Individen och samhället

En presentation över ämnet: "Individen och samhället"— Presentationens avskrift:

1 Individen och samhället

2 Socialisationsprocessen
Socialisation: kunskaper, erfarenheter och föreställningar förs vidare från en generation till en annan - kulturell inlärning, det sätt som samhällets normer, kultur, traditioner, seder, språk införlivas i individen (inklusive ideal och beteendemönster). Det sätt som vi lär oss hur vi fungerar i samhället, t.ex. hur man hälsar Socialisationen formar formar vår identitet genom internalisering och förhandling – vi är inte passiva varelser som utan eftertanke tar till oss allt vi utsätts för utan vi internaliserar olika kunskaper, färdigheter och beteenden och detta blir en del av vår identitet och självbild. Parallellt pågår också en förhandling där vi ifrågasätter, utmanar och ersätter uppfattningar och ramar vi har med oss. Socialisationen är en livslång process - farfar lära sig använda Facebook – men är som mest intensiv som barn

3 Den primära socialisationsprocessen – primär fas
Första sättet vi socialiseras på - Sker under spädbarnsåldern och förskoleåldern. Genom att härma de vuxna lär sig barnet bete sig på ett rationellt vis. När ett barn följer ”reglerna” bekräftas de av omgivningen. Primära socialisationsagenter: Vilka finns runt barnet? föräldrar, syskon mormor och andra som finns där under barnets tidiga år osv. handlar om att spendera tid tillsammans med barnet och förklara de koder som finns och sociala mönster i samhället – barnet kan inte välja bort agenterna Vad lär sig barnet? Mycket! Lär sig kulturen och hur samhället fungerar: seder normer lagar regler. Denna tidiga period är viktig för normer och värderingar, språk, beteendemönster tas in och påverkar personligheten och som ligger som fortsatt grund för socialisationen. Olika primärgrupper har olika uppfattning om traditioner, språkbruk, syn på relationer, syn på manligt/kvinnligt som barnet lär sig och tar till sig för att fungera i sin sociala verklighet. Runtom i världen finns olika kulturer och samhällen t.ex. i Sverige hälsa med höger hand (att hälsa är norm och handslag är kultur).

4 Den sekundära socialisationsprocessen – sekundär fas
Barnet på jakt efter egen identitet rör sig ut i världen. Barnet fortsätter att läsa sig normer och kulturella regler. Sker framförallt under senare barndomen, ungdomstiden och tidig vuxen ålder. Sekundära socialisationsagenter: befinner sig utanför familj och hem – personal inom olika utbildningsinstitutioner såsom skola (betydande del), fritidshem, föreningsliv men även kollegor på arbetsplats, vänner osv. I samhällen där skolan inte lika betydande del, sker det inom familjen. Lär sig genom att observera släktingar och grannar. Att vara en del av de vuxnas vardagliga arbete så lär man sig deras sysslor och bli kulturkompetenta. I många samhällen är det far och mormödrar som är viktiga kulturbärare och som ansvarar för nästa generation lär sig kulturens regler. Betydelsen av den sekundära socialisationen har ändrats genom tiden – har idag ökat i betydelse – många barn går i förskola och möter andra vuxna i tidigare ålder än man gjort förr, möter även tidigare andra barn. Vuxna flyttar och byter även oftare arbetsplats.

5 Tertiär socialisation
Tertiära socialisationsagent: Media! Vi påverkas och formas starkt av medier. Läs oss saker när vi läser böcker, nya tankar av musik och reagerar när vi ser nyhetsinslag. Har bilder av ställen vi aldrig varit på. Medierna en del av att skapa vår verklighet – lär oss sätt att ha relationer, syn på manlighet och kvinnlighet, uppfattningar av olika kulturer, lär oss vilka ideal som gäller, inte minst inom mode och skönhet. Hur vi skall se ut, klä oss och hur smala vi skall vara. Medier förmedlar skönhetsideal. Men är media vinklad? Vad är det som egentligen förmedlas?

6 Dubbel socialisation:
en konflikt uppstått eftersom två inlärningar krockar med varandra, den ena säger si och den andra säger så, eller tex om föräldrern skriker SKRIK INTE. Ett exempel kan vara en flicka som får höra att hon är fin och duktig, men möts av andra ideal kring skönhet och status via exempelvis film, reklam och musikvideos. För vuxna detta enklare att reda ut men svårt för barn

7

8

9

10 Inkodning och avkodning – av Stuart Hall
En produktion byggs upp beroende av sina ramar och härigenom uppmuntrar mottagaren att göra en viss tolkning. Mottagaren bearbetar sedan det man möts av. Intrycken kan vara llt från attityder till våld, idéer kring hur man lyckas i livet till politiska åsikter. Det vi ser, hör, eller läser har ett visst innehåll och budskap Dominerande tolkning: om mottagaren tar till sig intrycken och budskapen utan att bearbeta dem, tex nyhetsuppläsning (tolkar ofta informationen som sanning) Förhandlande tolkning: mottagaren bearbetar det vi möts av och låter det filtreras genom egna värderingar, tex titta på en våldsam film – gillar ej våldsinslaget men tar till sig andra budskap Den oppositionella tolkningen: mottagaren ser budskapet men placerar det i en annan referensram och menar att sändarens normer och värderingar är felaktiga, tex läser en artikel med händelser som man inte håller med om

11 Miley Cyrus Wrecking ball:
Hoola Bandoola band Keops pyramid Elvis Presley In the Ghetto OMI - Cheerleader (Felix Jaehn Remix)

12 Barbie Episode 71 Send in the Clones Pt 1