För kunskap och bildning Läroavtalsdagen 18.11 2010 Tor Lindholm Koulujen rehtorit puolustivat koulujen toimia Ylen haastattelussa kertomalla, että ”koulut.

En presentation över ämnet: "För kunskap och bildning Läroavtalsdagen 18.11 2010 Tor Lindholm Koulujen rehtorit puolustivat koulujen toimia Ylen haastattelussa kertomalla, että ”koulut."— Presentationens avskrift:

1 För kunskap och bildning Läroavtalsdagen 18.11 2010 Tor Lindholm Koulujen rehtorit puolustivat koulujen toimia Ylen haastattelussa kertomalla, että ”koulut ovat joutuneet tulkitsemaan monimutkaista lakia omin päin.”

2 För kunskap och bildning Statistik Svenskspråkiga läroavtalsstuderande 2004200520062007Totalt Påbörjare6736447128722901 Deltagare1591171518592048 Avbrott116234132119601 Utexaminerade4134584163621649

3 För kunskap och bildning Läroavtalsstuderande - förändring 2005 - 2008 Totalt%- ökning Grund- examen %- ökning Tilläggs- utbildning % ökning Totalt18 42136,612 34966,36 07219,1 Teknik11 39972,77 843131,83 55636,6 %61,9 63,5 58,6

4 För kunskap och bildning Herdebrevet 19.6 2008 ……..råder mycket varierande praxis gällande utbildningens formbundenhet, övervakning, styrning och finansiering…….. …….övervakningen bör handhas av dem som beviljats tillstånd att ordna utbildning (630/1998, 631/1998)…….. ……. Utbildningsanordnaren handhar all styrning och övervakning… • Godkänna läroavtal • Göra upp personligt studieprogram • Utvärdera utbildningsförutsättningarna • Följa upp studierna • Sköta examenstillfällena • Besluta omm studiesociala förmåner • Betala ut utbildningsersättningar………

5 För kunskap och bildning Viktiga element Identifierande och erkännande av tidigare kunnande Individualisering Frivillig vuxenutbildning som utgår från efterfrågan – se marknadsföringen ! Viktigaste uppgiften att planera, styra och övervaka studierna på arbetsplatsen Ökningen i antalet studerande föranleder resur- och kvalitetsproblem. ”Lagen om yrkeskompetens” (förarutbildning) • Yrkeskompetensutbidlning • Fortbildande yrkeskompetensutbildning

6 För kunskap och bildning Lagen om yrkesutbildning 630/1998 Grundlläggande yrkesutbildning kan ordnas som läroavtalsutbildning Baserar sig på ett visstids skriftligt arbetsavtal (läroavtal) mellan en person som fyllt 15 år och en arbetsgivare. Läroavtal kan göras om arbetsgivaren och en legitimerad anordnare av yrkesutbildning på stadgat sätt enats om att ordna läroavtalsutbildning. Studierna på arbetsplatsen kompletteras med teoretiska studier

7 För kunskap och bildning Personligt studieprogram Till läroavtalet skall bifogas ett personligt studieprogram varur skall framgå: 1.Examen som eftersträvas, examensgrund som följs, omfattningen av examen 2.Centrala arbetsuppgifter 3.Den teoretiska undervisningens innehåll 4.Tidpunkten för den teortiska undervisningen 5.Ansvariga utbildare 6.Övriga för utbildningen väsentliga detaljer

8 För kunskap och bildning Av arbetsplatsen krävs Utgående från examensgrunderna  Tillräcklig produktions- eller serviceverksamhet  Relevant utrustning och maskinpark  Kompetent personal som kan utses till ansvarig utbildare.

9 För kunskap och bildning Ersättning till arbetsgivaren Kostnaderna för arbetsgivaren uppskattas och ersättning erläggs i enlighet med det. Ersättning varierar beroende på examen, utbildningsområdet, studerandens erfarenheter, studieskede. Ersättningen skall fastställas för varje läroavtal separat, innan läroavtalet undertecknas.

