VIP och regionernas kunskapsstyrningsmodell RCPH, Västra Götaland

En presentation över ämnet: "VIP och regionernas kunskapsstyrningsmodell RCPH, Västra Götaland"— Presentationens avskrift:

1 VIP och Nationella riktlinjer schizofreni i samverkan Nuläge och lärdomar från arbetsprocessen
VIP och regionernas kunskapsstyrningsmodell RCPH, Västra Götaland VIP Schizofreni, process för framtagande, lärdomar och resultat NR Schizofreni i samverkan, process för framtagande, lärdomar och resultat Nina Martinsson Grbic Cecilia Axelsson Elna Persson

2 Nationellt programområde psykisk hälsa
-En del av landstings- och regioners kunskapsstyrningsmodell VIP - Ta fram, kvalitetssäkra och implementera vård- och insatsprogram RCPH- Stödja etableringen av 6 regionala resurscentra för psykisk hälsa RCPH är en samordnad arbetsform/funktion inom varje sjukvårdsregion. Inrättas 6 regionala resurscentra för psykisk hälsa. Västkom och regionen har skrivit ett avtal. Vi kopplar det till arbetet med handlingsplanen psykisk hälsa. I det nationella arbetet har vi hittills kommunrepresentation i den nationella arbetsgruppen för framtagande av VIP schizofreni. Pågår arbete med andra vård och insatsprogram. Västra götaland ställer om. I psykisk hälsa har man från kommunerna varit mer delaktig i arbetet.

3 Gemensam struktur för kunskapsutbyte och kunskapsstyrning
Mer jämlik vård Ökad vårdkvalitet Förbättrade vårdresultat Effektivt utnyttjande av samhällets resurser inom området psykisk hälsa och ohälsa

4 Målet är att skapa bättre förutsättningar för en jämlik psykisk hälsa genom att kunskapsbaserade insatser ges på ett likvärdigt sätt i hela landet Frågorna är desamma över hela landet och tanken är att få bättre förutsättningar att kunna leverera insatser på ett likvärdigt sätt i hela landet. Genom att arbeta på ett likvärdigt sätt bidrar vi till en jämlik vård, och jämlik hälsa Genom att arbeta på ett likvärdigt sätt ökar vi vår förmåga att följa upp resultatet så vi ser vilka insatser som verkligen fungerar

5 Bygger på befintlig kunskap och resurser
RESURSCENTRUM Vi ska bygga på befintlig kunskap, och på befintliga resurser. Det finns mycket kunskap redan. Och det finns många bra utbyten redan. en vi behöver göra detta ännu bättre. Mer samordnat. Det som vi i dag kallar resurscentra skulle kunna bidra med detta. Det handlar om koordinera, att organisera och strukturera samverkan, så att allt detta kan ske på ett ännu bättre sätt. De former för utbyten som redan fungerar bra idag, de behöver få ännu större spridning.

6 Nationellt Nationellt Programområde Psykisk hälsa

7 Arbetsprocess för vård- och insatsprogram en gemensam kunskapsutveckling
Identifiera nätverk Tillvarata kompetens och material Skriva texter Kvalitetssäkra och utveckla innehållet Samordning med andra VIPar Spridning och implementering

8 Vård och insatsprogram schizofreni
Vilken kunskap behövs i det unika mötet med den unika individen

9 Huvudrubriker Innehållet i de olika nationella vård- och insatsprogrammen (VIP) för området psykisk hälsa har en gemensam struktur. Strukturen utgår från huvudrubrikerna som beskrivs i tabellen nedan. Rubrik Innehåll Bakgrund om tillståndet Kortfattad information om tillståndet, t.ex. förekomst i befolkningen, huvudsakliga symtom och negativa effekter, samt övergripande om behandling och stöd Kommunikation och delaktighet Information och insatser för patientcentrering, t.ex. patient/brukarinformation, bemötande, delat beslutsfattande, involvering m.m. Förebyggande arbete för personer med förhöjd risk Vad som bör erbjudas för personer med risk att utveckla tillståndet (brett och/eller riktat arbete). Tidig upptäckt av personer med symtom Information och insatser för att aktivt identifiera och hjälpa personer tidigt i sjukdomsförloppet Kartläggning och utredning Information om symtom, stadier, kriterier och individuella resurser samt stöd kring vilka utredande och kartläggande insatser som bör erbjudas Behandling och stöd Vilka behandlande och stödjande insatser som bör erbjudas Uppföljning Hur individuell uppföljning och utvärdering bör ske Lagar och regler Lagar och regler (inkl. skyldigheter) relevanta för tillståndet Process, vårdnivå och samverkan Hur vård och omsorg kan organiseras och hur samverkan kan ske Kvalitets- och verksamhetsuppföljning Rapportering av indikatorer för vård och omsorg relaterade till tillståndet, samt information om var relevanta indikatorer för uppföljning finns ARBETSMATERIAL

10 Underrubriker Varje insats i nationella vård- och insatsprogrammen (VIP) beskrivs enligt samma underrubriker. Den gemensamma strukturen för underrubrikerna syftar till att ge en enhetlig och heltäckande beskrivning av de olika insatserna. Rubrik Innehåll Kort beskrivning Kort beskrivning av vad insatsen innebär Syfte Nyttan/avsikten med insatsen Indikation Risk(er)/problemställningar som motiverar insatsen Kunskapsläge Prioritering enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer samt förväntad effekt. Om insatsen inte tas upp i NR anges annan källa till rekommendationen Kompetenskrav Befattningar som är behöriga att ge insatsen och under vilka förutsättningar Innehåll, kortfattat Sammanfattning av insatsens viktigaste beståndsdelar Innehåll, fördjupat Utförligare beskrivning av insatsen Material Beskrivning av och länkar till relaterat material, t.ex. manualer, informationsmaterial, skattningsformulär m.m. Uppföljning Uppföljning av insatsen på individnivå, inkl. relevanta indikatorer ARBETSMATERIAL

11 Spridningsplanen

12 Utmaningar Förankring och mandat Tidsramen Mellankommunal samverkan
Traditioner och kultur Diagnos/behov

13 Möjligheter Vinster för den enskilde individen Vinster för medarbetare
Vinster för verksamheten och kommunen Komplement och vidareutveckling av riktlinjer Gemensamt kunskapsstöd frigör resurser Gynnar samverkan Bidrar till jämlik vård- och stöd Gemensam process för införande och spridning av kunskap

14 Nationella riktlinjer Schizofreni- i samverkan
Remissversionen av de reviderade riktlinjerna för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd kom ht Riktlinjerna riktar sig till både hälso- och sjukvården och kommunerna varför det ansågs önskvärt att arbete sker i nära samverkan mellan huvudmännen inom ramen för Resurscentrum för Psykisk hälsa Således gavs det ett uppdrag från Vårdsamverkan Västra Götaland till en processledare från vardera huvudmannen jag från KPH VGR regionen och Cecllia från Västkom för arbetet med NR Schizofreni med syfte att tillsammans tydliggöra de gemensamma rekommendationerna och underlätta implementeringen. För de särskilda rekommendationerna sedvanligt arbete med NR inom resp huvudman. Västra Götalands regionen och Västkom i samverkan

15 Västra Götalands regionen och Västkom i samverkan
Inledande arbete Gemensam GAP-analys Remisskonferens för presentation, dialog och synpunkter I uppdraget ingick att: Delta i nationell workshop och företräda länet. Sammanställa en GAP-analys som beskriver skillnader mellan dagens situation och de reviderade nationella riktlinjerna. Via enkäter till alla regionens berörda enheter och kommunalförbunden. Relativt god svarsfrekvens 60% -70% regionen och kommunalförbunden Genomföra en regional remisskonferens för kännedom om riktlinjerna och till stöd för huvudmännens remissvar. Västra Götalands regionen och Västkom i samverkan

16 Fortsatt uppdrag från VVG
Förslag på vägledning avseende aktiviteter för de rekommendationer som kräver samverkan mellan huvudmännen. Planera och genomföra utbildningar utifrån behov Genomföra workshop för kunskapsspridning och implementering Ta fram ett förslag på vägledning avseende aktiviteter för de rekommendationer som kräver samverkan mellan huvudmännen. Ev. genomföra regional alt. delregionala workshop (-s) inom ramen för vårdsamverkan med syfte att sprida kunskap om riktlinjerna samt stimulera implementeringen. Se över och vid behov planera och genomföra gemenensamma utbildningar. Västra Götalands regionen och Västkom i samverkan

17 Framtagande av vägledning-Nationella riktlinjer i samverkan
Processledare från kommun och region Arbetsgrupp bestående av regionens processteam, verksamhetsrepresentanter från varje delregion och representant från brukarförening IFS Förberedande möte med kommunrepresentanterna Arbetsgruppens diskussioner utgör underlag för förslaget Dialog med NSPHIG Avstämning i VGK-beredningsgrupp och sjukvårdsförvaltningarna Arbetsgrupp tillsätts- beskriv bildandet och sammansättningen Vägledningen grundar sig på en dialog kring nedanstående frågor: Hur ser behovet ut för personen, kopplat till målsättning-Vad vill vi uppnå? Vilket befintligt arbete finns idag inom området i kommun respektive landsting som kan förstärkas och vidareutvecklas? Vad saknas idag inom respektive verksamhet? Vad skulle göra skillnad i arbetet för medarbetarna i verksamheterna och öka förutsättningarna att arbeta enligt riktlinjen? Västra Götalands regionen och Västkom i samverkan

18 Ställningstagande och implementering
Synpunktsrunda Kommunerna genom kommunalförbunden Förvaltningsområden inom VGR Vårdsamverkanskanslierna Ställningstagande och beslut Spridning och förankring Genomförande Uppföljning Arbetsgång för ställningstagande, förankring och implementering av vägledningen. Förslag till vägledning nationella riktlinjer schizofreni i samverkan skickas ut för synpunkter och förankring till: Kommunerna genom kommunalförbunden Förvaltningsområden inom VGR genom sektorsrådet för vuxenpsykiatrin Vårdsamverkanskanslierna. Ställningstagande i styrgrupp psykisk hälsa 8/2, därefter anmälningsärende till VVG 7/3. Beslutsärende eller anmälningsärende HSS. VGR: beredning PPR, PB för beslut HSS Spridning av vägledningen genom information i kommunalförbundens chefsnätverk genom beredningsgruppen VGK samt information från processledare. Spridning VGR, genom processteam och chefssamråd Genomförande. Förankring och dialog i socialchefsnätverk kring VIP och vägledning nationella riktlinje i samverkan. Processledare från kommunalförbund (?) och processteam psykos/schizofreni ansvarar gemensamt för planering och genomförande av vägledningens utbildningsförslag. Varje utbildning hanteras separat. Närområdessamverkansgrupper ansvarar för genomförande av de rekommendationer som kräver samverkan på delregional eller lokal nivå. Uppföljning av arbetsprocessen, blir en del av arbetet i arbetsgruppen för kunskapsstyrning i samverkan. Mätning av arbetets resultat genom ny gapanalys, där man i jämförelse med den första kan se om gapet har minskat. Hur kan vi fånga de enskilda personerna/ ett patient- och närståendeperspektiv? Västra Götalands regionen och Västkom i samverkan

19 Västra Götalands regionen och Västkom i samverkan
Framgångsfaktorer Verksamheternas, och ytterst brukarens, behov styr arbetet Gemensam GAP analys Avgränsat och tydligt uppdrag Möte och dialog mellan medarbetare i verksamheterna Arbetet har skett parallellt med framtagande av vård- och insatsprogram Plan för implementering och vidmakthållande Vad skulle göra skillnad för brukarna. Vad skulle göra skillnad i arbetet för medarbetarna i verksamheterna och öka förutsättningarna att arbeta enligt riktlinjen? Och därmed för brukarna Gemensam bild och utgångspunkt för diskussionerna Erfarenhets och kunskapsutbyte mellan verksamheter och organisationer i mötena med nya infallsvinklar och förslag Mycket arbete sammanstrålat och befruktat även om ibland förvirrat oss. VIP RPT RU NR i samverkan NR i samverka rapport med förslag med startpunkt för fortsatt arbete med genomförandeplanering Västra Götalands regionen och Västkom i samverkan

20 Vägledningens innehåll
Utgår från det gemensamma ansvaret och viktiga utvecklingsområden. Erbjuda delat beslutsfattande Erbjuda tidiga och samordnade insatser vid insjuknande i psykos Stöd till återhämtning i alla sjukdomsfaser Förebygga och behandla fysisk ohälsa Uppmärksamma barn till personer med schizofreni och erbjuda anpassat föräldrastöd Inom de fyra huvudområde i NR där det återfinns gemensamma rekommendationer. Med tillägg av ett viktigt område med stort gap familjeperspektivet. Västra Götalands regionen och Västkom i samverkan

21 Delat beslutsfattande
Åtgärdsförslag Stärka patienternas delaktighet i sin vård med ett ökat fokus på delaktighet och strukturerat användande av delat beslutsfattande Framtagande av checklista /besluts- och processguide (R) Ta fram koncept för och genomföra gemensam utbildning kommun, region och brukarföreträdare i delaktighet vari ingår delat beslutsfattande som metod och användande av beslutsguide/checklista inför val och beslut. (R) Målsättning Främja återhämtningen genom att hjälpa personen att spela en aktiv roll i beslut som rör dennes hälsa och livssituation. Ge personen ökad känsla av egenmakt.

22 Insatser förstagångsinsjuknade
Åtgärdsförslag Rutinmässigt bjuda in den andra parten i tidig fas för att informera patient och anhöriga om vilket stöd kommun/region kan erbjuda, antingen inom ramen för resursgrupp eller via regelbundna informationsträffar (L) Tidiga samordnade insatser för personer som insjuknar i psykos för första gången syftar till återhämtning för patienten. Parallella insatser behövs i ett tidigt skede med insatser från sjukvård och socialtjänst. Ge personen och dess anhöriga information om vad man har rätt till för stöd från sjukvård och socialtjänst. Rutiner utifrån lagen om utskrivning från sluten hälso- och sjukvård kan bidra till att samverkan inleds redan vid första vårdtillfället.

23 Case management Åtgärdsförslag Introducera återhämtningsguiden (L)
Utbildningskoncept avseende organisering och struktur i det gemensamma arbetet med vård- och stödsamordning där SIP är ett verktyg för samordning. (R) Nätverk kring vård- och stödsamordning med inspirationsdagar eller temadagar (R) (D) Gemensamt och systematiskt säkerställla att de vård- och stödinsatser som pågår motsvarar personens aktuella behov av vård och stöd. (L) Pilotprojekt FACT (L) Pågående länsgemensam aktivitet att ta fram regionalt inriktningsdokument för integrerade verksamheter/ mottagningar Fokus på återhämtning. insats som samordnar vården för personer med allvarlig psykisk sjukdom och funktionsnedsättning som har behov av flera olika vård och stödinsatser vilka också behöver anpassas kontinuerligt efter personens behov.

24 IPS Åtgärdsförslag Starta ett gemensamt nätverk kring IPS med inspirationsdagar eller temadagar för fördjupning, utveckling i metoden och spridning av goda exempel (R) Dialog med samordningsförbunden om hur man kan arbeta med IPS (R) Målsättning Att stödja fler personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd till studier eller arbete för att därigenom ge möjlighet till större delaktighet i samhället och bättre ekonomi vilket i sin tur kan ge ökade förutsättningar till återhämtning. Nuläge Ansvarsgränserna för IPS mellan sjukvård, kommun, försäkringskassa och arbetsförmedling har varit ett återkommande diskussionsämne och hinder för implementering. Även attityder till målgruppens möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden återverkar hindrande på implementering av IPS.

25 Förebygga och behandla fysisk ohälsa
Åtgärdsförslag RMR- Årligt hälsosamtal, som en aktivitet för närområdessamverkan (D) (L) I förberedande samtal inför SIP undersöka om personen har behov av stöd inom området. (L) Stärka samarbetet mellan brukarföreningar och lokalsamhällets verksamheter  och föreningsliv kring arbetet med hälsofrämjande levnadsvanor. Undersöka möjligheten att förankra detta inom ramen för särskild satsning att förstärka brukarmedverkan, ett arbete utifrån länsgemensam plan för psykisk hälsa. (R) (L) Alla anställda rekommenderas att genomgå webbutbildning och använda sig av befintligt stödmaterial för samtal om levnadsvanor. Närområdessamverkan (NOSAM) rekommenderas att säkerställa att personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd erbjuds stöd för att genomföra årlig hälsokontroll enligt RMR- Årligt hälsosamtal och för att följa behandlingsrekommendationer vid somatisk ohälsa eller förebyggande hälsoinsatser och munhälsa. Informera om hembesöksersättning vid läkarbesök på psykiatrisk mottagning enligt regional medicinsk riktlinje Årligt hälsosamtal och somatisk kontroll av patienter med långvarig psykisk ohälsa (D) (L)

26 Uppmärksamma barn till personer med schizofreni och erbjuda anpassat föräldrastöd
Åtgärdsförslag Återkommande gemensam utbildningsdag med fokus på att sprida kunskap om befintliga resurser och rutiner samt metoder för att personer med schizofreni skall få det stöd de behöver i sin föräldraroll (R) Samverkan kring PYC, som arbetsmetod (R) Stödja personer till en ökad tilltro till egen förmåga i föräldraskapet, bättre föräldraförmåga, ökad livskvalitet hos barn och föräldrar samt en bättre beredskap att säkra barnens trygghet vid tidiga tecken på återinsjuknande. PYC parenting young children.se länk ovan. Det är en modell som vänder sig till f föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar i syfte att utveckla föräldraförmågan.