Samordnad utvecklingsdag

En presentation över ämnet: "Samordnad utvecklingsdag"— Presentationens avskrift:

1 Samordnad utvecklingsdag
Rehabsamordning Missbruk, riskbruk och beroende Välkomna!

2 Innehåll fm Överenskommelsen 2017-2018 Rehabsamordnaruppdraget 2017
Rehabsamordnarens väg och framtid. SKL Så här jobbar vi idag. Exempel från vårdcentraler. Hur kan hela verksamheten tydligare involveras i sjukskrivning- och rehabprocessen? Vad behöver patienten, läkaren, rehabsamordnaren och verksamheten? Exempel och tips på verktyg för arbetet

3 En effektiv sjukskrivnings- och rehabprocess 2017-(2018) implementering
Kompetenssatsning i Försäkringsmedicin Funktion för koordinering (rehabsamordning) Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta (Inkluderar arbete med hälso- o sjukvårdens Arbetsgivar- AF-kontakt) Utvecklingsarbete kring elektroniska läkarintyg Första halvåret 2018 ska nya intyg integreras Nya intyg: sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga och aktivitetsersättning vid förlängd skolgång.

4 Sjukskrivningsprocessen som en integrerad del i vård- och behandling
”Respektive landsting ska verka för tillgång till läkare med fördjupad kunskap i försäkringsmedicin (försäkringsmedicinskt sakkunnig) som ett stöd till kollegor och medarbetare i det praktiska försäkringsmedicinska arbetet. Vi utgången av 2018 ska sådan kompetens finnas på övergripande landstingsnivå i relevanta delar av verksamheten.” Överenskommelsen

5 Rehabsamornaruppdraget 2017
Grundnivå: Befästa den implementering av uppdraget som efterfrågades 2016 Utökad nivå Besvara några frågor kring er egen sjukskrivningsstatistik maj samt nov.

6 Utökad nivå enl. SKL rehabsamordnaruppdraget
En sådan koordineringsfunktion har, utöver grundnivån, ett uppdrag som i ännu högre grad innebär samordning och stöd, till exempel coaching av patienter, analys av statistik, kartläggning av rehabiliteringsbehov, samarbete med andra aktörer och utveckling av rehabiliteringsteam. Tydliggöra andra medarbetares delar i sjukskrivnings- och rehabprocessen Utökad möjlighet till utveckling och viss differentiering av uppdraget. Också ett påslag till den summa som varit oförändrad sedan 2009. Påslaget är ca 1 timma per enhet/v

7 Färsk statistik

8 Intervju med Anna Östbom SKL
Den tvååriga överenskommelsen, vad är huvudsyftet? Utredningen av socialdepartementet, varför vill de genomföra denna? Vad stödjer rehabsamordnarens roll i forskning och evidens? Hur tänker ni kring deras utbildning nationellt? Pågående utvecklingsarbete? (sjukskrivningskollen) annat?

9 Ullareds Vårdcentral – mål, roller och ansvar
Sara Sjögren, rehabsamordnare Pia Fredriksson, vårdcentralschef

10 Övergripande mål och syfte
Syfte: Att alla på vårdcentralen ska känna till vem som har ansvar för vad i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Mål: Att ge patienter i sjukskrivningsprocessen bästa förutsättningar för rätt insatser, samordnad rehabilitering och arbetsåtergång i ett så tidigt skede som möjligt. Exempel på rutin och arbetssätt som tydliggör medarbetarnas ansvar och roll i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen – Falkenberg, Ullared, Vessigebro o Slöinge