10 För kunskap och bildning Yrkesinriktad tilläggsutbildning Kan ordnas som läroavtalsutbildning enligt samma lagrum §§ 17 och 18 i lagen om yrkesutbildning. Utbildningsanordnaren ansvarar för ansökan till examenstillfället, ansökan till handledande utbildning, ordnande av examenstillfälle, individualiseringen av lärande.

11 För kunskap och bildning Finansieringen av läroavtalsutbildningen I grundläggande yrkesutbildning beslutar utbildningsanordnaren om antalet studerande i läroavtalsutbildning I anordnartillståndet för yrkesinriktad tilläggsutbildning fastställs årligen minimiantalet läroavtalsstuderande. I statsbudgeten fastställs årligen maximiantalet läroavtalsstuderande inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen

12 För kunskap och bildning Finansieringen av läroavtalsutbildningen Enhetspriset för läroavtalsstuderande i yrkesinriktad grundutbildning var år 2009 63,13 % av medelenhetspriset (6 427,55 €) Enhetspriset för yrkesinriktad tilläggsutbildning av år 2009 i handledande utbildning 3 223,16 € och i övrig tilläggsutbildning 2 327,84€.

13 För kunskap och bildning Adulta - beslutsmotiveringar Adulta har antagit till läroavtalsutbildning för grundexamen studerande som har tidigare högre utbildning i samma bransch eller en högskoleexamen i annan bransch. Adulta har inte uppgjort individuella studieplaner som är grunden för hela den pedagogiska principen i läroavtal. Adulta har inte erlagt ersättning åt arbetsgivaren vilket torde bevisa att läroavtalen inte ordnats på stadgat sätt.

14 För kunskap och bildning Beslutsmotiveringar - Styrning och övervakning av läroavtal Ingen ansvarig utbildare har utsetts för läroavtalsstuderande i eget företag. Läroavtalsstuderande har avlagt grundexamen inom en annan bransch genom att arbeta på sin egen arbetsplats. Adulta har ordnat läroavtalsutbildning för yrkesinriktad tilläggsutbildning med finansiering enligt yrkesinriktad grundutbildning. (Marknadsfört ledarutbildning – läroavtal för grundexamen)

15 För kunskap och bildning Utbildningsstyrelsen anser att Adulta gjort fel då de  Omotiverat anvisat studerande läroavtal för grundexamen  Inte individualiserat studierna såsom förutsätts  Inte arrangerat övervakningen och handledningen på arbetsplatserna  Anmält studerande som grundexamensstuderande för att få högre statsfinansiering

16 För kunskap och bildning Kontentan av det hela ? Marknadsfört studierna på fel sätt Antagit studerande till utbildning på fel nivå, inte beaktat tidigare kompetenser Bristfällliga läroavtalsplaner – bristfällig dokumentation Arrangerat teoriutbildning eller tilläggsutbildning – finansierat som grundutbildning Arrangerat läroavtalsutbildning kollektivt – ingen individualisering av studierna Okritiskt godkännande av arbetsplatser för läroavtalsutbildning. Underlåtit att erlägga ersättning åt erbetsgivarna Misskött handledningen av de studerande i läroavtalsutbildning.

17 För kunskap och bildning Sammandrag av bristerna hos JAKK Tidigare utbildning eller arbetserfarenhet har inte beaktats -> studerande anvisats till grundutbildning trots lång arbetserfarenhet Läroavtalet uppgjorts kollektivt, eventuell individualisering har inte förkortat studietiden Läroavtal för grundexamen har uppgjorts trots mångårigt arbete, inlärningen på arbetsplatsen har skett utan planering i tidigare arbetsuppgifter Läroavtalen har förlängts då yrkesproven kollektivt förlagts till sen tidpunkt Läroavtal för personalen (100 pers)i den egna kommunen, grundexamen i företagsekonomi (också för tjänsteinnehavare). Myndighetsuppgifter delegerats till undreleverantörer 219 studerande i yrkesinriktad tilläggsutbildning, 170 dokumenterade 60 saknade läroavtal 218 saknade praktiska uppgiftsbeskrivningar 10 hade individuella teoristudieplaner 163 studerande hade inte uppgifter om utbildningens tidtabeller

18 För kunskap och bildning Den allmänna situationen för läroavtalsutbildningen samt utveckling av dess kvalitet och effekt Sammandrag av utredarrapport

19 För kunskap och bildning Ökningen av läroavtal har medfört negativa drag och ett hot mot kravet på kvalitet. Det behövs allt mer läroavtalsutbildning i framtiden. Därför behöver läroavtalsutbildningen en heltäckande utvecklingsstrategi med beaktande av det förändrade arbetslivet samt tillräcklig resurstilldelning. Utredaren förslår att undervisningsministeriet tillsätter en läroavtalsdelegation för den strategiska planeringen samt uppföljningen av dess verkställighet, utveckling och kvalitet. I delegationen utses en generalsekreterare som bör få tillräckliga resurser och ansvarar inom utbildningsförvaltningen för läroavtalsutbildningen som sin centrala uppgift.

20 För kunskap och bildning Arbetsplatshandledarna intar en central ställning när det gäller att åstadkomma god kvalitet och effektivitet i läroavtalsutbildningen. Det föreslås att undervisningsministeriet fäster särskild uppmärksamhet vid utbildningen för arbetsplatshandledare. En åtgärd är att ett Internet-baserat utbildningsprogram för arbetsplatshandledare planeras. Dessutom utvecklas metoder som främjar och stöder möjligheterna att i realiteten genomföra läroavtalsutbildning i sm-företag. Den blivande läroavtalsdelegationen utreder på vilket sätt den teoretiska undervisningen och inlärningen på arbetsplatsen bättre än hittills kan samordnas i syfte att öka utbildningens effektivitet.

21 För kunskap och bildning  Undervisningsministeriet bör fästa uppmärksamhet vid det underleverantörsskap som förekommer vid läroavtalsutbildning.Om det då framkommer att kvaliteten på grund av underleverantörerna blir lidande, måste man reagera på detta omedelbart.  Det föreslås att undervisningsministeriet beställer en utvärdering av läroavtalsutbildningens effekt.  Läroavtalsdelegationen utreder vilka möjligheterna är att förenhetliga förvaltningsmetoderna bland olika utbildningsanordnare. Undervisningsministeriet planerar enhetliga formulär för anordnare av läroavtalsutbildning.

22 För kunskap och bildning Det föreslås i utredningen att undervisningsministeriet i samband med reformen av statsandelssystemet 2010 utreder möjligheterna att ändra grunderna för finansieringssystemet så att trycket på nuvarande två beräkningsdagar lättar och ändringen minskar arrangemanget med kvalitetssänkande beräkningsdagar samt sporrar till att föreskriften om individualisering uppfylls. Utredaren föreslår en övergång till ett statsandelssystem som grundar sig på egna reella kostnader för läroavtalsutbildning. Före övergången bör effekten för helheten samt den enskilda utbildningsanordnaren utredas.

23 För kunskap och bildning Ändringar i nuvarande kvoteringssystem för yrkes- och specialyrkesexamen föreslås, så att personer som saknar examen från andra stadiet kan avlägga en yrkesexamen genom läroavtalsutbildning oberoende av kvotering, om övriga förutsättningar för utbildningen föreligger. Samma undantagsställning ska gälla för en person som planerar avlägga en yrkesexamen för företagare och för läroavtalsutbildning i rekryteringssyfte. Utbildningsersättningen till arbetsgivaren för läroavtalsutbildning varierar starkt vilket inte alltid är befogat. Undervisningsministeriet bör därför utröna arbetsgivaren faktiska kostnader för utbildningen och variationer inom branscherna och sedan fatta beslut om att ta i bruk ett ersättningsförfarande som motsvarar kostnaderna.