Subjekt i ”mitt” eget liv

En presentation över ämnet: "Subjekt i ”mitt” eget liv"— Presentationens avskrift:

1 Subjekt i ”mitt” eget liv
Självbestämmande, delaktighet och inflytande för personer med funktionsnedsättning Örebro 23 maj 2013

2 Regionalt program Utgångspunkter: (sid 6)
Individen i fokus – vägledande princip – delaktig i planeringen av och inflytande över insatser som ges Återstår mycket arbete

3 Regionalt program Utvecklingsmöjligheter: (s 9)
Styrkor Svagheter Samverkan Det regionala perspektivet Stuprörstänkande Dialog med individen

4 Regionalt program Målbild 2015: (s 10)
Personer med funktionsnedsättning har individuellt och flexibelt utformade stödinsatser för att leva ett självständigt liv

5 Regionalt program Strategier: (s 12-13)
Kunskapsutveckling Samverkan (stuprör)

6

7 En livshistorisk förändring
En helt ny värld öppnar sig Livet avprivatiseras Vardagen påverkas starkt Skau (2008) Mellan makt och hjälp. Om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare

8

9 Varför? • Hälsa och utveckling främjas
• Motiverade och intresserade personer upplever högre kontroll över sitt liv. • Det gör att självuppskattning och självkänsla ökar. 29

10 Varför? God självkänsla…
är grunden för autonomi och vilja att vara aktiv och delaktig. gör att man kan skilja mellan vad jag ÄR och vad jag GÖR = duger som jag är Fungerar som själens immunförsvar

11 KASAM Känsla av sammanhang – 3 delkomponenter:
Begriplighet (förutsägbart) Hanterbarhet (resurser för att möta krav) Meningsfullhet (kraven värda investeringar och engagemang) Antonovsky (1991/2005) Hälsans mysterium Nilsson (2002) Vad betyder känsla av sammanhang i våra liv? (Avhandling)

12 Att ge ordet och lämna plats
Ny vägledning om förutsättningar för ökat brukarinflytandet: Krävs nya arbetssätt Förändra maktrelationer I s f passiv mottagare – två (tre) olika kompetenser/perspektiv som behövs Långsiktig strategi och struktur av processen: planering – beslut - genomförande – uppföljning - utvärdering Socialstyrelsen, artikelnummer:

13 Att ge ordet och lämna plats - exempel på metoder
Tillsammans med vuxna personer med intellektuella funktionsnedsättningar: Buku = brukarstyrd utvärdering och kvalitets-utveckling. Brukarrevision för insatser som ges enligt LSS: Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

14 Att ge ordet och lämna plats - exempel på metoder
Delaktighetsmodellen för vuxna personer med LSS-insatser. Ett utvecklat arbetssätt där den enskilde och personal för en dialog som stärker den enskildes förmåga till inflytande över sitt liv. Metoden kommer också att prövas inom äldreomsorg och IFO Gullacksen, Delaktighetsmodellen – En väg mot empowerment FoU Skåne 2010:2

15 10 § LSS I samband med att insats enligt denna lag beviljas ska den enskilde erbjudas att en individuell plan med beslutade planerade insatser upprättas i samråd med honom eller henne. Den som har beviljats en insats ska när som helst kunna begära att en plan upprättas, om det inte redan har skett. I planen ska även åtgärder redovisas som vidtas av andra än kommunen eller landstinget. Planen ska omprövas fortlöpande och minst en gång om året. Landsting och kommun ska underrätta varandra om upprättade planer.

16 Individuell plan enligt LSS är:
Ett verktyg för brukaren Ett arbetssätt för den professionelle Ett sätt för att brukarens mål ska styra planering och genomförande av insatser och aktiviteter. Beroende på syftet kan IP: vara övergripande enbart röra en specifik situation pågå kontinuerligt avslutas efter kortare tid Vem – vilka – vad – hur – hur länge – när och var

17 Nya LSS bestämmelser 2011 När en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. (Prop 2009/10:176 Personlig assistans och andra insatser - åtgärder för ökad kvalitet och trygghet)

18 Delaktiga barn och unga
Handikappförbundens Arvsfondsprojekt Avslutas juni 2013

19 Barn kan mer än vuxna tror
1,5 år kan fantisera och tänka ut händelser i framtiden 2 år kan bearbeta och reflektera över sin situation 3 år upplever att de kan påverka andra 4 år kan beskriva vad hälsa är för dem (Missiuna, 2006, Renlund 2008, m. fl.)

20 Artikel 7:3 i ”funktionshinderkonventionen”
”Konventionsstaterna ska säkerställa att barn med funktionsnedsättning har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem, varvid deras åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till deras ålder och mognad på samma villkor som för andra barn och erbjudas stöd anpassat till funktionsned- sättningen och ålder för att utöva denna rättighet”. Prop. 2008/09:28 Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning

21 Barn vet andra saker än vuxna
vad de känner sin egen förmåga vad de varit med om kamratrelationer vad de prioriterar – inte vill (Hemmingsson, sept 2011 konf: Lyssna på oss!)

22 När barn är med blir besluten bättre
Om barn inte är delaktiga i planering är risken stor att beslutet inte stämmer med vad som viktigast för barnet Delaktighet ökar barnets motivationen att samarbeta 28 Delaktighet leder till att barnet lättare kommer igång med en aktivitet, utföra den och på sikt också tar eget ansvar

23 Barn och vuxna tänker och kan olika saker
Det barn vet som vuxna inte vet rör svårobserverade saker, som känslor Enligt föräldrar har barn: fler problem i relationer och sociala kontakter lägre kompetens (om sig själv) lägre livskvalitet än vad barnen själva anser (Hemmingsson, H. professor i arbetsterapi, Linköpings universitet)

24 Förutsättningar för barns delaktighet
Vuxnas tillit till barns kompetens! Tid barn har kunskap om ”sig själv” barn har kunskap om verksamheten barn möter personal med barnkompetens miljön signalerar att barnet är huvudperson dokumentation av barns åsikter föräldrars stöd / föräldrastöd 44

25

26 Annabell och Malin www.diskuteradelaktighet.se
Forskning visar att det ofta är barn – och vuxna med behov av kommunikationsstöd som inte tillfrågas