Hur går miljöarbetet regionalt och lokalt?

En presentation över ämnet: "Hur går miljöarbetet regionalt och lokalt?"— Presentationens avskrift:

1 Hur går miljöarbetet regionalt och lokalt?
delprojekt i fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2012 (FU 2012) Hur kan vi använda kunskapen från FU 2012 för det fortsatta arbetet med miljömål och åtgärdsprogram ? Bildspel som underlag för diskussioner på länsstyrelserna m.fl.

2 Det regionala och lokala delprojektet i FU 2012
Länsstyrelserna i samarbete med Skogsstyrelsen har hösten besvarat en stor enkät om hur miljöarbetet går. Svaren utgör underlag till den fördjupade utvärderingen som Naturvårdsverket rapporterar till regeringen juni 2012. Samverkansorganet RUS* har bearbetat svaren. En rapport (del 1 sammanfattning/analys och del 2 sammanställning) har tagits fram och godkänts av länsrådsgrupp 6 och RUS styrgrupp innan den överlämnats till Naturvårdsverket. I delprojektet av FU 2012 ingår även ett projekt som SKL drivit och där en enkät gått till alla kommuner. Detta redovisas i en egen rapport, men sammanfattas i del 1. * Regional Samverkan och Utveckling i miljömålssystemet

3 Hur kan vi använda kunskapen från FU 2012?
Den regionala rapporten ger en samlad bild av det regionala miljöarbetet, samtidigt som många olika områden beskrivs. Dessutom hur miljömålen bidragit. En förhoppning att det ska stimulera till diskussioner inom länsstyrelserna och Skogsstyrelsen, men även bland nationella myndigheter och andra som bidrar till att nå miljömålen. Mer fokus riktas nu mot miljömålsuppdragets del att stimulera åtgärdsarbetet. För detta behöver kunskapen om var resurserna gör bäst nytta öka. Kunskap om vilka verksamheter och aktörer som finns på den regionala och lokala nivån och hur de kan bidra. I en del fall har miljömålen stor betydelse för att få till fler åtgärder, i andra fall mindre.

4 Hur kan vi använda kunskapen från FU 2012?
RUS föreslår att rapporten och slutsatserna tas upp till diskussion i länsstyrelsernas styrgrupper för miljömålsarbetet och liknande. I samband med revidering och översyn av regionala miljömål och åtgärdsprogram blir detta användbart. 12 exemplar av rapporten har skickats till varje länsstyrelse för spridning till berörda i chefer, samordnare och liknande. Fler exemplar kan beställas från RUS. Rapporten kan också laddas ner. Under 2012 kommer RUS också ta fram en vägledning för åtgärdsprogram. Vägledning för miljömålen tas också fram. Mer information om detta kommer löpande. Se också sista bilderna! I det som följer i detta bildspel visas vad som kommit fram i det regionala delprojektet i FU 2012.

5 Frågor om miljöarbetet inom regionala uppdrag, sektorer, kommunala verksamheter:
Sker strategisk planering? I vilken omfattning genomförs åtgärder? Sker samverkan i länet? Deltar lst, Sks, andra myndigheter? Har det regionala miljömålsuppdraget bidragit? Styrkor? Svagheter? Vilka ytterligare åtgärdsområden kan förstärka arbetet?

6 Svar regionala uppdrag… där stor harmoni med miljömålen råder
Naturvård Kulturmiljövård Energi- och klimatarbete Vattenvård Landsbygdsutveckling Delvis även tillsyn, prövning, tillsynsvägledning Miljöarbetet går förhållandevis bra, liksom samspelet med miljömålsuppdraget. Mycket resurser har tillkommit och genomtänkta upplägg av arbetet. Inga avgörande förändringar motiverat, men det kan behövas mer resurser och det finns också viss potential att vässa verktygen

7 Svar regionala uppdrag… där andra samhällsmål råder
Samhällsplanering (enligt PBL) Regional tillväxt Regional transportplanering Folkhälsoarbete Miljöarbetet är svagare, liksom samspelet med miljömålsuppdraget. Goda exempel finns dock. Näringslivsmedel används mer och mer. Ökad miljöintegrering behövs. Mer tvärsektoriellt arbete (hängrännor över stuprören), bättre hantering av målkonflikter, stimulans av synergier. Verktygen som finns kan vässas betydligt mer, kanske fler styrmedel behövs. Folkhälsa och miljö = stora synergier, men nåt få län jobbar med

8 Svar sektorerna Miljömålen mindre i fokus. Främst ekonomisk konkurrens och lagstiftning m.fl. skarpa styrmedel som styr. Det finns dock exempel på att miljömålen/miljömålsuppdraget bidragit: - sektorer med lokala marknader, t.ex. energi, bygg - där kommunerna är beställare eller utförare, t.ex. avfall - sektorer sammanlänkande med regionala uppdrag, jord och skog Vardagskunskapen om flera sektorer är låg på flera länsstyrelser. Miljöarbetet varierar mellan sektorerna. Det behöver öka då det i hög grad är i sektorerna som miljömålen behöver omsättas. Mer styrmedel och mer efterfrågan av miljöanpassade varor och tjänster.

9 Svar kommunerna För kommunernas verksamheter styr en blandning av faktorer miljöarbetet, däribland egna prioriteringar. I vissa fall liknar förutsättningarna dem i sektorerna och i andra fall dem i de regionala uppdragen. Miljöarbetet och miljömålens betydelse varierar. De allra flesta kommunerna arbetar med miljömål. Länsstyrelsernas stöd och samverkan varierar. Kommunerna och den lokala nivån är mycket viktig för miljöarbetet och mer behöver ske.

10 Frågor om gapet och rådigheten
Den årliga målbedömningen svarar på detta, men genom utvärderingen får vi annan skärning Inom flertalet områden är gapet till de miljömål som berör dessa stort eller förhållandevis stort. Inom några områden är det mindre. Den regionala och lokala rådigheten varierar. Förhållandet i olika län borde vara liknande, men det kan i vissa fall råda en mer splittrad bild.

11

12 Svar förändringar sen förra FU avseende miljöarbetet
Den strategiska planeringen har i flera fall utvecklats positivt men det finns även fall där läget är oförändrat Åtgärdsarbetet har också utvecklats positivt och bl.a. Landsbygdsprogrammet tas upp som bra exempel Samverkan ökar och flera nya grupperingar har bildats Informations- och kommunikationsarbetet har ökat. Webben används i ökad omfattning Landsbygdsprogram, energieffektiviseringsstöd, ÅGP, LONA, LOVA är exempel på statliga styrmedel som bidragit i miljömålsarbetet. Sammantaget ger länen en positiv bild där inte minst kommunerna har lyfts fram.

13 Svar organisation/genomförande miljömålsuppdraget
Revideringsarbetet har påbörjats i flertalet län. Det råder viss osäkerhet i hur man ska förhålla sig till det nationella arbetet. Åtgärdsprogrammen rullar på men kommer att ses över i samband med revidering av mål Uppföljning görs årligen och fungerar rätt bra Information och kommunikation är en viktig del av miljöarbetet och länen uppger att detta har förbättrats Organisationen kan skilja mellan länen men flera län tar upp att kopplingen mellan olika delar av länsstyrelsen blivit bättre. Flera av Skogsstyrelsens distrikt följer nu länsgränserna vilket på olika sätt underlättar arbetet och samverkan med länsstyrelserna.

14 Analys Vilka är vi (som berörs av arbetet)?
Miljömålssamordnarna och RUS JA!!! Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen JA!! Offentliga aktörer, kommuner JA!! Företag, ideella organisationer JA! Alla som bor eller är verksamma i länet JA Var ska vi satsa våra resurser? Där bristerna är störst Där vi har goda förutsättningar att påverka JA!!! Där vi ska agera som myndighet JA!!!

15 Slutsatser som behöver beaktas i det fortsatta regionala miljöarbetet:
• Resurstillgången i miljöarbetet behöver generellt öka om målen ska kunna nås. • Samordningsresurserna för miljömålsuppdraget behöver bibehållas på minst nuvarande nivå och i vissa län förstärkas. • Myndighetsutövningen genom tillsyn och tillståndsgivning behöver skärpas och utvecklas så att den i större utsträckning bidrar till att nå miljömålen. • Mer metodutveckling och samverkan mellan länsstyrelser och med nationella myndigheter behövs för att integrera miljömålen i olika uppdrag och verksamheter. • Miljökommunikationen behöver förbättras. • Särskilda nationellt initierade åtgärdssatsningar och liknande behövs inom vissa områden.

16 Slutsatser som behöver beaktas i det fortsatta regionala miljöarbetet:
• Regionala uppdrag där samstämmighet med miljömålen råder behöver ha tillräckligt med resurser, men i vissa fall kompletteras, t.ex. med mer strategisk planering. • I regionala uppdrag där fler samhällsmål finns behöver miljömålsintegreringen stärkas i hela kedjan, med mer planering, samverkan och i vissa fall skarpare styrmedel. • Miljömålsuppdraget kan i större utsträckning bidra till sektorernas miljöarbete, men kraften ska läggas på sektorer där detta gör mest nytta. • Länsstyrelserna behöver stödja kommuner mer och samverkan mellan kommunerna behöver öka. • Samverkan med regionförbunden behöver fortsätta utvecklas. • Konsumtionsmönstrens betydelse motiverar visst engagemang från länsstyrelserna, vilket kan ske genom stöd till och samverkan med bl.a. föreningar och folkbildningen.

17 Vad innebär detta för oss?
Stämmer slutsatserna och kunskapen som kommit fram med vår bild? Vad kan det innebära för våra prioriteringar i arbetet för miljömål och med åtgärdsprogram?

18 RUS verksamhetsplan 2012 – några insatser
Uppföljning och utvärdering FU 2012 regionala delprojekt – kommunicera i länsstyrelsevärlden Bistå NV i 2012 års regionala målbedömning. Tillsammans med NV slutföra indikatoröversynen Fortsätta samordna löpande indikatoruppdateringar Mål Lägga fast generella rekommendationer för regionala miljömål Bistå NV i arbetet med att ta fram en vägledning för varje miljömål

19 RUS verksamhetsplan 2012… Åtgärder
Vägledning i länens arbete med åtgärdsprogram Metodutveckling: kulturmiljö, transporter, samhällsplanering och regional tillväxt. Ev. påbörja ekosystemansatsen. Kompetenskurs i miljökommunikation Information och kommunikation Ny hemsida och kommunikationsstrategi Nya miljömålsportalen Miljömålsdagarna april, Nobelmötet i december Utvecklingsprojekt/miljömålsmedel Bereda medel till miljömålsprojekt efter former som bestäms Tillgängliggöra genomförda projekt och utvärdera