Nationell samordnare validering

En presentation över ämnet: "Nationell samordnare validering"— Presentationens avskrift:

1 Nationell samordnare validering
Validering i Sverige Pär Sellberg Nationell samordnare validering

2 Validering i Sverige – till nytta för både samhälle och individ?
Seminariet kommer bland annat att belysa: Nationell struktur – vad, hur och varför Nyttan med validering Utmaningar i arbetet med validering

3 Utmaningar Öka användandet av validering Ekonomiska och rättsliga förutsättningar Branschmodellerna behöver göras tillgängliga Kompletterande insatser Ansvar för bedömning av utländska gymnasiala yrkesutbildningar behöver klargöras Förutsättningar för uppföljning och kvalitetsgranskning Kompetenshöjande insatser

4 Uppdraget Myndigheten ska ansvara för att samordna och stödja en nationell struktur för validering samt i samverkan med berörda myndigheter främja utbildningsväsendets och branschernas medverkan när strategier, metoder och information inom valideringsområdet utvecklas. Initiera och stödja utvecklingen av de nätverk och infrastrukturer som är nödvändiga för att säkerställa att en nationell struktur för validering utvecklas Utveckla riktlinjer för kvalitetssäkring och dokumentation

5 En nationell struktur för validering
Syftar till att: Säkerställa att den validering som genomförs sker med god kvalitet och på ett rättsäkert sätt för individen. Kvaliteten ska vara likvärdig oavsett vem som utför valideringen eller var i landet valideringen genomförs. Göra validering tillgänglig oavsett var i landet man bor genom en god regional och lokal spridning. Göra all validering legitim – det vill säga arbeta för att valideringen och dess slutprodukter erkänns av de aktörer, exempelvis arbetsgivare eller utbildningsanordnare, som individen vill (be)visa sin kompetens för.

6 Nationell struktur för validering
Utgörs av: Rättsliga strukturer och förutsättningar Finansiella strukturer och förutsättningar Infrastruktur Kriterier och riktlinjer Roll- och ansvarfördelning för involverade aktörer

7 Nationell struktur för validering

8 Bedömning av utländsk utbildning
Den som har en avslutad utländsk utbildning har rätt att få den bedömd. Bedömningen är avgiftsfri och ansvaret delas mellan flera myndigheter. Högskoleverket bedömer akademisk utbildning. Myndigheten för yrkeshögskolan bedömer eftergymnasial yrkesutbildning som inte är akademisk. Verket för högskoleservice bedömer gymnasial utbildning för behörighet till högre studier. Behöriga myndigheter bedömer utbildningar inom reglerade yrken.

9 Samhällsekonomiska och offentligfinansiella effekter av snabbare arbetsmarknadsetablering
Analysen har genomförts vid Linnéuniversitetet på uppdrag av Riksrevisionen (RiR 2011:16) och bygger på uppskattningar avseende c:a 1000 personer med utländsk högre akademisk utbildning i fem olika yrken. Effektivare handläggningsprocess som resulterar i tidigareläggning av anställningar ger vinster i form av produktionstillskott (samhället), högre inkomst (individen), minskade bidrag och ökade skatteintäkter (offentliga finanser). En månads tidigare etablering på arbetsmarknaden ger en samhällsekonomisk vinst i storleksordningen 40 miljoner SEK, varav den offentligfinansiella delen motsvarar 30 miljoner SEK.

10 Validering inom kommunal vuxenutbildning - nuläge
Inom yrkesvux arbetar c:a 90 % av kommunerna med validering i någon form Validering sker i 52 % av fallen innan studier påbörjas och i 70 % av fallen under pågående studier Av yrkesgrupper som genomför validering utgörs 87 % av lärare och 19 % studie- och yrkesvägledare Mest valideras det inom Omvårdnadsprogrammet där 56 % av kommunerna validerar i egen regi Källa: Skolverkets uppföljning av yrkesvux Skolverkets kommentar till undersökningen: ”Kommunerna beskriver ofta att det fortfarande är stora svårigheter med att genomföra validering. De menar att det inte handlar om att de anser att individen saknar kunskaper och kompetenser – däremot har de svårt att jämföra dessa kunskaper och kompetenser med de mål som gäller för kursplaner i det avsedda ämnet. Det är också svårigheter att få delar av personalen att medverka i valideringsprocessen som måste ske individuellt för att få den effekt som krävs för den enskilde individen.”

11 Validering inom kommunal vuxenutbildning - framtid
Nya skollagen som börjar tillämpas inom vuxenutbildningen 1 juli 2012: En elev i kommunal vuxenutbildning kan få sina kunskaper och sin kompetens validerade. (Begreppet validering definieras i skollagen. Validering kan ske inom ramen för en orienteringskurs.) Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. En vuxen är behörig att delta i utbildning… om han eller hon… saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge Elever… ska ha tillgång till… vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet... Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. För varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Den som… vill ha betyg från kommunal vuxenutbildning ska ha möjlighet att genomgå prövning... Med prövning… avses en bedömning av kunskaper i förhållande till såväl uppställda kunskapsmål i kursplaner eller ämnesplaner som betygskriterier respektive kunskapskrav.

