Aktuellt i omvärlden … t.o.m. 12 september

En presentation över ämnet: "Aktuellt i omvärlden … t.o.m. 12 september"— Presentationens avskrift:

1 Aktuellt i omvärlden … t.o.m. 12 september
Händelser med relevans för företagens konkurrenskraft och växande regioner Politik, Ekonomi, Socialt, Teknik och Ekologi … t.o.m. 12 september

2 Närvärld - intressenter
Omvärldskarta Målbild: Hållbar tillväxt och växande företag i alla delar av Sverige Närvärld - intressenter Myndighetens invärld PESTE Vilka områden i omvärlden påverkar målbilden? Vilka intressenter bör vi förhålla oss till i vår verksamhet? Socialt Demografi, humankapital, kultur, hälsa, värderingar, trygghet/tillit innovation Ekonomi Tillväxt, makro-, mikroekonomi, konkurrenskraft, finansiell stabilitet, strukturomvandling Teknik FoU, teknikutveckling, innovation Politik Politikens styrning av ekonomi och samhälle, lagar, förordningar m.m. Ekologi Miljö, klimat Samverkan Specifika uppdrag Kunskap

3 Omvärldspaning – Politik
OECD: RURAL 3.0. A framework for rural development Rapport: Välfärdens behov och resurser Highlights från Junckers ”linjetal” 12 sept

4 Omvärldspaning – Ekonomi
Rapport: Studiedestination Sverige – om att öka Sveriges attraktionskraft för att möta kompetensbristen i näringslivet Rapport: Ingångslönens effekt på sysselsättningen i Sverige Konjunkturinstitutet: Lönebildningsrapporten 2017

5 Omvärldspaning – Socialt
Slutbetänkande Komvuxutredningen Om social rörlighet – hur står sig Sverige i en internationell context?

6 Omvärldspaning – Teknik
Eu-parlamentet röstar ja till nytt förslag om digital upphovsrätt

7 Omvärldspaning – Ekologi
Danmark presenterar strategi för cirkulär ekonomi Rapport: Effektiv klimatpolitik? En granskning av partiernas förslag

8 RURAL 3.0. A framework for rural development
aug. OECD (tips från Sigrid Hedin) Rural regions will play a central role in meeting the major global opportunities and challenges of the 21st century. This includes developing new energy sources that meet our climate challenge, innovation in food production for a growing population, and the provision of natural resources that will enable the next production revolution. Some rural areas are performing well and are in a position to grasp these opportunities. Other rural regions have not been as successful and have less capacity to adapt. Structural shifts in manufacturing and natural resource based industries combined with population loss and ageing mean some rural communities are being left behind, which fuels discontent. The capacity of governments to effectively address these challenges and opportunities will impact future national cohesion and prosperity. This policy brief outlines the case for focusing on rural areas as engines of national prosperity and how policies should leverage this opportunity The changing context for rural policy is assessed in the context of 6 mega-trends that will bring new challenges and opportunities for rural regions. R Rural regions are not synonymous with decline or agricultural specialisation, but places of growth and opportunity. The distinctiveness and diversity of rural regions is discussed including how distance, dependence on external markets, and natural resources influence development. The importance of increasing productivity in the context of population ageing is outlined along with analysis about the quality of life that rural regions can offer relative to urban areas. The importance of the tradeable sector and linkages with cities as drivers of growth and how policies can respond to that. The policy brief concludes by presenting the Rural Policy 3.0 which provides guidance to governments about how to leverage opportunities and position rural regions for prosperity and wellbeing. Läs också Conference Statement från Edinburghkonferensen: Enhancing-Rural-Innovation.pdf

9 Välfärdens behov och resurser
Arena Idé Rapporten Välfärdens behov och resurser är en kartläggning av offentligt finansierade resurser som används för att producera välfärdstjänster. Syftet är att inför varje val utvärdera hur välfärdsresurser utvecklats i förhållande till behoven under gångna mandatperioden. Det är inte okomplicerat, då det i dagsläget saknas en sammanhållen statistik som på ett tydligt sätt visar hur mycket resurser som används. I takt med att en allt större del av välfärdsproduktionen utförs av privata utförare har det blivit allt mer missvisande att beskriva resurserna enbart utifrån det som produceras i offentlig verksamhet. Författarna har i de beräkningar som presenteras av välfärdsproduktionen också inkluderat privata välfärdsaktörer som är offentligt finansierade genom användande av officiell svensk statistik och erkända statiska metoder för att skatta den privat utförda välfärdens bidrag. Författarna jämför sedan den totala resursanvändningen med SKL:s bedömning av hur behoven av välfärden har utvecklats under perioden –2017. På så sätt kan författarna bedöma om resurserna ökat eller minskat under perioden i förhållanden till behoven. I motsvarande rapport inför förra valet var det tydligt att det under finans- och fastighetskrisen i början på 90-talet byggts upp en betydande välfärdsskuld, tolkat som att ett gap hade uppstått mellan resurser och behov.