11 Rehabsamordnarens ansvar:
Sköta den interna rehabsamordningen Samordna ärenden och rehabmöten Informera verksamheten, samordna utb. insatser Vara bollplank avseende intyg, och rehabfrågor Bidra till tidig identifiering av pat. i behov av samordnad rehabilitering Sammanställa och återkoppla ss-statistik Dokumentera Samordna ärenden inför och kalla till rehabteammöte. Vara ordförande och sekreterare vid rehabteam möten. Delta vid länsövergripande nätvärksträffar och delge information till resterande team. Bollplank gentemot läkarna, framförallt avseende sjukintyg, LUOH, övriga rehabiliteringsfrågor eller försäkringsmedicinska frågor. Fånga upp de patienter som behöver samordning i ett tidigt skede i sjukskrivningsprocessen. Detta kan exempelvis göras genom kommunikation med andra teammedlemmar och via statistik. Ta emot anmälningar till MMR1 Statistik hämtning och bearbetning av sjukskrivningslistor. Driva arbetet med sjukskrivningsprocessen och utveckla nya metoder och arbetssätt. Skapa tillfälle för reflektion och delaktighet. Anordna och ibland även hålla i utbildningstillfällen för aktuell personal som rör sjukskrivningsfrågor. Vid behov bjuda in och eventuellt samarbeta vid utbildningstillfällen med externa aktörer som tex Försäkringskassan. Att be patienten fylla i blankett för medgivande, i de fall där patienten inte redan har gjort det vid besök hos annan yrkeskategori. Journalförs under sökordet ”samtycke” och blanketten lämnas in för scanning. Att journalföra formuläret ”Arbetsrelaterade frågor” under sökordet ”arbete/sysselsättning” vid de tillfällen patienten fyllt i det inför ett läkarbesök.

12 Sköta den externa rehabsamordningen
Kontaktperson för externa aktörer, AF, kommuner, FK arbetsgivare m.fl. Samordna trepartsmöten, boka avstämningsmöten Informera om rehabsamordnarfunktionen Skapa kontakt med andra rehabaktörer för att förenkla sjuskrivningsprocessen och samverkan. Vara kontaktperson in i verksamheten för externa aktörer såsom Arbetsförmedlingen, Ekonomiskt bistånd, Försäkringskassan, övriga kliniker, arbetsgivare m.fl. Boka in avstämningsmöte med Försäkringskassan och delta vid behov på dessa som representant för sjukvården, tillsammans med läkaren. Om annan yrkeskategori är mer lämplig som deltagare på mötet, så ser rehabsamordnaren till att den personen bokas in. Kontakt med arbetsgivare, samordna trepartsmöte vid behov. Informerar Försäkringskassan och även övriga externa aktörer om samtycke finns om planerad rehabilitering samt förväntat utfall. Hjälpa teamet med den externa kontakten till övriga aktörer. Informera externa aktörer om verksamheten samt odla nya kontakter för att förenkla sjukskrivningsprocessen och samverkan.

13 Verksamhetens beskrivning av läkarens ansvar:
I samband med ss över 14 dagar planera vad som är målet med sjukskrivningen. Vb skriva remiss till annan vårdpersonal eller ge uppdrag till patienten att själv boka tid. Informera patienten om att sjuskrivningen utgör en del av vård- och behandling och att stöd finns att få via rehabsamordnaren. (Folder) Arbetsrelaterade frågor samt samtyckesblankett. Om misstanke om brister i arbetsmiljö – behov dialog med AG? Signalera till rehabsamordnaren om det föreligger risk för långvarig och eller komplex sjukskrivning. Dokumentera ev samtycke under sökordet I samband med sjukskrivning över 14 dagar gör läkaren en planering tillsammans med patienten vad som är målet med sjukskrivningen. Patienten får sjukintyget i handen där läkaren har skrivit planeringen för sjukskrivningen. Läkaren skriver remiss till den yrkeskategori som patienten behöver träffa för bedömning alternativt kommer överens med patienten om själv boka tid. Läkaren kan vid detta besök lämna ut broschyren ”Så får du rätt bedömning och rehabilitering om du är eller riskerar att bli sjukskriven” samt informera om de olika yrkeskategorierna på vårdcentralen och hur man kommer i kontakt med dem. Det kan också vara bra att informera om att det finns en rehabsamordnare på vårdcentralen som det går bra att kontakta vid behov. Vid detta besök, eller vid uppföljningsbesök, får patienten formulären ”Arbetsrelaterade frågor” samt ”blankett för medgivande” att fylla i hemma. Patienten ska sedan ta med sig de ifyllda formulären vid det uppföljande läkarbesöket. Samtyckesblankett ska journalföras under sökordet ”samtycke” och lämnas in för scanning och blanketten ”Arbetsrelaterade frågor” läggs i rehabsamordnarens postfack. Då misstanke finns om brister i arbetsmiljön, tar läkaren reda på om det förts en dialog med arbetsgivaren. Annars uppmuntra patienten till denna kontakt. Signalera till rehabsamordnare i tidigt skede om sjukskrivningen ser ut att bli långvarig och komplex.