12 Arbetsförmedlingens arbete med validering
Matchningen mellan lediga platser och arbetssökande ska alltid stå i fokus på Arbetsförmedlingen. När arbetssökande saknar betyg/intyg på sin utbildning eller yrkeserfarenhet kan det vara svårt att bedöma vilka jobb som arbetssökande kan matchas mot. Genom validering kan arbetssökande få sin kompetens bedömd och på så sätt erhålla intyg, betyg, licens med mera. Detta i sin tur leder till att arbetssökande snabbare kan hitta ett arbete eller om utbildning blir aktuell, kan den anpassas efter de kunskaper som arbetssökande redan har och utbildningstiden förkortas. Arbetsförmedlingen har idag upphandlad validering inom områdena bygg, vård, industri, transport och storhushåll/restaurang. Cirka 1800 personer har validerats under Etableringsreformen innebär ett utökat ansvar för validering av nyanlända.

13 Validering inom högre utbildning
Inom högre utbildning på universitet och högskolor kallas validering oftast för bedömning av reell kompetens och kan användas för att få tillträde till utbildningen och för att få tillgodoräkna sig tidigare lärande för att förkorta/anpassa studier. Det är enbart om en individ är antagen till en utbildning/kurs som man har rätt till tillgodoräknande. Ansvariga för att genomföra bedömningen av reell kompetens är respektive universitet/högskola. Att valideras mot en hel examen är inte en reell möjlighet .

14 Validering mot bransch- /yrkeskrav
Om syftet med valideringen är att synliggöra, bedöma och dokumentera yrkeskompetens – för anställningsbarhet, eget företagande eller för kompetensutveckling på arbetsplatsen – kan det göras med hjälp av de valideringsmodeller som utvecklats av branschorganisationer. Om valideringen leder till ett yrkesbevis är det branschernas bevis som utgör slutdokumentet, exempelvis i form av ett certifikat, gesällbrev, licens eller behörighet. CNC Teknik validerar cirka 1500 personer per år. VOLVO Personvagnar introducerar ett program där hela personalen ska valideras inför kompetensutveckling och med relevans för nystartade fabriker i Kina.

15 Just nu finns det ungefär 30 olika branschmodeller i Sverige, tillsammans omfattar de cirka 150 olika yrkesroller. Information om modellerna finns på: valideringsinfo.se/valideringsmodeller Branschernas utförare hittas i ”Sök valideringsutförare”

16 Validering inom folkbildningen
Folkbildningen, det vill säga folkhögskolor och studieförbund, har en lång tradition av att tillvarata en individs reella kompetens för fortsatta studier.

17 Förslag på modell om att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer – NQF. I återrapporteringen föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan att: Regeringen utser en myndighet med ansvar att samordna och fatta beslut om att koppla kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet till NQF. Till den ansvariga myndigheten kopplas ett nationellt råd för kvalifikationer bestående av en permanent del och en icke permanent del. Nationella kvalitetskriterier utvecklas av en särskilt utsedd arbetsgrupp.

18 Vilken valideringsinsats ger bäst resultat?
Validering kan vara bedömning av utländsk examen, utforskande kartläggning/vägledning (formativ) och bedömning/prövning (summativ) mot kurser/betygskriterier eller yrkesbevis/licens mm. Vilka insatser som kan vara effektiva avgörs till stor del av hur nära eller långt ifrån arbetsmarknaden som en individ står. Validering fungerar mycket sällan som en isolerad åtgärd, utan den behöver följas upp med vägledning, anpassad utbildning, jobbmatchning mm.

19 Socioekonomiska vinster med validering
Några första steg…

20 Att närma sig de socioekonomiska effekterna av validering
Förstudie under 2010 kartlade olika möjligheter för socioekonomiska effektanalyser av validering SLUTSATSER: Effektanalyser saknas, särskilt ekonomiska Register över personer som har validerats saknas Prissättning av valideringsinsatsen kräver tydlig definition och inramning FYRA EXEMPEL PÅ UPPLÄGG Scenariobaserat socioekonomiskt bokslut för en valideringsverksamhet Fiktiva alternativkostnadsanalyser för validering Individbaserade effektanalyser av valideringen Kompletterande utredning -inledande stop-go-funktionen för validering

