Tidiga dialoger kan öka bostadsbyggandet

En presentation över ämnet: "Tidiga dialoger kan öka bostadsbyggandet"— Presentationens avskrift:

1 Tidiga dialoger kan öka bostadsbyggandet
Erfarenheter från ett pilotprojekt mellan Länsstyrelsen i Dalarnas län och Falu kommun Frida Petersson Falu kommun Lars-Håkan Jönsson Länsstyrelsen i Dalarnas län LH

2 LH

3 Viktigaste slutsatser och åtgärder
Det finns alltid behov av att informera varandra om kommunens och länsstyrelsens olika roller och arbetssätt i tidiga dialoger, underskatta inte detta! Båda aktörerna behöver vid intressekonflikter agera som möjliggörare för bostadsbyggande. Tidiga dialoger kännetecknas av att de genomförs innan detaljplanens formella samråd. För kommunen kan det vara nödvändigt att vid de dialoger som förs, tydliggöra var i denna process ett projekt befinner sig. FP

4 Viktigaste slutsatser och åtgärder
Tidig dialog kan ske redan innan ett formellt planuppdrag och kan ge vägledning till om projektet är lämpligt eller genomförbart. Vid tidiga dialoger kring komplicerade projekt, behöver kommunen ta ansvaret för att tydliggöra var i processen projektet befinner sig när dialogen inleds. Både kommunen och länsstyrelsen behöver sedan tydliggöra vilka förväntningar som finns på den andra parten. Länsstyrelsen behöver avsätta tid till tidig dialog när en kommun så önskar, det är då viktigt att handläggare för rätt sakområde deltar. FP

5 Varför har ett projekt genomförts?
Friktioner som kulminerade under år 2015 genom att bl.a. Falu kommun och Länsstyrelsen i Dalarna län upplevde att andra parten kom i sena plan- och byggskeden med information och kunskapsmaterial. Läns- och kommunledning tog gemensamt initiativ till att förbättra dialogen och processerna kring planering. LH

6 Projektuppdraget Delvis inspirerat av erfarenheter från Norrbottens län och flytten av Kirunas stadskärna. Samhällsplaneringsfunktionerna i kommunen och vid länsstyrelsen fick i uppdrag att utveckla tidigare dialoger, vilka även skulle kunna vara till nytta för de andra fjorton kommuner i länet. Uppdraget var skriftligt och gemensamt undertecknat från båda aktörernas ledning. LH

7 Inledningen av projektet
Fallstudie med ett fysiskt studieobjekt, blivande planområde Trots idéer om att arbeta annorlunda, gjorde vi som förut. Projektet fastnade Tillbaka till projektplanen! – gemensam insikt om att projektuppdraget uppfattats olika. FP

8 Fortsättningen av projektet
Beskrivning av roller och utmaningar i respektive organisation Ärliga dialoger, ”så här känner och upplever vi…” Klarläggande av bakgrund till friktioner i processer och dialoger FP

9 Resultat och fortsatt arbete
Användbarhet för alla kommuner i länet Rapportskrivning i samverkan mellan aktörerna och med förankring hos uppdragsgivarna, tog tid men skapar mandat och förankring. Fortsatt arbete med alla kommuner och ändrade rutiner Informationsmaterial med viktigaste slutsatser och åtgärder Behov av förankring i resp. organisation bland alla de som tillkommit och inte varit delaktiga i projektet. LH

10 Viktigaste slutsatser och åtgärder
Informera om kommunens och länsstyrelsens roller! Båda aktörerna behöver agera som möjliggörare. Tidig dialog kan ge vägledning till om projektet är lämpligt eller genomförbart. Kommunen behöver tydliggöra var i processen projektet befinner. Både kommunen och länsstyrelsen behöver tydliggöra vilka förväntningar som finns på den andra parten. Länsstyrelsen behöver avsätta tid till tidig dialog där handläggare för rätt sakområde deltar. LH