14 Sjukgymnastens, kuratorns, psykologens och arbetsterapeutens ansvar:
Beakta arbetsrelaterade frågor samt blankett medgivande om inte samtycke tagits av annan. Dokumentera arbetsrelaterade delar under Arbsys Signalera till rehabsamordnaren om behov finns av AG/AF-kontakt vid ss eller annan extern kobtakt? Att vid nybesök, där det är aktuellt, be patienten fylla i formuläret ”Arbetsrelaterade frågor” samt blankett för medgivande. Detta är under förutsättning att patienten inte redan har fyllt i detta vid ett tidigare läkarbesök. Patientens svar i formuläret ”Arbetsrelaterade frågor” journalförs under sökordet ”Arbete/sysselsättning” och blankett för medgivande journalförs under sökordet ”samtycke”. Medgivandeblankett lämnas sedan in för scanning. Signalera till rehabsamordnaren då man har träffat en patient som är sjukskriven på grund av arbetsrelaterade besvär och där man kan se behov av arbetsgivarkontakt eller annan extern kontakt. Att ha rutiner för att inte missa patienter som uppfyller kraven för att söka stimulansmedel.

15 Annat ex på rutin läkare
Följer det försäkringsmedicinska beslutsstödet från Socialstyrelen Vara medvetna om att sjukskrivning är en behandling och därmed väga nytta och risker med sjuskrivningar mot varandra. Informera patienten om att deras fall kan komma att diskuteras i rehabteamet. Beakta formulär ”Arbetsrelaterade frågor” Som PAL undvika att sjukintyget går ut under egen ledig tid Icke PAL för en patient sjukskriver för en kortare tid och lotsar sedan patienten till PAL. Utbildningsläkare ska inte sjukskriva längre än två veckor utan att rådgöra med handledare eller ordinarie läkare. Planering för ev fortsatt sjukskrivning ska vara tydligt dokumenterad i journal.

16 Rehabarbete på Vallås Vårdcentral
Anna Rönnberg, Rehabsamordnare Karin Lindberg, Vårdcentralchef

17 Sjukskrivnings processens tre flöden
”Enkla” mindre komplexa. Inget behov av insatser från rehabteament Sjukfall utan behov av stöd från FK. Behov av ytterligare behandling/åtgärd identifieras, behov av att följas i rehabteamet. Behov av stöd/insatser från FK. Ärendet identifieras som komplext och behöver följas i teamet. 1. Enkla: Ärendet bedöms som enkelt, vård och rehabilitering fortsätter som planerat, inget ytterligare behov identifieras. Ärendet avslutas i teamet alternativt tas inte upp i teamet alls om det tidigare blivit bortscreenat av rehabsamordnaren. Rehabsamordnaren är vanligen inte inkopplad i dessa ärenden förutom för att kordinera att ärendet screenas. I vissa fall kan kontakt med arbetsgivaren vara aktuell och då ombesörjs detta vanligen av rehabsamordnaren. 2. Utan behov av FK: Exempelvis identifieras behov av kontakt med andra professioner internt/externt/myndigheter/arbetsgivare. Uppgifterna fördelas i teamet och rehabsamordnaren ansvarar för att uppföljning sker vid nästa rehabmöte eller annan lämplig tidpunkt. Då tas nytt ställningstagande om ärendet ska fortsätta följas i teamet eller om det kan avslutas. Vid behov tar rehabsamordnaren telefonkontakt med patienten alternativt bokar ett trepartsmöte/kontaktar arbetsgivaren. Vid behov initieras kontakt med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller någon annan av våra samarbetspartners. 3. Komplex: Kontakt med FK för att informera att ärendet är behov av samordning och eskalera att en personlig handläggare utses och avstämningsmöte bokas. I övrigt handläggning som vid flöde två.

18 ”Checkpoints” och svårigheter
Rutin för att alltid aktivt efterfråga samtycke till rehabteam vid sjukskrivning över 30 dagar. Uppmärksamhet inför dag 180 Systemsvårigheter med att identifiera dag 180. Alla ärende tas upp i teamet i god tid innan dag 180, när samtycke saknas ska meddelande skickad till läkare och övriga behandlare för att uppmärksamma att ärendet närmar sig dag 180.

19 Tankestöd vid kontakt med arbetsgivare

20 Frågor?

21 Underlätta kommunikation
VAS - kommunikation inom och mellan vårdenheter i VAS Meddelandefunktionen, M Funktionen är avsedd för att skicka meddelanden i VAS när det finns ett behov av att uppmärksamma annan Hälso- och sjukvårdspersonal angående en gemensam patient. Meddelandefunktionen kan användas för att informera om patientbesök på annan vårdenhet. Det har nämligen uppmärksammat att det har varit lite si och så med informationsöverföringen till vårdenheterna och vill nu förbättra detta. (Neurorehabteamen) Rehabsamordnare och neurorehabteam efterfrågar kommunikation via denna kanal

22 Samtal kring borden Utse någon att skriva ned vad ni kommer fram till!
Vad kan verksamhets/vårdcentralschefer göra för att stödja arbetet med sjukskrivnings- och rehabprocessen? Vad behöver läkare för stöd sjukskrivningsarbetet? Vad behöver rehabsamordnaren för stöd i arbetet? Vad behöver patienten för stöd i sin sjukskrivningsprocess? Behövs stöd från Regionkontoret? I så fall vilket stöd? Utse någon att skriva ned vad ni kommer fram till!

23 Bensträck !

24 Dokumentationsstöd Sökord VAS: Arbete/sysselsättning Arbsys
Information om aktiviteter som en individ utför. Sysselsättningen kan vara avlönat arbete, praktikplats, daglig verksamhet. Vid arbete anges nuvarande eller tidigare arbetsuppgifter med uppgift om anställningsförhållande, arbetsmiljöfaktorer och hur arbetet påverkar ev behov av sjukskrivning. Ange även om individen är studerande. Förhållandena kan komma att påverkas under rehabiliteringstiden i form av anpassning, ev ändrade arbetsuppgifter och individens möjlighet att återgå i arbete som en aktiv åtgärd.

25 Rehabsamordnarjournal- Rehs
Journaltyp i VAS för att följa de åtgärder där rehabsamordnaren är inkopplad. Har haft en ursprungsmodell som nätverket påbörjade en revidering av förra hösten. Man måste begära att få journaltypen kopplad till sin verksamhet via IT-service. Vi håller på att ta fram en version som mer sammanliknar den nationella modell som presenteras i Metodboken för rehabkoordinatorer. Dialog under vårens lokala nätverksträffar.

26 Journaltyp för Rehabplan
Behov av gemensam journaltyp för rehabplan.(Repl) Tidigare helt avsaknad av sådan eller olika varianter på samma tema) Nu kortfattad i sin ursprungsversion. Lättare att hitta i anteckningar Har tagits fram via Informatikgruppen med flera berörda parter. Planeras att införas under senvåren. Tydligare för patient i journal via nätet.

27 Nationella webtjänster
Nationella statistiktjänsten – ger möjlighet till övergripandestatistik för er egen verksamhet. Några frågor: maj och november Övergripande landstingsstatistik - Ger en möjlighet att övergripande jämföra sjukskrivningsförekomst mellan vårdenheter de senaste 12 månaderna utifrån antalet sjukskrivningar/1000 listade. För nationella web-tjänster krävs ofta ett medarbetaruppdrag kopplat till HSA-katalogen. Så gäller för såväl nationella statistiktjänsten som rehabstödet. Uppdraget kräver SITHS-inloggning. Nationella statistiktjänsten kan utgöra ett redskap för uppföljning av verksamhetschefen.

28 Rehabstödet- Inera För att få tillgång till funktionerna i Rehabstöd krävs att du finns registrerad i HSA och är kopplad till medarbetaruppdraget ”Vård och behandling”. Medarbetaruppdraget sätts per vårdenhet, och du kan ha medarbetaruppdrag på en eller flera vårdenheter. Du kan logga in i Rehabstöd som antingen rehabkoordinator eller läkare. Se avsnitten nedan för definition av rollerna.

29

30 Rehabsamordnarens överblick

31 Läkarens egna sjukfall

32 Hur använder ni på Andersberg/Nyhem rehabstödet?

33 Ex. på gemensam utveckling av arbetsstöd
Folder om sjukskrivningsplan Pilottest Halmstad- förenklad förfrågan från AF ang. personer i etablering

34 SKL:s metodbok för rehabkoordinatorer
Länk till metodbok webversion webpublicering med tips på blanketter mm. SKL ska ta fram en webbutbildning för rehabsamordnare utifrån metodboken.

35 Nätverket för rehabsamordnare
Gemensamma träffar två ggr/år varvat med Lokala träffar två ggr/år

36 Vad tar ni med er från förmiddagens program
Vad tar ni med er från förmiddagens program? 5 minuter samtal vid borden.