Emma Colleen Moberg, Naturvårdsverket

En presentation över ämnet: "Emma Colleen Moberg, Naturvårdsverket"— Presentationens avskrift:

1 Emma Colleen Moberg, Naturvårdsverket
Bygg- och rivningsavfall, regeringsuppdrag och genomförd tillsynskampanj Emma Colleen Moberg, Naturvårdsverket Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

2 Detta pass kommer att handla om:
Bygg-, riv- och anläggningsavfall Tillsynskampanj 2013 Regeringsuppdrag om icke farligt bygg- och rivningsavfall Utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

3 Bygg-, riv- och anläggningsavfall – nuläge
Bygg-, riv- och anläggningsavfall – nuläge Ca 10 M ton avfall/år genereras från bygg- och anläggningssektorn Byggsektorn är den sektor som efter industrisektorerna genererade mest avfall under 2010 Mineralavfallet (tegel/betong/isolering/gips/schaktmassor) utgör nära 80% 5-10% av avfallet från bygg- och anläggningssektorn är farligt avfall Byggsektorn står för 33% av Sveriges totala mängd avfall (exklusive gruvavfallet) och 26% av landets farliga avfall Stor andel deponering Signaler om brister– t.ex. vid inventering av material innan rivning För att få en uppfattning om miljöbelastningen från det här området har jag listat lite statistik etc Ifall att någon frågar: I Sverige uppkom under 2010 sammanlagt 117,6 miljoner ton avfall varav 2,5 miljoner ton klassades som farligt avfall. 4,2 miljoner ton av det totala avfallet var så kallat sekundärt avfall som uppkommer vid avfallsbehandling. Industrisektorn utvinning av mineral (gruvindustrin) stod för 89 miljoner ton avfall och avfall från övriga industrigrenar för 7,8 miljoner ton. Byggsektorn gav upphov till 9,4 miljoner ton avfall medan sektorn infrastruktur (energi- och vattenförsörjning, samt avloppsrening och sanering) genererade 1,7 miljoner ton. Hushållen genererade drygt 4 miljoner ton, tjänstesektorn 1,8 miljoner ton och areella näringar (skogs-, jordbruks- och fiskenäringarna) cirka ton avfall. Avfallsbehandling genererade 3,5 miljoner ton avfall. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

4 Plan- & bygglagen Miljöbalken
Plan- & bygglagen Miljöbalken 1 § I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. 1 § Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Vi måste titta lite i förarbetena för att tydliggöra skillnaderna och likheterna när jag pratar om portalparagraferna. Om man tittar på portalparagraferna i båda lagstiftningarna så ser man likheter t.ex. när det gäller framtidsperspektivet med kommande generationer. Det är dock skillnader: PBL syftar till att främja en god samhällsutveckling när det gäller planläggning av mark och vatten och byggande med hänsyn till den enskilda människan. En god samhällsutveckling i det här sammanhanget är en med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. En intressant detalj är när man tittar i förarbetena till PBL så framhåller man bl.a. att långsiktiga behov bör väga tyngre än kortsiktiga och att den fysiska planläggningen måste innebära hushållning med ändliga resurser (sida 460 prop_198586_1). Miljöbalkens portalparagraf har ett bredare anslag och syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Det man ska ha i åtanke är att portalparagraferna ska vara en vägledning hur man ska tolka den underliggande lagstiftningen. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

5 Tillsyn av bygg-, rivningsverksamheter
Tillsyn av bygg-, rivningsverksamheter Reglering av bygg- och rivningsavfall i Miljöbalken (1998:808) Allmänna hänsynsregler i 2 kap. MB Avfall 15 kap. Bygg- och rivningsverksamheter är att betrakta som en miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 1 § MB Tillsynsmyndigheten kan utöva tillsyn över verksamheten enligt 26 kap. MB Tillsynsavgift kan tas ut vid tillsyn av miljöfarlig verksamhet enligt 27 kap. MB. De delar av MB som blir tillämpliga när det gäller bygg- och rivningsavfall är följande. Allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. (återkommer till dem strax) Miljöfarligverksamhet enligt 9 kap. 1 § MB iom Sannolikt sker utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön -Nämnden som är ansvarig för tillsyn enligt miljöbalken kan välja att utföra tillsyn av bygg- och rivningsverksamheter mot bakgrund av att de är att betrakta som en miljöfarlig verksamhet. Av det följer också att man kan ta ut tillsynsavgift för den verksamheten. Vid diskussion med SKL så nämner de att de anser att t.ex. planremisser inte kan debiteras som miljötillsyn. Så om en miljöinspektör deltar i lovprocessen är det nog tveksamt om man kan debitera det. Ni kommer att få möjlighet att diskutera detta under gruppdiskussionerna innan lunch. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

