Vad är VO-College? - en berättelse om Skåne

En presentation över ämnet: "Vad är VO-College? - en berättelse om Skåne"— Presentationens avskrift:

1 Vad är VO-College? - en berättelse om Skåne

2 Medlemmar: På väg in: Utanför: Bjuv
Båstad, Ängelholm, Klippan, Örkelljunga, Helsingborg, Landskrona, Svalöv, Malmö, Lund, Ystad, Simrishamn, Tomelilla, Trelleborg, Svedala, Vellinge, Eslöv, Höör, Hörby, Sjöbo, Skurup, Hässleholm, Östra Göinge, Perstorp, Bromölla, Osby, Höganäs, På väg in: Bjuv Utanför: Åstorp, Kävlinge, Lomma, Burlöv, Staffanstorp, Kristianstad

3 VO-College Skånes organisation

4 På gång nationellt/regionalt
Nationellt ESF-projekt ”Effektivare strukturer för en bättre yrkesutbildning” 2017/2019 Handledarutbildning steg 3 – ca 80 utbildade Språkombud – ca 40 utbildade Språkombudsutbildare – 5 utbildare finns i Skåne, 5 nya utbildare 2018 Gemensam kompetensstege för usk - offentliga och privata vårdgivare samt landsting VO-College 10 år 2018 Yrkestävling, uttagning till yrkes-SM 23 jan 2018 Skånepaket för extratjänster – pilot 2017/2018

5 VO-College handledarutbildning
Och eventuella underrubrik

6 Handledarutbildning steg 1-2
Fr om den 1 juli 2016 SKA den nationella handledarutbildningen steg 1 och 2 användas i alla Vård- och omsorgscollege Bygger på ”Vårdpedagogik och handledning”, 100p Kommer att revideras 2018 – horisontella principer + ev moduler för språk etc college.se/handledarutbildning?section=ho me

7 Handledarrollen - steg 3 VO-College Skåne https://youtu.be/wi7jE_5HhX4

8 Handledarutbildning steg 3
Definition handledare steg 3 Uppdrag att handleda handledare (steg 1 och steg 2) enskilt eller i grupp, samordna samt utveckla det operativa handledaruppdraget. Uppdraget innebär även att fungera som informationsansvarig och omvärldsbevakare gällande handledning. Utbildningens upplägg och genomförande Tidsåtgång fem dagar. Rekommenderat upplägg, dag.

9 Innehåll Handledarutbildning Steg 3
Dag 1: Pedagogiskt ledarskap Dag 2: Grupprocesser och kulturmöten – Mötesmetoder och presentationsteknik Hemuppgift: 1 och 2 Dag 3: Grupprocesser och kulturmöten – Mötesmetoder och presentationsteknik Dag 4: Samtalsmetodik och svåra samtal Hemuppgift: 3 Dag 5: Seminariedag

10 Rollen som handledare steg 3
- Pia Evander och Pia Helgesson berättar

11 Språkombud Har i uppdrag att stödja kollegor när det gäller språkutveckling. Det kan handla om allt ifrån att hjälpa kollegor med frågor om vardaglig språkanvändning till att stödja dem som har ett annat modersmål än svenska Arbetar för att göra hela arbetsplatsen språkutvecklande. Hur uppdraget utformas diskuteras med ansvarig chef Syftet med språkombudsrollen är att ge arbetsplatserna bättre förutsättningar att arbeta språkutvecklande såväl på en organisatorisk som på en individuell nivå.  En fördel om blivande språkombud också har någon annan handledande eller pedagogisk roll exempelvis dokumentationsstödjare, handledare eller reflektionsledare.

12 Språkombudsutbildningen
Består av fyra klassrumsträffar och tre webbdelar och genomförs under en period av c:a sex månader - däremellan hemuppgifter

13 Efter avslutad utbildning har jag;
Verktyg för att stötta mina kollegor när  det gäller språkutveckling Kunskap om hur olika dokument kan förenklas och göras tydligare Implementerat rollen i den egna verksamheten och öppnat upp för en lärande och språkutvecklande arbetsplats  

14 Fokus Yrkesutbildning
VO Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning” Mer information finns på:

15 Fokus Yrkesutbildning VO
Utlysningen ryms inom programområde 1, specifikt mål 1.2 som lyder: ”Ökad samverkan och förstärkt koppling mellan utbildning, arbetsliv och arbetsplatsförlagt lärande.” Hämtat från utlysningen

16 Fokus Yrkesutbildning VO
”Huvudsaklig projektverksamhet skall ske i form av insatser för att utveckla samverkan mellan berörda branscher, utbildningsanordnare och myndigheter, med avsikt att ge nationell effekt för yrkesutbildningen. ” Hämtat från ESF-rådets utlysning Projekten ska arbeta med metodutveckling som kan påverka strukturer på nationell nivå men förstås även på regional och lokal nivå i VO-College. Projektet har inga deltagare, fokus ligger på metodutveckling och strukturell påverkan.

17 Förväntade resultat och effekter
Övergripande är att långsiktigt stärka och utveckla yrkesutbildningen i landet för att tillgodose den kompetensbrist som råder inom vissa yrkesområden, för en förbättrad matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov samt för att underlätta introduktion och etablering på arbetsmarknaden. För denna utlysning specifikt, är förväntat resultat att primärt bidra till utvecklade och förstärkta samverkansstrukturer mellan berörda branscher och utbildningsanordnare och myndigheter med avsikt att ge nationell effekt för yrkesutbildningen.

18 Att bryta och motverka könsstereotypa utbildnings-och yrkesval
Utlysningen lägger extra vikt vid Att bryta och motverka könsstereotypa utbildnings-och yrkesval Att utveckla och förstärka former för hur yrkesutbildning kan verka för ökad inkludering och lika möjligheter för alla att etablera sig på arbetsmarknaden

19 Språk och kommunikation Catarina Lindahl Petäjä
Projektorganisation Styrgrupp VO-College styrelse Ytterligare referensgrupper tillsätts Referensgrupp Nationella rådet Projektledning VO-College kansli Samverkansparter Alla 22 regionala VO-College Delprojekt Handledning Gunilla Kajrup Delprojekt Språk och kommunikation Olga Orrit Delprojekt Attraktionskraft Catarina Lindahl Petäjä

20 Resultat Handledning efter analysfasen;
10 av 15 intervjuade regionala college följer de nationella riktlinjerna för handledarutbildning steg 1-2. Bortfall; 7 Regionala processledare uppger i sju av femton college att deltagarna ges betyg på kursen medan de andra åtta collegen ger intyg. Bortfall; 7 Regionala processledarna menar att Handledare steg 3 kommer att prioriteras och implementeras under de närmaste tre åren i deras region. Detta innebär att sannolikheten för utveckling av handledaruppdraget generellt kommer att öka. Det behövs ett standardiserat upplägg för handledarutbildningarna samt ett formaliserat uppdrag det behövs nationellt stöd i handledarfrågan det behövs andra metoder för handledning eftersom behovet av APL har ökat

21 Resultat Pedagogiska modeller för Handledning - Analysfas
Av intervjusvaren framgår att det idag nästan helt saknas andra metoder/modeller för handledning förutom det traditionella ”en till en handledning”. Detta medför att handledningen totalt sett idag är väldigt resurskrävande. Majoriteten av de regionala collegen har kliniska träningscentrum på sina sjukhus, men med något undantag, bara för legitimerad personal. Metodrum eller motsvarande saknas i stort sett helt ute på arbetsplatserna inom kommunal verksamhet.

22 Pedagogiska modeller för Handledning - Genomförandefas
Idag genomförs den mesta handledningen ”en till en”, vilket omöjliggörs i en framtid där man behöver rekrytera i högre takt än idag för att säkerställa kompetensförsörjningen framöver. Många intressanta projekt gällande nya modeller/metoder testas i olika delar av landet. I genomförandefasen behöver dessa olika modeller/metoder sammanställas och synliggöras i större sammanhang så att fler verksamheter får möjlighet till ny kunskap och ser nya möjligheter för handledningsmodeller/metoder framöver. Detta kan ske ex genom erfarenhetsutbyte i olika former.

23 Gunilla Kajrup-Aspeborg
Regional processledare Vård- och omsorgscollege Skåne Gilla oss på Facebook och Instagram