Erfarenheter från Europeiska regionala utvecklingsfonden

En presentation över ämnet: "Erfarenheter från Europeiska regionala utvecklingsfonden"— Presentationens avskrift:

1 Erfarenheter från Europeiska regionala utvecklingsfonden
Tillväxtverket Anna Bünger, Avdelningschef Utveckling

2 Erfarenheter föregående period:
Riksrevisionen: För mycket detaljkontroll och övervakning – för små investeringar i lärande utvärdering för regional tillväxt. ITPS: Stora investeringar i regional utveckling, små eller inga effekter på regional tillväxt kan identifieras, ”17,8 miljarder i sjön”. Statskontoret: För många små projekt, för splittrad projektportfölj, mycket liten samverkan mellan Regionalfonden och Socialfonden. Kommissionen: halvtidsutvärderingen utfördes för sent och hade liten påverkan på programgenomförandet, bör ersättas av ”ongoing evaluation” dvs. följeforskning i projekten och i programgenomförandet

3 Inför innevarande programperiod
Uttalad strategi att prioritera stora projekt Samlokalisering regionalfonden och socialfonden Nytt upplägg följeforskning: Stödja projektet att nå de övergripande målen Bidra till ett lärande för att förändra, förbättra och förstärka den regionala tillväxtpolitiken Följeforskningsrapporterna ska vara kommunicerbara och pedagogiska samt ha tydliga slutsatser och rekommendationer till projektledning. C:a160 projekt har idag projektföljeforskning i sina beslut Ett 40 tal projektföljeforskningsrapporter har hittills levererats De upphandlade följeforskarna består både av konsultbolag men även av universitet och högskolor c:a 50/50.

4 2007- 2013 - mest EU-medel till entreprenörskap och innovativa miljöer
Beviljade medel efter den nationella strategin Entreprenörskap 45% Innovativa miljöer 32% Ett utvecklat informationssamhälle 6% Regionförstoring 17% Gränsöverskridande 0,5%

5 Vad har uppnåtts med EUs medel för strukturomvandling 2007- 2010

6 Preliminära slutsatser från projekt- och program- följeforskningsrapporterna (1)
Brister i kvalitetssäkringen – initiering, prioritering och genomförande på ett mer systematiskt sätt utifrån lärandeprocesser Entreprenörskapsprojekten är allt för breda och i för hög utsträckning stöd till nyföretagande Entreprenörskapsinsatser integrerade i innovationsprojekt är mer framgångsrika Insatser för ökad innovationskapacitet framstår som mer nyskapande, additionella och framgångsrika Borde handla mer om insatser i senare skeden i innovations-processen när dessa kan leda till kommersiella genombrott

7 Betona vikten av att både regional och nationell nivå är aktiva tidigt i processen dvs under hösten 2011 och våren 2012 med att ta fram underlag som kan ha betydelse för regeringens förhandling med Kommissionen. 7

8 En strategi i två steg Steg 1: Tillväxtverkets positionspunkter ”vad”
Inspel till Näringsdepartementet sep/okt Steg 2: Tillväxtverkets positionspunkter ”hur/adm.” Inspel till Näringsdepartementet okt/nov/dec 8

9 Tillväxtverkets positionering inför nästa strukturfondsprogramperiod
Europa 2020-strategins tre prioriteringar i fokus: Smart tillväxt - en ekonomi baserad på kunskap och innovation (smart specialisering) Hållbar tillväxt - en resurseffektiv och konkurrenskraftig tillväxt Tillväxt för alla - en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning 9 9

10 Tillväxtverkets positionspunkter
Breda innovationssatsningar Hållbar utveckling, tillgänglighet och infrastruktur Kapitalförsörjning och finansiering 1. Entreprenörsfrämjande som del i innovationsprojekt. Jfr erfa nat. Klusterprogram: tydligare ägaransvar; anpassa stödjande insatser; förstärklärandeprocesser genom löpande uppföljning; mer långsiktig finansiering. Icke traditionella näringar: kulturella o kreativa; vård o omsorg; kommersiell o offentlig service; turism. Digitala agendan – satsningar på affärstillämpade IT-satsningar. Innovationsunionen – integrera forskning, innovationsinstrument o aktörer + kommersialisering. Samverkansnätverk – samma bransch; begränsat geografiskt område; gemensamma mål o organisation; olika samhällsfunktioner. Långsiktiga strategier för effektiva FoU-insatser +kommersiell inriktning. Nationella strategiska satsningar. 3. Riskkapital upplevs inte som problem dock i tidiga utvecklingsfaser, kvinnor, utländsk bakgrund, glesbygd. Litet problem: Små: 58% Medelstora: 54%. Stort problem: Små: 10% Medelstora: 12% 10

11 Tillväxtverkets positionspunkter
1. Breda innovationssatsningar Entreprenörsfrämjande i innovationsprojekt Icke traditionella näringar Samverkansnätverk Strategiska långsiktiga FoU-insatser Nationella strategiska satsningar 1. Entreprenörsfrämjande som del i innovationsprojekt. Jfr erfa nat. Klusterprogram: tydligare ägaransvar; anpassa stödjande insatser; förstärklärandeprocesser genom löpande uppföljning; mer långsiktig finansiering. Icke traditionella näringar: kulturella o kreativa; vård o omsorg; kommersiell o offentlig service; turism. Digitala agendan – satsningar på affärstillämpade IT-satsningar. Innovationsunionen – integrera forskning, innovationsinstrument o aktörer + kommersialisering. Samverkansnätverk – samma bransch; begränsat geografiskt område; gemensamma mål o organisation; olika samhällsfunktioner. Långsiktiga strategier för effektiva FoU-insatser +kommersiell inriktning. Nationella strategiska satsningar. 11

12 Tillväxtverkets positionspunkter
1. Breda innovationssatsningar Rekommendationer Öka förutsättningarna för: Entreprenörsfrämjande som del i innovationsprojekt Uthållig FoU(I) med kommersiell inriktning Samverkansnätverk med kommersiellt och internationellt fokus Nationella strategiska satsningar och breda program som kan genomföras i hela landet 1. Entreprenörsfrämjande som del i innovationsprojekt. Jfr erfa nat. Klusterprogram: tydligare ägaransvar; anpassa stödjande insatser; förstärklärandeprocesser genom löpande uppföljning; mer långsiktig finansiering. Icke traditionella näringar: kulturella o kreativa; vård o omsorg; kommersiell o offentlig service; turism. Digitala agendan – satsningar på affärstillämpade IT-satsningar. Innovationsunionen – integrera forskning, innovationsinstrument o aktörer + kommersialisering. Samverkansnätverk – samma bransch; begränsat geografiskt område; gemensamma mål o organisation; olika samhällsfunktioner. Långsiktiga strategier för effektiva FoU-insatser +kommersiell inriktning. Nationella strategiska satsningar. 12

13 Tillväxtverkets positionspunkter
2. Hållbar tillväxt, tillgänglighet och infrastruktur Närhet till nationella och internationella marknader Näringslivets transportbehov Strategiska satsningar Öka mångfald av företagare och företagsformer Fortsatta satsningar på kluster inom energi- miljö och klimatområdet Fortsatt möjligt satsa på tillgänglighet och infrastruktur 13

14 Tillväxtverkets positionspunkter
3. Kapitalförsörjning och finansiering Litet problem I tidiga utvecklingsskeden Kvinnor, utländsk bakgrund, lands- o glesbygd Öka förutsättningarna för kapitalförsörjning i tidiga skeden – kvinnor, utländsk bakgrund och lands- och glesbygd Icketraditionella områden Riskkapital upplevs inte som problem dock i tidiga utvecklingsfaser, kvinnor, utländsk bakgrund, glesbygd. . Litet problem: Små: 58% Medelstora: 54%. Stort problem: Små: 10% Medelstora: 12% Icketraditionella områden – vård- o omsorg, kulturella o kreativa näringar samt turism 14

15 Viktiga perspektiv Strategiska och långsiktiga satsningar
Territoriell dimensionen Medverkan från näringslivet Tvärsektoriella och gränsöverskridande satsningar Internationalisering Horisontella aspekter 15

16 Viktiga perspektiv A. Strategiska och långsiktiga satsningar
Koordinerade strategiska och långsiktiga programskrivningar från regioner och myndigheter 16

17 Viktiga perspektiv B. Territoriell dimension
Ta hänsyn till regionernas olika förutsättningar och möjligheter i programutformningen Insatser som stärker miljön i vilken företagen befinner sig 17

18 Viktiga perspektiv C. Medverkan från näringslivet
Insatser som verkligen når ut till och ger effekter i näringslivet Hur statliga stöd kan länkas till de behov som finns 18

19 Viktiga perspektiv D. Tvärsektoriella och gränsöverskridande satsningar Etablera arbetsformer som främjar samverkan mellan olika programområden Samverkan ERUF, ESF och Axel 3 En tydlig territoriell dimension Kompetensförsörjning, integration och sociala frågor kopplas till regional tillväxtpolitik 19

20 Viktiga perspektiv E. Internationalisering
Främja ökad internationalisering Samverkan ERUF andra instrument (EEN) 20

21 Viktiga perspektiv F. Horisontella aspekter jämställdhet mellan kvinnor och män integration och mångfald en miljömässigt hållbar utveckling Ökad styrning av de horisontella kriterierna i projekten Stöd till utvecklingsansvariga under planeringsfasen De horisontella aspekterna i programarbetet 21

22 Tack för er uppmärksamhet!
Frågor eller kommentarer? 22

23 Troliga budgetposter för nästa programperiod (enl. Europa 2020)
Heading 1a: Smart growth – research, innovation, education Heading 1b: Smart growth – infrastructures of the future Heading 2a: Sustainable growth – energy and climate Heading 2b: Sustainable growth – Common Agricultural Policy Heading 3: Inclusive growth - Cohesion policy Heading 4: Citizenship Heading 5: Global Europe Heading 6: Administration De tre prioriterade områdena och de s.k. flaggskeppsinitiativen (som troligen kommer att ligga till grund för budgeten ): SMART GROWTH SUSTAINABLE GROWTH INCLUSIVE GROWTH Innovation Climate, energy andmobility Employment and skills “Innovation Union” “Resource efficient Europe” “An agenda for new skills and jobs” Education “Youth on the move” Competitiveness Fighting poverty “An industrial policy for the globalised era” “European platform against poverty” Digital society “A digital agenda for Europe”

24 Resultat kort/medellång sikt Effekter medellång/lång sikt
Regionala riskkapitalfonder Återinvestering i regionen Fonden revolverar Kontakter med: Aktörer Privata medfinansiärer Potentiella köpare (för exit) Ökat privat och offentligt riskkapital Utveckling i företagen Positiv avkastning Nya arbetstillfällen Tillväxt i företagen Nya företag Ökad efterfrågan på riskkapital Fler aktiva aktörer inom privat riskkapital i regionen Utvecklade nätverk mellan aktörer inom riskkapital och andra aktörer i regionen Långsiktig struktur för offentligt och privat riskkapital Utfall kort sikt Resultat kort/medellång sikt Effekter medellång/lång sikt

25

26 Läget i riskkapitalfondprojekten tom juni 2011!
Omfattar hela landet med totalsumma på 2,37 miljarder kronor varav förvaltning utgörs av ca 230 mkr och 2,1 miljarder för investering Resultat tom juni 2011: 1 467 inkomna förfrågningar ca 124 gjorda investeringar för ca 786 MSEK (offentligt+privat)

27 Sammanfattning av de privata medinvesterarna
Riskkapitalfonder Sammanfattning av de privata medinvesterarna Ökad finansiell styrka och delad risk är några av faktorer som attraherar privata medinvesterare 45 procent av medinvesterarna skulle inte ha genomfört investeringen utan riskkapitalfondens deltagande Medinvesterarna har höga förväntningar på att bidra till de finansierade företagens utveckling

28 Slutsatser och rekommendationer - utveckling i företagen
Företagen: investeringen har bidragit till snabbare expansion, ökade möjligheter att få annan extern finansiering, bättre lönsamhet och professionalisering av styrelsearbetet Personliga kompetenser, erfarenheter, nätverk och lokal förankring samt professionellt bemötande och effektiva processer upplevs som viktiga av företagen Rekommendation: Arbeta med att stärka fondernas lokala förankring och kännedom samt utveckla och effektivisera proceserna

29 Riskapitalfonder Slutsatser
Relativt god branschspridning i portföljerna och flest investeringar till små företag i tidiga skeden Företagen upplever att investeringen har bidragit till bl.a. en snabbare expansion, ökade möjligheter att få annan extern finansiering, bättre lönsamhet och professionalisering av styrelsearbetet Satsningen tycks ha bidragit till att locka fram mer privat riskkapital ► Ytterst handlar det om att bilda långsiktiga riskkapitalstrukturer för offentligt och privat riskkapital

30 Nuvarande programperiod följeforskning på tre nivåer
Programövergripande nivå – genomförandesystemet (tillsammans med ESF) samt synteser och tematiska studier Programnivå – hur framskrider programmen? Projektnivå – stora och/eller strategiska projekt

31 Projektföljeforskning
Stödja projektet att nå de övergripande målen Bidra till ett lärande för att förändra, förbättra och förstärka den regionala tillväxtpolitiken Följeforskningsrapporterna ska vara kommunicerbara och pedagogiska samt ha tydliga slutsatser och rekommendationer till projektledning. C:a160 projekt har idag projektföljeforskning i sina beslut Ett 40 tal projektföljeforskningsrapporter har hittills levererats De upphandlade följeforskarna består både av konsultbolag men även av universitet och högskolor c:a 50/50.

32 Professionalisering av följeforskar- och utvärderarrollen ( i enlighet med Kommissionen):
Kurs och läromedel i utvärdering och följeforskning (sju universitet och högskolor) Gemensam vägledningsskrift för lärande och utvärdering av strukturfonderna Nationellt nätverk för följeforskare och utvärderare Följeforskningskonferenser

33 Företagens villkor & verklighet 2011
Företagens villkor och verklighet är en av Europas största och mest omfattande enkätundersökning riktat till små och medelstora företag. Enkäten skickades ut till 30 000 små och medelstora företag. Cirka har svarat. Genomförts av Nutek/Tillväxtverket 2002, 2005, 2008 och nu 2011. Undersökningen ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som t.ex. tillväxt, internationalisering, förenkling och hållbarhet. Stratifierat urval - vilket ger möjligheter att bryta ned resultaten på en rad faktorer som företagsledarens kön, företagets storlek, bransch och region. Tidigare undersökningar har varit en viktig källa till nya regeringsuppdrag och policybeslut kring tillväxtfrågor. Undersökningen har ett stort internt kunskapsvärde.

34 Tillgång till externt ägarkapital som tillväxthinder fördelat på bransch
Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet 2011.

35 Tillgång till externt ägarkapital som stort tillväxthinder för företagare med utländsk bakgrund och övriga Företagare med utländsk bakgrund upplever tillgången till externt ägarkapital som ett dubbelt så stort hinder som övriga företagare oavsett bransch Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet 2011.

36 Har företaget under de tre senaste åren ansökt om externt ägarkapital?
Generellt sett beviljas företag de medel som de söker

37 Tjänsteinnovativa företag tror mer på ökat antal anställda
I Företagnes Villkor och Verklighet har vi också undersök i vilken grad företag anser sig vara innovativa. Undersökningen visar att företagen idag främst ser utvecklingsmöjligheter inom tjänsteinnovationsområdet i högre utsträckning än inom varuinnovationsområdet Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet 2011 Frågan som undersöks här är om företag som anser sig vara innovativa (eller inte) i introduktion av nya tjänster tror att de kommer öka antalet anställda inom de närmaste tre åren.

38 Om undersökningen Tre temarapporter kommer att publiceras utifrån materialet: Tillväxtmöjligheter och hinder, Internationalisering och Regional utveckling. Tidigare undersökningar har varit en viktig källa till nya regeringsuppdrag och policybeslut kring tillväxtfrågor. Resultaten från den första temapublikationen - Tillväxtmöjligheter och hinder - kommer att presenteras den 25 oktober. Läs mer om Företagens villkor och verklighet och resultaten från undersökningen och temapublikationerna på under Fakta och statistik

39 Några generella iakttagelser från projektföljeforskningen
Projektlogik och målstruktur behöver förbättras Tydligare projektavgränsning (mot ordinarie verksamhet) Mandat-, roll- och ansvarsfördelning i projekt behöver bli tydligare Mer aktivt ägarskap Tydligare strategi och prioritering (aktiviteter och insatser kopplat till handlingsplaner i projekten) Utveckla lärandestrukturer för att bättre tillvarata och upparbeta kunskaper i projekt Det saknas i många projekt ett systematiskt uppföljningsarbete och insatser för spridning av erfarenheter och resultat