Löpande lärande LLU – genomförande, preliminära resultat och iakttagelser Positivt + Högt engagemang hos VL och LAG + Hög ambition hos LAG gällande underifrånperspektivet.

En presentation över ämnet: "Löpande lärande LLU – genomförande, preliminära resultat och iakttagelser Positivt + Högt engagemang hos VL och LAG + Hög ambition hos LAG gällande underifrånperspektivet."— Presentationens avskrift:

1 Löpande lärande LLU – genomförande, preliminära resultat och iakttagelser
Positivt + Högt engagemang hos VL och LAG + Hög ambition hos LAG gällande underifrånperspektivet + LLU når ut + Företagande synligt under programperioden + personliga kontakter mellan SJV och VL 14 leaderområden intervjuade Deltagande i 7 LAG-möten Deltagande i nationell nätverksträff Deltagande 3 regionala LUS- träffar Heldag Jordbruksverket för följa arbetet Negativt Ärendehantering SJV Svårt för mindre aktörer att söka stöd Liten koppling mellan fonder Svårt att hitta nya aktörer

2 Långsiktiga effekter LLU – genomförande, preliminära resultat och iakttagelser
På vilket sätt ska Leader ge effekter under innevarande programperiod? Analys av: 4 nationella program 14 utvecklingsstrategier, 70 projektansökningar Programnivå Principer bakom leadermetoden kunde ha betonats bättre Jämställdhet och ickediskriminering vagt formulerat SJV borde utvecklat principer för storlek för leaderområden Lokal strateginivå LUS väl orienterade mot kapacitetsbyggande, svaga länkar mot det regionala utvecklingsarbetet Mycket svaga strategiska övervägande kring hur projekt ska utformas Projektnivå Effektpotential varierar stort, även inom samma leaderområde Mätbara effektmål saknas ofta, kortsiktiga målbilder utan tydlig utvecklingseffekt, outvecklad effektväg Avsaknad av långsiktig plan för finansiering efter projektens slut, tendens till fortsatt temporär verksamhet

3 Skillnaden i projektbudget mellan ESF och ERUF inom LLU
Vilken budget behövs för ett bra genomförande? Skillnaden i projektbudget mellan ESF och ERUF inom LLU ERUF ≈ kr per projekt ESF ≈ kr per projekt Fler ERUF projekt än ESF projekt har beviljats, men generellt är ESF projekten lite dyrare. OBS! Jämfört med de belopp som beviljas på tillväxtverket eller ESF-rådet är detta inte stora projekt.

4 Att ta hänsyn till Sen programstart - Kan vi räkna med det nästa gång?
Startar vi ”för många” projekt sen om vi fortsätter i samma takt som nu? Hur många områden ska ha ESF och ERUF projekt? För varje fond krävs extra arbete, exempelvis Ta fram program, regler, rutiner, IT-stöd, rapportering, info, strategi Kunna regelverk och handläggning för respektive fond Mobilisera och sprida information Kunna vad som ska rapporteras Svårt att säga om det antal projekt som vi har igång är ”lagom många”. Om man utgick ifrån samma takt men under en hel programperiod, skulle det bli för mycket? Hur många projekt tycker vi att det är rimligt att varje leaderområde ska bevilja varje år per fond? Hur många områden ska ha dessa fonder?

5 Det är svårt med indikatorer
De nationella indikatorerna är för trubbiga; som antal projekt, antal LAG-grupper, leaderområdenas storlek Socialfondens indikatorer på individnivå Antal jobb är en svår indikator. Många förutsättningsskapande projekt, få som ger jobb direkt vid avslutat projekt. Viss forskning visar på att ”jobb följer människor”. Är det då jobben som är det viktiga, eller en attraktiv boendemiljö? Underifrånperspektivet skulle styra leaderområdenas indikatorer, men var det rätt?

6 Antal lokala indikatorer
Leaderområde EJFLU EHFF ERUF ESF Astrid Lindgrens Hembygd 6 1 Dalälvarnas Utvecklingsområde 20 16 7 Fiskeområde Vänern 12 Fiskeområdet Tornedalen Haparanda skärgård 2020 4 Folkungaland 13 Framtidsbygder Dalsland Årjäng Munkedal 8 Gästrikebygden LLU 5 Kustlandet 27 LAG PH 17 11 2 Leader 3sam Leader Bohuskust och gränsbygd Leader Gute 52 Leader Göteborgs Insjörike Leader Höga Kusten 3 Leader Lappland 2020 18 Leader Linné, Småland 40 36 14 Leader Längs Göta Älv 28 23 Leader Mälardalen 21 Leader Nedre Dalälven Leader Nordvästra Skaraborg Leader Polaris 2020 Detta visar antalet indikatorer för en del av områdena. Leaderområdena har i genomsnitt 29 egna indikatorer!

7 Problemet med lokala indikatorer (grupp 4)
Alla områden har olika indikatorer Samma område har olika indikatorer för de olika fonderna En sammanställning på områdesnivå säger ingenting utan mycket arbete och går inte att jämföra. En hel del indikatorer är konstigt formulerade och överlappar med varandra eller med våra. Det är vanligt att indikatorerna omfattar mer än en sak, men ska mätas med en siffra. De går inte att använda för nationella utvärderingar.

8 Primärt fokusområde inom LLU-EJFLU
63% av alla beviljade projekt inom LLU-EJFLU har primärt fokusområde 6B, 25% har 6B och endast knappt 12 % ligger inom alla andra fokusområden. Vissa fokusområden, t.ex. 2B eller 4C har inga beviljade projekt alls. Kanske värt att fokusera LLU under nästa programperiod och inte ha ambitionen att ta med alla målområden i CAP-strategin, t.ex. satsningar på miljö och konkurrenskraft inom jordbruket?

9 Projekt som berör integration
Tina Wallin

10 Syfte med uppföljningen
Att kartlägga inom vilka program/fonder/åtgärder projekt som berör integration genomförs var i landet dessa projekt genomförs vilka typer av aktörer som driver dem Att undersöka om de: har skapat några arbetstillfällen lokala förutsättningarna kan kopplas till projektens spridning projektägare som driver flera projekt skapar synergieffekter

11 Fördelning av projekt i program och fonder
Detta motsvarar ca 10% av alla beviljade projekt inom lokalt ledd utveckling och ca 0,5% av alla projekt inom övriga landsbygdsprogrammet HFP har inga projekt alls som berör integration Majoriteten ligger inom LBP, men där är är också budgeten absolut störst. Många projekt med huvudfokus på integration ligger i socialfonden.  Totalt handlar det om 121 projekt och ca 108 miljoner kronor i stöd

12 Var i landet drivs projekten?
Kartorna visar en ojämn fördelning, både bland länen och leaderområdena. Majoriteten av projekten som beviljats av länsstyrelserna genomförs i Västra Götaland och Jämtland. Majoriteten av projekten som beviljats av leaderkontpren har en liknande fördelning, där det är ett stort fokus på Västsverige men också delar av Mälardalen och Norrland. OBS! de 5 områdena som inte prioriteras är med bland de som inte har några beviljade projekt Två projekt hade handlagts av JV och skulle genomföras nationellt. De är inte med i dessa kartor.

13 Vilken inriktning har projekten?
Lokalt ledd utveckling oavsett program Vilken inriktning har projekten? Övriga åtgärder inom landsbygdsprogrammet Inom LLU har projekten oftast fokus på social utveckling, stärkt anställningsbarhet eller orts- och bygdeutveckling. Där de två första rymmer projekt från ERUF och ESF Generell trend att ESF och ERUF har arbetsmarknadsfokus medan andra aspekter av integration behandlas inom EJFLU. Inom stora LBP är det vanligast med fokus på idrotts- och fritidsanläggningar samt att skapa nya jobb. Trubbiga kategorier. Exempel på faktiskt innehåll: Förstudier Skapa mötesplatser (parker, odlingsplatser, hembygdsgårdar) Integration genom idrott (fotboll, fiske, ridning) Utbildning och/eller praktik inom de gröna näringarna Teateruppsättningar Information och stöd för nyföretagande Radiosändningar mm på andra språk

14 Vilka genomför projekten?
Större variation av projektägare inom LLU, men det finns också fler projekt där. Vanligast är Ideella/ekonomiska förening samt kommuner, leaderkontor och trossamfund. Inom stora LBP är det främst länsstyrelser, idrottsföreningar och lantbruk som driver dessa projekt/investeringar.