21 Att beräkna samhällets vinster av validering
VALIDERINGS-KOSTNADER EV. KOSTNADER KVAR FÖR UTANFÖRSKAP + PRODUKTIONS-VÄRDE SAMHÄLLS-EKONOMISK EFFEKT EXEMPEL TID Vad är kostnaden för den oönskade läge man vill studera (t.ex. arbetslöshet)? Vilka kostnader är förknippade med valideringen? Hur stor valideringspotential (sannolikhet att få arbete till följd av valideringen) har de berörda personerna? SANNOLIK-HET DATA PRODUKTIONSVÄRDET= VALIDERINGENS STÖRSTA POTENTIELLA SAMHÄLLSEKONOMISKA VINST

22 Kostnader och intäkter förknippade med validering*
Valideringskostnaden (kostnaden per dag för upphandlad validering) Kostnader och Intäkter A-kassa (arbetslöshetsersättning) Aktivitetsstöd (ersättning under pågående arbetsmarknadsinsats) Sjukersättning (ersättning under sjukskrivning) Ekonomisk bistånd (socialbidrag då alla andra möjligheter till försörjning eliminerats) Produktionsbortfall (kostnad för outnyttjad produktionsförmåga) STAT STAT STAT KOMMUN STAT/ KOMMUN * I mer ingående analyser bör en åtskillnad mellan finansiella respektive reala kostnader och intäkter göras

23 PETRI - Byggnadsarbetare

24 Petris valideringsväg
”Jag gillar mest snickeriarbete men kan annat också, t ex mura ” Petri kom till Sverige från Lettland Med sig hade han cirka åtta års erfarenhet från byggbranschen. Efter ett halvårs inledande svenskundervisning fick Petri arbete på ett lettiskt byggbolag där han arbetade i åtta månader men vantrivdes När Petri slutade där återgick han till svenskundervisning och fick stöd av Arbetsförmedlingen att valideras Petri genomgick validering under fyra veckor inklusive praktik Efter valideringen har han varken haft problem att göra klart sin utbildning (lärlingsutbildning/praktik) eller att få jobb Idag trivs Petri strålande på sitt jobb!

25 Sammanfattning av den samhällsekonomiska vinsten av Petris validering
Utan validering (2 års sikt): kr Tidigare validering (2 års sikt): kr Samhällsekonomisk vinst: kr FRAMGÅNGSFAKTOR: TIDIGARE OCH BÄTTRE KAPACITETSUTNYTTJANDE

26 HANNA - Barnskötare

27 Hannas valideringsväg
”Om jag fick chansen skulle nästa steg vara att gå vidare och validera och utbilda mig mot förskollärare” Hanna började arbeta inom barnomsorgen direkt efter nian (grundskolan) Fick lite ströjobb men började efter ett tag att få mer fasta anställningar som lokalvårdare Hanna blev omkring år 2000 sjukskriven på grund av problem med fötterna. Problemen varade i fem år. Därefter började hon arbetsträna i barnomsorgen och fick då möjlighet att valideras Hanna klarade kurserna i hög utsträckning själv och hade endast avstämningar tillsammans med handledare/lärare Har efter valideringen kunnat anmäla sig till vikariepoolen och får jobb så att hon klarar sig Hanna älskar att arbeta med barn men drömmer om en längre anställning.

28 Sammanfattning av den samhällsekonomiska vinsten av Hannas validering
Utan validering (5 års sikt): kr Tidigare validering (5 års sikt): kr Samhällsekonomisk vinst: kr FRAMGÅNGSFAKTOR: TIDIGARE VALIDERING=MINSKAD KOSTNAD BÄTTRE KAPACITETSUTNYTTJANDE

29 YLVA - kokerska

30 Ylvas valideringsväg ”Jag klarade till och med frågor om specialkost som jag inte direkt arbetat med men jag har väl lärt mig av att titta på” Ylva har gymnasieutbildning inom kontor/ekonomi men började snart efter gymnasiet jobba på olika bespisningar och kök Hon hade länge lätt att få jobb men efter en lagändring 2007 krävdes formell gymnasieutbildning för att få arbeta i kök. Ylva hade då svårt att få arbete. Ylva gick arbetslös i knappt ett års tid men fick till slut via en vän tips om möjligheten till validering. Via Arbetsförmedlingen fick hon sedan möjligheten till validering I den inledande kunskapstesten klarade Ylva alla prov utom ett och fick genomgå en valideringsprocess om 12 veckor (jmf 50 veckor) Därefter möjlighet att ställa sig i vikariepool och jobbar nu i snitt 3 dagar per vecka som kokerska inom kommunen.

31 Sammanfattning av den samhällsekonomiska vinsten av Ylvas validering
Utan validering (2 års sikt): kr Tidigare validering (2 års sikt): kr Samhällsekonomisk vinst: kr FRAMGÅNGSFAKTOR: TIDIGARE VALIDERING=MINSKAD KOSTNAD BÄTTRE KAPACITETSUTNYTTJANDE

32 Mer information: Om validering: www. valideringsinfo
Mer information: Om validering: Om Myndigheten för yrkeshögskolan:

33 Tack för uppmärksamheten!