10 EU-kommissionens ordförande Junckers tal om tillståndet i EU – några highlights
12 sept. (tips från Maria Evertsson) EU har befäst sin ställning som handelspartner med handelsavtal med 70 länder Tack vare handelsavtalen kan vi exportera våra olika standarder inom t.ex. livsmedelssäkerhet Framåt bör vi investera mer i “vår tvillingkontinent” Afrika. Afrikas befolkning växer och vi har allt att vinna på en jämbördig och bra relation som bygger på handel, investeringar och studentutbyten mm. Före valet till Europaparlementet i maj 2019 bör en principöverenskommelse vara klar om EU:s långtidsbudget EU:s sociala dimension bör också ha klargjorts innan Europavalet. Eurons ställning behöver stärkas (euron är världens mest använda valuta efter dollar)

11 Studiedestination Sverige
6 sept. Entreprenörskapsforum Internationella studenter kan vara en viktig komponent i lösningen av den kompetensbrist som svenska företag upplever. Dessutom behövs fler internationella studenter för att stärka lärosätenas utbildning och forskning. I en ny rapport framhäver författarna att Sveriges konkurrenskraft kan stärkas om fler kvalificerade studenter, från länder utanför EES och Schweiz, attraherades till svenska lärosäten, allra helst i samverkan med näringslivet. T.ex. kan stipendiefonder där enskilda företag och lärosäten samverkar vara en väg framåt. I rapporten undersöker författarna olika ekonomiska incitament och attraktionsfaktorer som gör att kvalificerade utländska studenter skulle välja Sverige för studier och gör även jämförelser med system och finansieringsformer i andra länder. De pekar på att det svenska systemet inte lyckas engagera det privata kapitalet i tillräcklig utsträckning och att offentlig-privata partnerskap fungerar dåligt. För att stimulera företagen kan olika incitament införas, t.ex. skattefördelar. Ett viktigt kriterium är att arbetsmarknadsefterfrågan får starkare genomslag, säger Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor BTH samt medförfattare till rapporten. Konkurrensen om de bästa studenterna är hård, därför måste Sverige ha, utöver hög utbildningskvalitet, processer kring ansökan och uppehållstillstånd, mottagande, finansiering som är så pass transparenta att de inte upplevs som hinder.

12 Ingångslönens effekt på sysselsättningen i Sverige
27 aug. Timbro Syftet med denna rapport har varit att sammanfatta forskningen kring ingångslönernas sysselsättningseffekter utifrån ett svenskt perspektiv. Slutsatsen av analysen är att ingångslönens effekt på sysselsättning verkar vara beroende av nivån på ingångslönen. De internationella studierna som har visat att höjda minimilöner inte har någon effekt på sysselsättningen baseras ofta på situationer där minimilönen är låg från början och höjningen är relativt marginell. Mycket tyder på att effekterna är mer omfattande när ingångslönen är relativt hög, vilket innebär att dessa studier inte kan användas för att dra slutsatser om ingångslönernas effekter på sysselsättningen i Sverige. Nya studier har analyserat sysselsättningseffekterna under situationer då minimilönerna är relativt höga. I dessa fall har höjningar av minimilönen både visat sig leda till en minskning av antalet anställda och antalet arbetade timmar. De negativa sysselsättningseffekterna verkar i hög utsträckning också vara koncentrerade till de som har en lön i närheten av minimilönen. Det finns förvånansvärt få studier om ingångslönernas effekter på sysselsättningen i Sverige. De studier som har genomförts visar dock tydliga indikationer på att högre ingångslöner leder till en minskad sysselsättning för låginkomsttagare. Sammanfattningsvis finns det ett starkt stöd för att ingångslönerna i Sverige minskar möjligheterna för de personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden att få en anställning.

13 Lönebildningsrapporten 2017 – Högre risk för arbetslöshet i branscher med låg löneanpassning
12 sept. Konjunkturinstitutet Generellt anpassar sig löner till variationer i regional arbetslöshet på den svenska arbetsmarknaden. Men det finns skillnader i denna löneanpassning mellan olika branscher. I branscher där de centrala avtalen är särskilt styrande tycks lönerna inte i samma utsträckning påverkas av arbetsmarknadsläget. Istället möter arbetstagare inom dessa branscher högre risk för att bli arbetslösa. I stora delar av den privata sektorn anpassar sig lönerna i betydande grad till det regionala arbetsmarknadsläget. Mer flexibla löner minskar därigenom variatoner i arbetslöshet över en konjunkturcykel. Men det finns skillnader i löneanpassning mellan olika branscher beroende på hur lönerna sätts och hur lönestrukturen ser ut. Lönerna tycks inte påverkas av det regionala arbetsmarknadsläget i branscher där de centrala avtalen är särskilt styrande. Dessa branscher sysselsätter också i större utsträckning personer med högre risk för arbetslöshet. Resultatet för arbetstagarna av vikande efterfrågan inom branschen blir istället mer frekventa perioder utan arbete. Svag produktivitetsutveckling påverkar lönerna Produktivitetstillväxten har varit svag i Sverige sedan finanskrisen, men detta är ett internationellt fenomen som indikerar att det åtminstone delvis beror på gemensamma förklaringsfaktorer. Möjliga förklaringar till den svaga produktivitetsutvecklingen är exempelvis avtagande effekter från informations- och kommunikationsteknologin, lägre tillväxt i de teknologiskt mest avancerade länder och en utdragen lågkonjunktur som resulterat i låga investeringar. På övergripande och sammantagen nivå dämpas också produktivitetstillväxten något genom att svensk industrisektor krymper samtidigt som tjänstesektorn växer. Tjänster är per definition mer personalkrävande med lägre produktivitet som följd. En branschvis jämförelse av produktivitetsnivåer mellan olika länder visar att Sverige är Europaledande inom tillverkningsindustrin. Tillverkningsindustrin är konkurrenskraftig och den sjunkande sysselsättningsandelen inom industrin bör inte tolkas som att konkurrenskraften är svag. I vissa tjänstebranscher såsom hotell och restaurang, partihandel och delar av transportsektorn är produktivitetsnivån i Sverige också förhållandevis låg och en bra bit från de ledande länderna.

14 En andra och en annan chans – ett komvux i tiden
3 sept. Regeringen Utredningen har haft i uppdrag att undersöka behovet av förändringar i regleringen av vuxenutbildningen, huvudsakligen när det gäller kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (särvux). Utredningens förslag i stort: Skollagen förtydligas så att det framgår att komvux även utgör en del i arbetsmarknadens kompetensförsörjning och förberedelser till fortsatta studier. Urvalsreglerna till komvux på gymnasial nivå ändras så att det inte längre är den med minst utbildning som automatiskt ska ha förtur vid urval, utan individer med störst behov av utbildningen. Gymnasieskolans sex studieförberedande program slås ihop inom komvux till tre bredare studieområden och gymnasiearbetet ersätts av ett bredare komvuxarbete.  En del lärosäten bör erbjuda en profilering mot komvux i sin lärarutbildning samtidigt som möjligheterna till kompetensutveckling för professionen ska stärkas. Särvux blir en del av komvux och byter namn till särskild utbildning. Personer med intellektuell funktionsnedsättning ges ökade möjligheter till fortsatt utbildning efter särvux. Betygsrätt införs som ett krav för att enskilda anordnare ska få bedriva vuxenutbildning på entreprenad. Villkoren för betygsrätt för utbildning motsvarande komvux skärps, så att de överensstämmer med kraven på i komvux. Betygsskalan för grundläggande komvux, sfi och grundläggande särvux förenklas.

15 How to promote social mobility – how does Sweden compare?
15 jun. OECD This report provides new evidence on social mobility in the context of increased inequalities of income and opportunities in OECD and selected emerging economies. It covers the aspects of both social mobility between parents and children and of personal income mobility over the life course, and their drivers. The report shows that social mobility from parents to offspring is low across the different dimensions of earnings, education, occupation and health, and that the same prevails for personal income mobility over the life course. There is in particular a lack of mobility at the bottom and at the top of the social ladder – with “sticky floors” preventing upward mobility for many and “sticky ceilings” associated with opportunity hoarding at the top. The lack of social mobility has economic, societal and political consequences. This report shows that there is space for policies to make societies more mobile and protect households from adverse income shocks. It discusses the options and measures that policy makers can consider how to improve social mobility across and within generations. Läs hela rapporten från OECD:

16 EU-omröstning om upphovsrätt
12 sept. Utfallet av omröstningen gällande uppladdningsfilter och länkavgift blev 438 för och 226 emot Stärkt upphovsrätt eller slå vakt om ett fritt internet? I dag röstar EU-parlamentet om en ny lag som kan ändra förutsättningarna på nätet. Omröstningen handlar om att reglera upphovsrätten på nätet. Framför allt är det två frågor som debatterats flitigt. Att nätjättar som Google och Facebook ska betala ersättning till mediehus och upphovsrättsinnehavare när de sprider deras nyheter och länkar. Att upphovsrättsfilter placeras på sociala medier för att förhindra upphovsrättskyddat material från att spridas utan tillstånd. EU-parlamentet röstade nej till ett första lagförslag så sent som i juni då det ansågs skada ett öppet och fritt internet. Nu har parlamentets juridiska grupp omarbetat delar av förslagen, och den här gången är utgången av omröstningen mer osäker. Se även följande debattinlägg på SvD med anledning av omröstningen: mot-svenska-kulturskapare

17 Danmarks strategi för cirkulär ekonomi
31 aug. (tips från Johanna Giorgi) I strategin ligger fokus på följande i omställningen mot cirkulär ekonomi Företagen som drivkraft i omställningen Data och digitalisering Design för ökad cirkularitet (produkt och affärsmodeller) Nya förbrukningsmönster Välfungerande marknader för avfall och andrahandsråvara CE inom bygg och biomassa

18 Effektiv klimatpolitik? En granskning av partiernas förslag
22 aug. Timbro Klimatpolitiken är för viktig för att inte fokusera på resultat. Trots det utformas den ofta utan hänsyn till samhälls­ekonomiska kostnader och vinster. Utifrån forskning och expertutlåtanden från bland andra Konjunktur­institutet och Energimyndigheten granskar den här rapporten tio klimatpolitiska åtgärders effektivitet, partiernas inställning till en effektiv klimatpolitik och vilka resultat för klimatet som hade kunnat uppnås. Hade klimatpolitiken utgått från att nå utsläppsminskningar snarare än symbolåtgärder med klimatpolitisk stämpel hade utsläppen kunnat minskas mycket kraftigt.

19 Värt att notera Datum/Källa Händelse 24 juli OECD
What matters the most to people? (tips från Sigrid Hedin) The OECD Better Life Index allows users to compare well-being across countries, based on 11 topics the OECD has identified as essential, in the areas of material living conditions and quality of life. This paper analyses the weights users allocated to these topics by almost since 2011 to date. It finds that health, education and life satisfaction are the topics that matter the most to users in all OECD countries. aug 2018 Arena Idé Rapport: Debatten om new public management 29 aug Unionen Allt svårare att plugga på distans på svenska lärosäten Var fjärde distanskurs på svenska universitet och högskolor har försvunnit de senaste sju åren, visar nya siffror som Unionen tagit fram. Samtidigt är studier på distans den tveklöst populäraste studieformen bland yrkesverksamma. 11 sept Entreprenörskapsforum Seminarium: Spelar regionalpolitik någon roll? Frågeställningar som tas upp är: • Vilken politik påverkar tillväxtklimatet regionalt? • Vem bryr sig egentligen om resultaten av regionala utvärderingar? • Fungerar riktade insatser, exempelvis omlokalisering av myndigheter? • Hur används resultaten från What Works i Storbritannien?

20 Aktuell debatt Datum/Källa Händelse 4 sept bloggen Vertikals
Därför är klyftan mellan stad och land valets viktigaste fråga (tips från Ulf Savbäck) 3 sept SvD debatt ”Universitet missköter validering av kunskap” Kompetensbrist är det främsta tillväxthindret för landets företag. Samtidigt finns det omfattande kompetens i arbetskraften som inte synliggörs för arbetsgivarna. Nästa regering måste göra det lättare för yrkesverksamma att tillgodoräkna sig sådant de lärt sig i arbetslivet för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden, skriver Unionens ordförande Martin Linder. 11 sep Dagens Arena Gig-ekonomin kan dra hela arbetsmarknaden neråt Förslag som lagts fram om att ge digitala plattformars gig-jobbare anständiga villkor riskerar snarare att sänka anställnings- och arbetsvillkor på hela arbetsmarknaden, skriver Åke Sandberg, civilekonom och professor emeritus i sociologi, Stockholms universitet.