15 Men de lokala förutsättningarna då?
Vänster karta: De kommuner som har mottagit mest stöd för integrationsprojekt inte är de kommuner som har tagit emot flest asylsökande i proportion till sin befolkning. Till exempel har varken Värmland, Bergslagen eller Småland blivit beviljade speciellt mycket stöd till integrationsprojekt. Istället har mycket stöd beviljats projekt i Västsverige, Mälardalen och Jämtland. Höger karta: Kartan visar att majoriteten av kommunerna hade en kostnad mellan och kr per invånare under Dock finns det ett par kommuner där kostnaderna var mycket högre än så. De flesta av dem återfinns i Norrbottens och Västerbottens län, men även Älvdalen, Munkfors, Boxholm och Ydre sticker ut med höga kostnader. Flera av dessa kommuner har inte beviljats några medel alls för integrationsprojekt, och bland de som har det är det små belopp som har beviljats.

16 Slutsatser Majoriteten av projekten drivs… inom LLU åtgärder
av ideella/ekonomiska föreningar eller myndigheter som leaderkontor/kommuner i Västra Götaland och Jämtland fortfarande De lokala förutsättningarna tycks inte förklara spridningen av projekt, MEN… underlaget är litet och torde öka inte alla projektansökningar godkänns det finns andra finansiärer det kan vara i linje med områdenas strategier Det är alltså svårt att säga så mycket om resultat av dessa projekt då de flesta inte har slutförts och nya hala tider tillkommer. Andra finansiärer: EU stöd via ESF-rådet, men också frivilligorganisationer och trossamfund som engagerar sig utanför dessa program. Strategier: Endast 17 områden av 48 har explicit uttryckt i sina strategier att de har som mål att jobba med social inkludering.

17 Projekt inom havs- och fiskerifonden – preliminära resultat och iakttagelser av budget och projektbeskrivningar Fiskeområdesgruppers projektbudget större – men tydligast resultat är att projektens budget varierar stort Stor skillnad i antal beviljade projektansökningar mellan leaderområden. Projektbeskrivningar innehåller ofta flera olika aktiviteter, 75 % av projektbeskrivningarna har fler inslag än två Tyngdvikt på förutsättningsskapande aktiviteter, speciellt bland flerfondsfinansierade leaderområden Ett fokus på ”icke-materiella” aktiviteter som lärande, kommunikation och samverkan Turism ses som ett utvecklingsområde Lågt intresse för diversifiering och arbetstillfälleskapande i projektbeskrivningar Jag beskriver ovanstående punkter i samma ordning som finns på slide: 1. FOG medelbudget för ett projekt ligger på ca medan LLU ligger på Anledningarna till detta kan vara många men möjligtvis har FOG en upparbetad organisation som kan fokusera i högre grad på genomförandeaktiviteter under denna programperiod än flerfondsfinansierade leaderområden. Det tydligaste resultatet är dock att storleken på projekt varierar stort och det är stor skillnad mellan olika leaderområdernas medelbudget för projekt. Lokalt ledd utveckling Halland har lägsta medel för budget på och Leader Sydöstra Skåne har en medelbudget på Över hälften av den totala budgeten upptas av stora projekt över 1 miljon. Detta är enbart ett konstaterande, det finns ingen värdering av detta. Detta kan enbart utvärderas när vi har resultaten från projekten 2. Antalet beviljade projektansökningar varierar stort, från 2 till 14, medel nationellt är 6,3 projekt. Någon skillnad mellan FOG eller flerfondsfinansierade leaderområden finns inte. Någon omedelbar koppling till hur många projektansökningar som blivit beviljade finns inte. Vindelälven har exempelvis en medelbudget på över 1 miljon men har ändå fler beviljade än genomsnittet för alla leaderområden med 8 beviljade projekt. Leaderområdena har självfallet olika fokus i sina strategier och skilda behov i sina områden. Möjligtvis kan resultatet peka på att leaderområdena har olika förutsättningar för att mobilisera projektansökningar.. 3. Projektbeskrivningarna analyserades utifrån ”inslag”. Inslag innebär att projektet uttrycker att de ska arbeta kring specifikt uttryckta aktiviteter som kan vara av varierande innehåll. Det kan vara information, miljörelaterade aktiviteter, företagsstimulerande aktiviteter osv. De analyserade projektbeskrivningarna karaktäriseras av att innehålla många olika inslag, ända upp till 8 olika inslag. Att bedöma om detta är bra eller dåligt är inte görligt utifrån projektbeskrivning. Avsikten med projekt är dock vanligtvis att uppnå resultat och vara starkt målfokuserade. Risken med odefinierade och breda upplägg är att projektledning och genomförande tappar fokus vilket kan medföra sämre måluppfyllelse. 4. Projektbeskrivningarnas inslag analyserades också utifrån ”genomförandestadier”. Alla insatser som man vill genomföra, kan grovt sägas att ha tre ingående stadier som har en tidsmässig aspekt. I det första stadiet sker aktiviteter som hanterar förhållanden och förutsättningar för implementationen. Detta stadium kan sägas vara förutsättningsskapande för något som ska hända så småningom. Nästa steg sker insatsen, aktiviteterna har då ett fokus på att göra vad man i det tidigare stadiet har undersökt förutsättningarna för. Det tredje stadiet handlar om att förvalta en tidigare genomförd insats. Aktiviteterna fokuserar då på att säkerställa att insatsen kan fortleva även i fortsättningen. En stor del av inslagen i projektbeskrivningarna karaktäriseras av att vara förutsättningsskapande, närmare två tredjedelar av alla inslag avsåg en förutsättningsskapande aktivitet – oavsett om det handlar om att upparbeta ett samarbete mellan olika aktörer eller skapa förutsättning för turism. Det inslag som har störst genomförandestadie är informationsrelaterade aktiviteter (vilket självfallet i sin tur kan vara förutsättningsskapande för exempelvis fritidsfiske). Mycket få projekt har en förvaltande ansats. 5. Vanligast förekommande inslag är samordning-nätverk-samarbetes-, fiske- och turismrelaterade aktiviteter. Dessa kunde alltså förekomma i en och samma projektbeskrivning. Sammantaget kan man säga att många projektbeskrivningar har inslag av att olika aktörer ska förenas i en gemensam strävan. Detta kan exempelvis handla om att man vill nätverka med olika aktörer, ett samarbete ska etableras eller organisationer som ska bildas. Ytterligare har var femte projekt en tydlig anknytning till fiskeresursen. Dessa kan handla om att främja fiskeri eller skapa en grund för samförvaltning av resursen. I nästan lika hög grad, i 17 procent av projekten, återfinns inslag för att främja turism på olika sätt. Slutligen är informationsinsatser av olika slag ett vanligt förekommande inslag. 6. Turismrelaterade aktiviteter var som sagt ett av de vanligaste förekommande inslagen i beskrivningarna och är den insats som är tydligast inriktad på att skapa förutsättningar, i så hög grad som 77 procent av alla ansökningar innehåller förutsättningsskapande aktiviteter, vilket kan peka på att detta är ett område som uppfattas vara underutvecklat men också ses ha en hög ekonomisk utvecklingspotential. Turismrelaterade projekt är vanligt förekommande hos både FOG och flerfondsfinansierade leaderområden. 7. Vid en initial analys är tydliga beskrivningar av att man vill arbeta med företagsutveckling som diversifiering eller arbetstillfälleskapande är mer sällan förekommande. Diversifiering var ett av de områden som uppgavs ha haft goda effekter under föregående programperiod, vilket gör det förvånande att denna erfarenhet inte givit effekt på innevarande programperiods projektbeskrivningar. Detta resultat får tolkas med en viss försiktighet. Beskrivningarna är inte det samma som vilka indikatorer som projektansökningarna angivit. Det kan betyda att eftersom det redan är ifyllt i insatsmatrisen så ses denna aspekt som irrelevant att beskriva.

18 Vad hände med de områden som inte fick starbesked?
Svårt med finansiering Ett område har betydande verksamhet, slipper administrationen LAG finns kvar på något sätt Vissa kommuner jobbar ”leader-liknande”, med checkar Utanför leader-gemenskapen Oro även inför nästa programperiod

19 Flera uppföljningar och utvärderingar är klara
Läs om resultat av uppföljningar På samma ställe finns tabeller och länkar till en hel del statistik om stöden. Mer är på gång inom kort. Pågående och publicerade utvärderingar finns här. Missa inte att prenumerera på vår blogg Programmen och pengarna Där kan du läsa om alla nya resultat