Skola 2011 Lgr11 - genomförandeprocess

En presentation över ämnet: "Skola 2011 Lgr11 - genomförandeprocess"— Presentationens avskrift:

1 Skola 2011 Lgr11 - genomförandeprocess

2 Skola 2011 Förändringar Genomförda ……..
Skriftliga omdömen i samtliga ämnen från årskurs 1 – Ht 2008 Nationella mål i Sv/Sva och Ma för årskurs 3 - Ht 2008 Nationella prov i Sv/Sva och Ma i årskurs 3 - Vt 2009 Nationella prov i årskurs 9 (Fy/ Ke /Bi) – Vt 2009

3 ….och införs nu Ny skollag
Ny samlad läroplan med kursplaner för samtliga skolformer Ny betygsskala (A-F) GY2011 Ny lärarutbildning/Lärarlegitimation Fler nationella prov (SO och NO)

4 Undervisningen skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

5 Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Det gäller även elever som lätt uppnår kunskapsmålen.

6 Var står vi nu? Resultat

7 Måluppfyllelse Kunskaper ÅK 9 Utveckling under perioden 2007-2010
Andel behöriga till 87,6 88,3 88,9 87,3 88,4 nationellt program Andel som nått målen 74,0 73,8 76,9 75,0 79,4 i samtliga ämnen Genomsnittligt 217,9 221,7 223,0 219,9 223,5 meritvärde åk 9

8 PISA-rapporten - resultat för 2009
Tre områden testas: Läsförståelse (i fokus 2009) Matematik Naturvetenskap

9 Våra resultat i relation till tidigare resultat
Det genomsnittliga resultatet har i absoluta mått försämrats i både läsförståelse (2000) och matematik (2003). Ingen skillnad i naturvetenskap (2006). I relativa mått är det fler OECD-länder som presterar på en signifikant högre nivå jämfört med Sverige inom samtliga områden. Läsförståelse och matematik – från högre än genomsnittet till genomsnittet. Naturvetenskap – från genomsnittet till under genomsnittet.

10 Likvärdigheten har försämrats.
Skillnaden mellan skolors resultat har ökat kraftigt även om de i ett internationellt perspektiv fortfarande är förhållandevis låg. Betydelsen av en elevs socioekonomiska bakgrund har ökat och är numer högre än genomsnittet. Skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever har tilltagit och är större än i ett genomsnittligt OECD-land. Skillnaden mellan flickor och pojkar i läsförståelse har ökat ytterligare dock ej i matematik och naturvetenskap. Skillnaderna i resultat mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund är fortsatt höga och tillhör bland de högsta i OECD.

11 IUP - processen

12 Ny samlad läroplan med kursplaner
Samlad läroplan för varje skolform Tydligt och begripligt språk Innehåll Skolans värdegrund och uppdrag Mål och riktlinjer Kursplaner

13 Ny samlad läroplan med kursplaner
1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg 3. Kursplaner Kunskaper

14 Lgr11 – del 1 och 2 Del 1 - Skolans värdegrund och uppdrag
Demokrati – och värdegrundsuppdraget Uppdraget att främja elevers lärande - historiskt perspektiv - miljöperspektiv - internationellt perspektiv - etiska perspektivet Del 2 - Övergripande mål och riktlinjer Mål Skolans mål är att varje elev…. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska…. Läraren ska…

15 Övergripande mål och riktlinjer
2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Kemi Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter Hem- och konsumentkunskap Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning Fysik använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället Biologi använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet Svenska, sva formulera sig och kommunicera i tal och skrift Slöjd analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp Musik analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang Teknik använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer Religionskunskap resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller Idrott och hälsa Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelser. Bild Matematik använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Samhällskunskap uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv Historia använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används

16 Kursplaner SYFTE Långsiktiga mål VARFÖR CENTRALT INNEHÅLL Val av stoff
VAD KUNSKAPSKRAV Bedömning av lärandet dvs. kunnandet

17

18 Betygen – grundskola och särskola
Läsåret 2011/2012 Åk 8 – nya systemet -, F, E – A (ej F i särskolan) Åk 9 – nuvarande system G – MVG Läsåret 2012/2013 Åk 6 – Åk 9 -, F, E – A Betyg i språkval först från åk 7 Rektor får fatta beslut om ett sammanfattande betyg i SO och NO i åk 6

19 Kunskapskrav för E - C – A
Gemensam terminologi/gemensamma progressionsord Kunskapsformerna - Fakta - Förståelse - Färdighet - Förtrogenhet

20 Lgr 11: Kunskapskravens uppbyggnad
C A Analys Analys Analys Analys Förståelse Förståelse Förståelse Förståelse Fakta Fakta Fakta Fakta Utmana alla elever Höga förväntningar 20

21 Gemensamma progressionsord - exempel
E C A Grundläggande Goda Mycket goda Beskriver och kan Beskriver och Beskriver och exemplifiera kopplar ihop generaliserar delar till helheter Enkla motiveringar Utvecklade Välutvecklade motiveringar och nyanserade motiveringar

22 Kunskapskrav BILD

23 Tankar kring arbetet med lgr11?
”Viktigt att vi gör läroplan och kursplaner till våra och inte läser dem slarvigt utan med verkliga omsättartankar. Dessvärre är det kanske så att vi inte läser dem alls, utan kastar oss över någon kursplan och sätter i gång med att bryta ned den till minsta möjliga beståndsdel. Om vi gör så har vi naglat fast oss själva med punktade lokala innehåll och tvingande självgjorda regelsystem. Men vi ska ju inte göra om dem, utan ta emot dem och börja bygga läroplan i verkligheten, med andra ord: Omsätta!” Anne-Marie Körling, Haninge kommun

24 IUP - processen

25 Vad är en LPP? En lokal pedagogisk planering tydliggör kopplingen mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande och stödjer elevernas utveckling mot de nationella målen. (IUP-processen)

26

27

28

29 IUP - processen

30 Dokumentation Lokal pedagogisk planering Skriftliga omdömen
Framåtsyftande planering Vad är nästa steg och hur kommer vi dit? Återkopplas till ny LPP… Var befinner sig eleven i sin kunskapsutveckling och vad är nästa steg? Koppling till LPP Bedömning under vägen.

31 Lokal pedagogisk planering Lokal pedagogisk planering
Pedagogisk kartläggning Lokal pedagogisk planering Lokal pedagogisk planering Lokal pedagogisk planering Åtgärds- program Dokumentation Skriftligt omdöme Skriftligt omdöme Skriftligt omdöme Skriftligt omdöme Skriftligt omdöme Skriftligt omdöme Skriftligt omdöme Skriftligt omdöme utvecklingssamtal Framåtsyftande planering

32 Vad är på gång i staden? HT 2011
Matriser för varje ämne – syfte/långsiktiga mål/centralt innehåll/kunskapskrav Utveckla Stockholm Skolwebb – Lpp och skriftliga omdömen Kompetensutveckling – personal inom skolbarnsomsorg och förskoleklass Seminarieserie – bedömning för lärande – Astrid Pettersson Handledning/coachning i läro- och kursplanearbetet – Torbjörn Hortlund Learning/lesson studies Seminariedagar för lärare i de praktiskt-estetiska ämnena