6 Tillsyn av bygg-, rivningsverksamheter
Tillsyn av bygg-, rivningsverksamheter Sortering av avfall enligt Avfallsförordingen Brännbart avfall ska sorteras ut (14 § AvF) Farligt avfall får inte blandas eller spädas ut med andra slag av farligt avfall, annat avfall, eller andra ämnen eller material. (16 § AvF) Farligt avfall som har blandats eller spätts ut ska separeras (17 §) Vissa undantag (18-19 §§ AvF) Elavfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall (25 § AvF) Anteckningsskyldighet gällande farligt avfall vid bygg- och rivningsplats (55 § AvF) Utsortering av förpackningar Avfallslagstiftningen i Sverige har sin bas i 15 kap. MB. Under det finns flera förordningar, bl.a. AvfallsF som innehåller mer detaljerade krav på hur avfall ska hanteras. I bilaga 4 till förordningen en lista med avfallskoder för olika typer av avfall. Bygg- och rivningsavfall har en kod som börjar med 17. I listan framgår också vad som är att betrakta som farligt avfall markerat med en asterisk. 14 § Brännbart avfall ska förvaras och transporteras bort skilt från annat avfall. Bestämmelser om förbud mot att deponera utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall finns i 9 och 10 §§ förordningen (2001:512) om deponering av avfall. 15 § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om sortering av brännbart avfall och om undantag från kravet i 14 § första stycket. Blandning av farligt avfall 16 § Farligt avfall får inte blandas eller spädas ut med 1. andra slag av farligt avfall, 2. annat avfall, eller 3. andra ämnen eller material. 17 § Farligt avfall som har blandats eller spätts ut i strid med 16 § ska separeras, om det 1. behövs från miljöskyddssynpunkt, 2. är tekniskt möjligt, och 3. är ekonomiskt rimligt. 18 § Bestämmelserna om blandning av farligt avfall i 16 och 17 §§ ska inte tillämpas i fråga om sådan blandning av avfall som har gjorts eller görs 1. av någon vars hantering av avfallet omfattas av ett sådant tillstånd eller en sådan anmälan som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken, 2. på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt, och 3. med användning av bästa möjliga teknik. Förordning (2013:269). 19 § Bestämmelserna om blandning av farligt avfall i 16 och 17 §§ ska inte tillämpas på 1. hushållsavfall som är farligt avfall, om det farliga avfallet är blandat med annat hushållsavfall, eller 2. oljehaltigt barlast- eller tankspolvatten från fartyg, om det oljehaltiga vattnet tas emot och behandlas enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg eller förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg. 25 § Elavfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall Den som innehar avfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter ska 1. sortera ut det samt hantera det skilt från annat avfall och på ett sätt som underlättar återvinning eller annan hantering som är godtagbar från miljösynpunkt, och 2. lämna det till ett insamlingssystem som en producent, en kommun eller någon annan tillhandahåller för det ändamålet. 55 § skyldighet att föra anteckningar gällande farligt avfall på bygg- och rivningsplatsen Den som bedriver en yrkesmässig verksamhet där farligt avfall uppkommer ska för varje slag av farligt avfall föra anteckningar om 1. den mängd avfall som uppkommer årligen, och 2. vart avfallet transporteras. Anteckningarna ska bevaras i minst tre år. Förpackningar ska sorteras ut enligt Förordningen (2006:1273) om producentansvar för förpackningar. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

7 PBL:s nya kontrollsystem för rivningsavfall 2011
Med anledning av det: Nya allmänna råd från Boverket om rivningsavfall (BFS 2013:15 RIV 1) Ny webbaserad vägledning i PBL kunskapsbanken om rivningsavfall

8 Allt som jag tar upp i denna presentation hittar ni på PBL kunskapsbanken

9 Tillsynskampanj 2013 Fler bygg- och rivningsprojekt behöver minska sin mängd avfall och hantera sitt avfall bättre Byggnadsinspektörer och miljöinspektörer 4 seminarier och 1 webbaserat seminarium Samverkansforum Se webbinariet i efterhand: . Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

10 Regeringsuppdrag om icke farligt bygg- och rivningsavfall
Utreda behov av styrmedel för att nå etappmålet om att (insatser ska vidtas så att) förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annan materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktsprocent senast år Möjliga styrmedel ska konsekvensutredas och förslag ska därefter lämnas på vilka styrmedel som bedöms vara lämpliga att genomföra. Utgångspunkten för arbetet ska vara att de styrmedel som föreslås ska främja resurseffektiva kretslopp utan spridning av farliga ämnen. Uppdraget ska utföras i samråd med Kemikalieinspektionen, Boverket och Trafikverket Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

11 Målen som ska uppnås EU:s återvinningsmål för byggavfall WFD 2008/98/EC Article 11(2)(b) Senast 2020: Förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annan återvinning av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall, med undantag för sådant naturligt förekommande material som definierats i kategori i avfallsförteckningen ska öka till minst 70 viktprocent, varvid också ska medräknas sådana fall där avfall används som fyllmaterial för att ersätta annat material. Etappmålet i miljömålssystemet Ökad resurshushållning i byggsektorn. Insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast år 2020. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

12 Inriktning Hur vi idag ligger till i jämförelse med målet?
70 %-målet är ett kvantitativt mål. Inriktning på stora fraktionerna av avfall. Fraktioner som kan ha betydelse för att uppnå målet: betong, tegel och blandat mineraliskt avfall, asfalt, järnvägsballast, gips, trä, glas. Studera för- och nackdelar med att införa ett producentansvar på byggvaror, önskemål från Miljödepartementet. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

13 Krav på utökad rapportering
Vi behöver ha förbättrad statistik för bygg- och rivningsavfall Ändring av NFS 2006:9, Naturvårdsverkets föreskrift om miljörapport Obligatorisk rapportering för alla anläggningar som är tillståndspliktiga enligt MPF 2013:251 och tar emot bygg- och rivningsavfall inklusive anläggningsavfall och muddermassor. Första utökade rapporteringen till SMP i mars 2016 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency