För att jobben kan bli fler

En presentation över ämnet: "För att jobben kan bli fler"— Presentationens avskrift:

1 För att jobben kan bli fler
Niklas Wykman Politiskt sakkunnig åt finansministern

2 Finansdepartementets prognos Prognosen i vårpropositionen för 2013 inom parentes
2013 2014 2015 BNP 1,2 (1,2) 2,5 (2,2) 3,6 (3,6) varav hushållens konsumtion 2,1 (2,2) 3,1 (2,8) 3,9 (3,7) nettoexport 0,0 (-0,3) 0,0 (-0,1) 0,3 (0,4) fasta bruttoinvesteringar -2,4 (0,9) 4,3 (4,0) 6,9 (6,6) Produktivitet i näringslivet, kalenderkorrigerad 1,3 (1,3) 2,7 (2,4) 2,5 (2,9) Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 0,3 (0,2) 0,5 (0,3) 1,1 (0,7) Sysselsättning 0,8 (0,2) 0,8 (-0,1) 1,0 (0,6) Arbetslöshet (procent av arbetskraften) 8,2 (8,3) 8,1 (8,4) 7,8 (8,1) KPI (årsgenomsnitt) 0,1 (0,5) 0,9 (1,2) 1,7 (1,8) BNP-gap (procent) -3,5 (-3,5) -3,0 (-3,3) -2,1 (-2,3) Finansiellt sparande -1,2 (-1,6) -1,5 (-1,0) -0,4 (0,0) Strukturellt sparande 0,5 (0,4) 0,2 (0,9) 0,8 (1,3) Konsoliderad bruttoskuld 41,9 (42,0) 42,6 (41,8) 41,2 (39,5)

3 Förändring, arbetslöshet
Sysselsättningsgrad Q1 2013, 15–74 år. Procent av befolkningen Förändring, arbetslöshet 2008Q3–2013Q2, 15–74 år. Procentenheter * Avser 2012Q4 Trunkerad skala Källa: OECD * Avser 2013Q1. Källa: Eurostat Förändring av arbetskraften Procentuell förändring 08Q3 till 13Q1, 15–64 år Reallön Procentuell förändring 2007–2012 Avser lön inklusive sociala avgifter Källa: EU-Kommissionens vårprognos * Avser 2012Q4. Källa: OECD

4 Hög arbetslöshet i krisens spår Arbetslöshet som andel av arbetskraften, 15-74 år
Anm.: Prickad linje markerar prognos Källa: Kommissionen

5 Sverige har stark position
Finansiellt sparande Procent av BNP Offentliga sektorns skuld Andel av BNP. Procent Diagrammen visar EU15 utom Luxemburg samt USA och Japan. Källa: Finansdepartementet (Sverige) respektive EU-kommissionens vårprognos 2013 (övriga)

6 Stärkta drivkrafter att arbeta
Marginaleffekt vid olika inkomstnivåer. Procent Skattekvot* vid låga inkomster (2/3 av genomsnittslönen) *Inkomstskatt och socialavgifter som andel av arbetskostnad Källa: SCB/FASIT Källa: OECD

7 Utanförskapet

8 Drivkrafter och insatser

9 Underlätta att komma i arbete
Stärka övergången från skola till arbete Stöd för yrkesintroduktionsanställningar, lärlingsplatser, m.m. Motverka att den höga arbetslösheten biter sig fast Förändrade socialavgifter för unga, insatser för långtidsarbetslösa, m.m. Bredare vägar till jobb för utrikes födda Nystartszoner, effektivare etablering, minskade marginaleffekter vid arbete Förbättra möjligheterna till omställning under arbetslivet

10 Global Innovation Index 2013
FoU-investeringar Offentliga och privata investeringar i FoU som andel av BNP, 2010 Global Innovation Index 2013 Ranking topp 3, EU15, USA och Japan Källa: OECD, 2013 1 Schweiz uppgifter gäller för 2008 Källa: INSEAD, WIPO Global Competitiveness Index 2013–2014 Ranking topp 5 och EU15 World Bank Doing Business Index Ranking topp 5 och EU15 Källa: World Economic Forum Källa: Världsbanken

11 Arbetslinjen ger jämn fördelning
Ojämlikhet i inkomstfördelningen inklusive offentligt finansierade tjänster. Gini-koefficient Andel av befolkningen med låg materiell standard. Procent

12 S förslag hotar över 70 000 jobb Källa: Finansdepartementet
Jobbeffekter lång sikt S Skatter Höjda socialavgifter för unga Minskat/utvidgat ROT/RUT -1 100 Höjd restaurangmoms -3 500 Högre inkomstskatter -1 500 Utgifter Arbetsmarknadspolitik 10 500 A-kassa Sjukförsäkringen Övrigt 4 600 Totalt

13 Stort gap mellan mål och politik Förändring av antalet sysselsatta
jobb fattas för att nå målet om lägst arbetslöshet i EU

14 Drivkrafter och insatser

15 En tredje valseger för arbetslinjen
Ordning och reda i ekonomin – inga experiment Fler jobb – inte administrera arbetslöshet Minska utanförskapet – inte ta ner drivkrafter Konkurrenskraft – inte höjda kostnader för företag Stärk välfärden – inte utbyggda bidrag