Ladda ner presentationen
1
Ledarskap i klassrummet
Pernilla Starck
2
Hörnsten 2 – I klassrummet Ledarskap i klassrummet
GRUPPNIVÅ INDIVIDNIVå Att utveckla kunskaper om och erfarenheter av ett ledarskap och förhållningssätt som stärker det sociala klimatet i klassen och främjar lärandet. Att utveckla kunskaper om och verktyg för att målformulera kring problem.
5
Hörnsten 2 – I klassrummet Ledarskap i klassrummet
Tydliga regler och rutiner som främjar positivt beteende Uppmuntra elever när de fungerar bra Skapa ett gott klassrumsklimat Hantera ”stökiga” elever och grupper Målgrupp: Pedagoger i grundskolan Ledarskap i klassrummet handlar om metoder som hjälper läraren att skapa struktur och arbetsro i klassrummet. I de metoder som finns tillgängliga för pedagoger idag ingår verktyg för att arbeta med hela klassen men också med enskilda barn som på något sätt är problematiska. Ett framgångsrikt pedagogiskt tillvägagångssätt för att skapa lugn och arbetsro i klassrummet är tydliga sociala spelregler och konsekvenser om man bryter mot dem i kombination med att uppmuntra eleverna när de gör något bra (”ta barnen på bar gärning när de gör något bra!”). Upprepade tillsägningar och negativ uppmärksamhet trappar snarare upp olika problembeteenden. Negativa reaktioner kan behövas då och då men de positiva bör överväga. Även forskningen om framgångsrika skolor (effective schools) visar på att faktorer som ett välstrukturerat arbete, engagerade lärare, noggrann feedback till eleverna och ett positivt klimat minskar risken för utagerande beteenden och därigenom alkoholbruk. Källa: Att göra det möjliga, Statens folkhälsoinstitut, 2006 Skolans mål och möjligheter, Terje Ogden Den svenska supen, Sven Andreasson (red) (se kapitel av Sven Bremberg)
6
Förhållningssätt/ledarskap
Klimatet i klassrummet Skapa ro i klassrummet Tillåtande gruppklimat Alla ska känna sig välkomna och behövda Alla ska känna sig sedda och bekräftade
7
Förhållningssätt/ledarskap
Struktur, att vara steget före - regler, rutiner och instruktioner Känslors påverkan, peppning Elevers behov av att bli sedda Belöning, uppmuntran, förstärkning Veckobrev, loggbok, det skrivna ordet Strategier då elever missköter sig - konsekvenser
8
Framsteg och framgångsjournaler Lösningsfokuserat
Från problem till lösning Se det som är möjligt och det som fungerar Visa på framsteg istället för misslyckanden Fokusera på resurser och tillgångar istället för problem
9
Elever om lärares uppmuntran & skäll
Källa: Knut Sundell, en undersökning i 4 kommunala Stockholmsskolor våren 2006 (1309 elever i årskurs 4-9, 153 lärare)
10
Social inlärningsteori
Modellinlärning - Människor lär av varandra, förebilder Kognitiv inlärning - man tror sig veta vad som händer (belöning-straff) Beteende - förstärkning
11
--------------------------------- TYDLIGA INSTRUKTIONER
REGLER KONSEKVENSER TYDLIGA INSTRUKTIONER UPPMÄRKSAMMA, IGNORERA POSITIV TID TILLSAMMANS BERÖM, BELÖNING, POSITIV FÖRSTÄRKNING
12
KASAM Begriplighet - förnuftsmässigt gripbart Struktur Tydlighet
Hanterbarhet - resurser till förfogande Meningsfullhet - värt att lägga energi på
13
KASAM Människor med stark KASAM mår bra, känner sig sällan som offer för omständigheterna, kan hantera svårigheter och klarar av stressituationer på ett bra sätt. HÄLSOSAMT LIV
14
Viktig skyddsfaktor Trivas på jobbet Trivas i skolan
Trivas på fritiden
15
John Hattie Meta-metastudie (över 800 metastudier)
”Visible Learning” Meta-metastudie (över 800 metastudier) Resultat från studier 80 miljoner elever 15 år
16
John Hattie Lärarens ledarskap är en av de enskilt mest betydelsefulla faktorerna för att påverka elevers skolprestationer
17
John Hattie Läraren måste systematiskt arbeta med att utveckla sig själv som ledare och pedagog
18
John Hattie Läraren måste tillämpa insatser som minskar störande beteenden i klassrummet
19
John Hattie Tydlig målsättning – ”vad händer i nästa steg?”
Läraren måste vara tydlig i sina instruktioner och i sin undervisning samt ge eleverna positiv "feedback” Tydlig målsättning – ”vad händer i nästa steg?”
20
John Hattie Ömsesidig undervisning ska tillämpas. Dvs läraren lär eleverna att ställa frågor som klargör otydligheter samt att summera och reflektera över sitt lärande.
21
John Hattie Bygga goda relationer med alla på skolan, men framförallt med eleverna
22
John Hattie Det räcker inte med sunt förnuft och praktisk erfarenhet för att avgöra om undervisningen är bättre än annan. De framsteg som har gjorts i ”framgångsrika skolor” bygger på forskning kring effektiva såväl som ineffektiva metoder. Vi måste tillämpa metoder som vetenskapligt utformade studier visats ge effekt.
23
VARA STEGET FÖRE Målsätt dagen/lektionen
Se till att dagen/lektionen är förutsägbar Inledning och avslutning Regler
24
SKAPA ETT LUGNT, POSITIVT KLIMAT - SPRID GLÄDJE
Musik Massage, Avslappning Humor Bjuda på sig själv, skratta med Visa att rummet är viktigt
25
SE VARJE ELEV Personliga kommentarer Det skrivna ordet
Egna målsättningar
26
BERÖM I STÄLLET FÖR KLANDER
Positiv tid tillsammans Ta dem på bar gärning när de gör rätt Beröm, tacka, uppmuntra, belöningar Förmedla hopp i stället för att anklaga Säg ja istället för nej, positiva omformuleringar Ställ krav
27
Om man missköter sig är sannolikheten 10ggr större att man får uppmärksamhet än om man sköter sig.
28
Utbildning Innehåll: Forskning (skola/positiv utveckling hos barn och unga) Förhållningssätt som främjar ett gott lärande Struktur - en förutsättning för lärande Systemteori Konflikthantering/problemlösning Lyssnandets konst Kursen kan ges under tre hela dagar, sex halvdagar eller under 10 tillfällen a 2 timmar. Fokus kommer att ligga på processen i det egna ledarskapet
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.