att både ge bra resultat för målgruppen och påverka organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde Målgrupp, metoder, samverkan, kontext, implementering och resultat för samhället, organisationerna och individerna.

23 Några trender Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter för att utveckla dessa istället för att rigga projekt Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara bättre och implementering står på dagordningen i många projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska förändringar av ordinarie verksamheter Organisationsstruktur utifrån helhetssyn och samverkan Styr-, budget- och uppföljningssystem som medger socialt investeringstänkande Socialt investeringskapital Ekonomiska ersättningssystem som gör det möjligt att skapa långsiktighet, helhetssyn och samverkan

24 En social satsning har tre faser
Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering, organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och effekter Genomförande; följs syfte och mål, genomförs aktiviteterna och uppnås resultat och effekter Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre sikt?

25 Optima-för fler i arbete
Syftet är att: Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den aktör som är mest lämpad Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas situation och försörjning Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och styrning med fokus på helheten och långsiktighet Målet är att: Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning och insats (operationaliseras) Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och samverkan (strategisk lan och aktiviteter) Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

26 Optima-för fler i arbete
Aktiviteter för att nå målen Operativa mål som är SMARTA Fokus på resultat och effekter på kort och medellång sikt

27 Till sist, det finns hopp…
Sociala investeringsfonder ger utrymme både för entreprenörer och innovationer, men bör drivas av flera organisationer/myndigheter Samordningsförbunden och förhoppningsvis även kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar för att utveckla ordinarie verksamheter med eller utan projekt Näringslivet och övriga företag inser värdet av att förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar fart”

28 Funderingar och reaktioner?

29 payoff utvärdering och analys
Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig” finns att ladda ner på

30 payoff kontakt www.payoff.se Claes Malmquist Tel: 076 – 83 00 529
E-post: Sven Vikberg Tel: 076 – E-post: Jonas Huldt Tel: 076 – E-post: