Barocken 1600 - ca1750 Barock betyder onaturlig, förvriden, befängd. Nu blev musiken mer tung och dramatisk. Man ville skildra känslor, även mörka och.

En presentation över ämnet: "Barocken 1600 - ca1750 Barock betyder onaturlig, förvriden, befängd. Nu blev musiken mer tung och dramatisk. Man ville skildra känslor, även mörka och."— Presentationens avskrift:

1 Barocken ca1750 Barock betyder onaturlig, förvriden, befängd. Nu blev musiken mer tung och dramatisk. Man ville skildra känslor, även mörka och hemska. Musiken börjar låta som den klassiska musik vi är vana med. Musikinstrumenten utvecklas av skickliga instrumentbyggare. Stradivarius börjar bygga sinavärldsberömda fioler.

2 Musik komponerades för beställning.
Musiker anställdes framförallt av kyrkan, hovet och operahuset.

3 Den tidiga Barocken 1600 – 1640 Den tidiga barocken var en av de mest revolutionerade perioderna i musikhistorien. Resulterade i Operan. Homofoni (orden/texten kom fram bättre och tydligare med bara en huvudmelodi, Monodi). Barocken var en protest mot den Nederländska polyfonin. Polyfoni är en musikalisk satstyp, en av formerna för flerstämmighet. Polyfoni kännetecknas av att flera stämmor än en har melodisk betydelse - det finns flera melodier samtidigt. Homofoni är en musikalisk satstyp, ett sätt att föra stämmorna i flerstämmig musik. Den kännetecknas av att en melodi dominerar och övriga stämmor bildar ackord, som understödjer den utan att konkurrera om lyssnarens uppmärksamhet. Källa: Wikipedia, Monodi, från grekiskans monodos, en som sjunger ensam, musikterm. 1. Ursprungligen avsåg monodi enstämmig musik utan harmoniskt underlag. Denna typ av musik användes främst under forntiden, i medeltidens gregorianska sång och i folkvisor. 2. Vid slutet på 1500-talet i Florens, Italien, fick monodi den nya, och idag vanligaste, betydelsen. Med monodi avsågs en uttrycksfull solosång till ackordiskt ackompanjemang av generalbas. Den nya innebörden av monodi kom till stor del att prägla barockmusiken, framför allt inom oratorium, opera och kantat. Källa: Wikipedia,

4 Resultat! Opera och oratorium
Oratorium: Ett oratorium är ett större musikaliskt verk för orkester, sångsolister och kör, med berättande text. I motsats till opera är oratoriet inte avsett för sceniskt framförande, använder inte av kulisser, kostymer eller skådespel. Handlingen är ofta inskränkt till ett minimum. Det som skiljer oratorium från opera är också att handlingen i ett oratorium ofta (men inte alltid) är berättelser från Bibeln. Källa, Wikipedia Opera: en dramagenre där musik och teater samordnas. Källa, Wikipedia

5 Mellan-Barocken Den nya musikstilen spred sig från Italien till praktiskt taget alla länder i Europa. Kyrkotonarterna fick ge efter för moll- och dur- skalor. Instrumentalmusiken blev viktig igen. Verk skrevs för specifika instrument, violinfamiljen var mest populär. Concerto grosso-stilen (stor konsert), stor orkester mot en liten sologrupp. Fuga (kontrapunkt) Kontrapunkt (från latinets punctus contra punctum 'not mot not') är en teknik för polyfon musikalisk komposition, en uppsättning verktyg för att fläta ihop olika stämmor som är självständiga (var och en mer eller mindre sin egen melodi), men ändå lätt få dem att hänga samman både lodrätt (i stämväven) och vågrätt (över den tid stycket tar).

6 Concerto Grosso Ett flersatsigt musikverk.
Två eller flera soloinstrument spelar mot en orkester.

7 Sen-Barocken Här skapades de flesta verk som vi idag känner som barock. Polyfoni igen. Instrumentalmusiken lika viktig som vokalmusiken!

8 Lite termer: Terassdynamik: Först spelar man svagt och sedan plötsligt starkt utan att öka lite i taget. Generalbas: ,

9 Viktiga kompositörer! Claudio Monteverdi, 1567 – 1643
Antonio Vivaldi, 1678 – 1741 Georg Friederich Händel, 1685 – 1759 Johan Sebastian Bach, 1685 – 1750

10 Idéhistoria Naturvetenskapliga revolutionen (1543 – 1687)
Upplysningen (17oo-talet) Sekularisering (“den här världen”, en process, under vilket människornas intresse inriktas mer på livet I denna världen än på ett eventuellt kommande liv I guds rike) Bördsadel & hovet vs ämbetesadeln & borgerskap

11 Den naturvetenskapliga revolutionen
1. Nicolaus Copernicus: 2. Galileo Galilei 3. Francis Bacon 4. Isaac Newton

12 Upplysningen ”förnuftets århundrade”
5. John Locke – Manade till tolerans mot oliktänkande. Han förespråkade maktdelning, man skulle skilja den lagstiftande och verkställande maktutövningen åt. Han hävdade alla människors lika värde. Locke hävdar att vi skaffar oss all kunskap genom erfarenhet. Från början är människan ett tomt pappersark (tabula rasa). 6. Francois de Voltaire 7. Jean-Jacques Rosseau - Rousseaus syn på demokratin Rousseau anser att folkviljan är den yttersta grunden för all samhällsmakt. Folket i hans idealstat är lagstiftare. Han förordade Genève trots att det bara var en liten minoritet som tillhörde folket ur demokratisk synpunkt. Staden styrdes av ett råd som valdes i demokratiska val men det var bara manliga medborgare (rösträttsåldern var 26 år) som hade rösträtt uppfyllde röstkraven av totalt invånare. Rosseau föredrar direktdemokrati. Han var inspirerad av stadsstaterna i Europa som Genève och Venedig. Rosseau förkastar däremot den representativa demokratin. Eftersom folket skall lyda lagarna bör också folket skriva lagarna. Målet för varje lagstiftningssystem är, enligt Rousseau, frihet för varje medborgare och jämlikhet så att ingen medborgare är så rik så att han kan köpa en annan medborgare och ingen så fattig att han tvingas sälja sig. Den verkställande makten skall utses genom val. Det är det bästa sättet, enligt Rousseau. Rousseau föredrar en liten stat framför en stor stat. Han menar att förvaltningen av en stor stat försvåras av stora avstånd. Dessutom blir förvaltningen mer betungande med en stor befolkning. Han menar också att "politikerföraktet" blir större inom en stor stat. Upplysningstidens bärande tanke var att det mänskliga förnuftet kan förklara tillvaron. Om vi låter förnuftet styra och använder oss av alla de kunskaper vi kan skaffa oss, kan vi forma världen och samhället så att vi får ett bättre liv än vad som tidigare varit möjligt.

13 Opera Ett drama där texten helt eller delvis sjungs till ackompanjemang av en orkester. En berättare talsjunger recitativavsnitt, solister sjunger de olikarollernas arior, en kör sjunger sånger som kommenterar händelseförloppet, en orkester ackompanjerar sången och genomförockså rent instrumental musik Operaskådespelarnas sångpartier var av två slag: Recitativet – ett slags snabb “talsång” som för handlingen framåt. Aria – en melodisk sång där handlingen har stannat upp och skådespelaren uttrycker sina känslor.