Ett verktyg för systematisk uppföljning i missbruksbruksvården

En presentation över ämnet: "Ett verktyg för systematisk uppföljning i missbruksbruksvården"— Presentationens avskrift:

1 Ett verktyg för systematisk uppföljning i missbruksbruksvården
ASI och UBÅT Ett verktyg för systematisk uppföljning i missbruksbruksvården ASI-Grund Kartläggning Bakgrund Problem ASI-Uppföljning Problem Förändring av problem Bättre - Sämre Problemfri Vilka resultat och effekter har åtgärden? Vilka får åtgärden? UBÅT Vilka åtgärder finns? Brukarupplevelse kvalitet Handläggare Systematisk uppföljning B-Å & K Armelius

2 Vad är UBÅT? En metod för Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder.
Skapades av oss 2012 som komplement till ASI. Databasen innehåller idag ca 6300 åtgärder (Ubåtar) för ca 3000 klienter. Ca 90 ”kommuner” är användare. UBÅT används både i klientarbete (Net-klient) och på organisationsnivå (Net-analys) UBÅT i Net-klient Berätta om Annan… möjlighet att få unika åtgärder utvärderade Systematisk uppföljning B-Å & K Armelius

3 Vad kan resultaten och rapporterna användas till?
Informera: Politiker Chefer Kollegor Informera: Media Brukare Anhöriga Lära av varandra: Med andra enheter Med hela/delar av Sverige Externa ställen: Jämföra resultat Inför upphandling Stimulera och motivera: Handläggare Brukare Stöd i klientarbetet Bot och bättring Förväntat resultat Systematisk uppföljning B-Å & K Armelius

4 Framtidsvision: Handläggare kan klicka fram resultat i arbete med sin klient
Effekter Systematisk uppföljning B-Å & K Armelius

5 Hur kan resultaten från Net-analys användas i arbetet med en klient?
Låt oss ta ett påhittat exempel: Klienten är en kvinna som passar in i profilen Alkohol och psykiska Problem. Hon vill ha 12-stegs behandling. Vad skulle du göra? Här är tre förslag Ta fram en Resultatrapport från UBÅT som passar för klienten (ålder, kön, profil) Ta fram en bild över ”Bot och Bättring” som passar för klientens problemnivå Visa den bästa förutsägelsen av klientens problemnivå efter åtgärden Systematisk uppföljning B-Å & K Armelius

6 Bot och bättring i missbruksvården!
Vad vet vi om de två målsättningarna? Bättring: Reliable change index, RCI innebär en förändring med minst 2 skalsteg på Intervjuarskattningen. Vi kallar det ”förbättrad, oförändrad eller försämrad”. Baseras på reliabiliteten och osäkerheten (SD) i skattningarna. Bot: Kliniskt signifikant förbättring innebär dels, RCI=förbättrad, dels att förbättringen skett från ett problemområde till ett normalområde. I ASI är problemområde Isk minst 2. Normalområde i ASI är Isk 0-1, dvs inga problem som kräver hjälp. Resultaten baseras på data från Net-analys i januari Då fanns 6113 åtgärder för 3183 klienter vid 92 kommuner. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Hur skulle du beskriva förändringen för klienterna A-F? A förbättrad B försämrad C botad D oförändrad E försämrad F oförändrad A C D B F E Systematisk uppföljning B-Å & K Armelius

7 12-steg: Förbättrade och botade för olika områden
Tillbaka Systematisk uppföljning B-Å & K Armelius

8 Hur kan man förutsäga klientens problemnivå efter åtgärder?
Den bästa förutsägelsen är förstås medelvärdet vid uppföljningsintervjun för den grupp som klienten tillhör. Men hur säkert är det att klienten hamnar just på medelvärdet? I testteorin finns något som heter ”Enskilda mätningens medelfel”. Det är en formel som används för att beräkna en enskild individs ”sanna” poäng utifrån ett antal mätvärden av samma sak (t.ex. en persons vikt). Man räknar ut osäkerheten kring ett enskilt mätvärde genom att ta hänsyn till hur säkert mätinstrumentet är (reliabiliteten) och hur stor variation det är kring mätvärdet för den aktuella gruppen. Reliabiliteten i intervjuarskattningarna är ca 0.85 och variationen i ASI-U varierar kring 2.3 i de olika problemområdena. Då blir osäkerheten (enskilda mätningens medelfel) ca 0.9. Med 95% konfidensintervall (1.96*0.9) kan man säga att det förväntade värdet ligger 1-2 skalsteg från medelvärdet vid ASI-U för den aktuella gruppen av klienter, dvs. samma konfidensintervall som vi använder då definierar förbättring. Data från ASI-U Antal Medelvärde SD Fysisk hälsa 1442 1,79 2,063 Arbete 1410 2,52 2,337 Alkohol 1407 2,12 2,315 Narkotika 1366 1,57 2,312 Familj 1396 1,92 2,131 Psykisk hälsa 1386 2,63 2,398 Systematisk uppföljning B-Å & K Armelius

9 Låt oss ta ett påhittat exempel:
Klienten är en kvinna som passar in i profilen Alkohol och psykiska Problem. Hon vill ha 12-stegs behandling. Vad kan man förvänta sig för resultat? Intervjuarskattningen av klientens problem vid ASI-G används för prediktion. Det förväntade resultatet vid ASI-U för kvinnor som fått 12-steg och hör till profilen AlkPsyk beräknas från databasen När man visar resultaten i spindeln kan man förklara att det handlar om ett uppskattat värde med en viss osäkerhet, ca 1 till 2 skalsteg upp eller ner. Alkohol Narkotika Psykisk hälsa Familj Arbete Fysisk hälsa Kriminalitet Klient före 6 2 4 5 Efter n=723 2,04 1,58 2,65 1,92 2,5 1,85 0,66 Men…. Måste man verkligen ta hänsyn till kön, ålder, problemprofil mm? Allt hänger på vilken precision man vill ha och hur mycket data som finns. Tillbaka Systematisk uppföljning B-Å & K Armelius