Vägval för livslångt lärande

En presentation över ämnet: "Vägval för livslångt lärande"— Presentationens avskrift:

1

2 Vägval för livslångt lärande
Lars Haikola F.D.

3 Mina teser – och en fråga
LLL kommer att öka i betydelse och omfattning kommande år Högskolans engagemang i LLL kommer att öka kommande år Men - hur ska högskolan kunna utvidga sitt engagemang inom LLL? Intresse? Resurser? Ork?

4 LLL – den internationella debatten
LLL – stark debatt internationellt, svagare i Sverige FNs Agenda 2030 – 17 mål Mål 4 är att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.   EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG) OECD – mångfald rapporter om LLL

5 Varför kommer LLL och trycket på högskolan att öka?
1a) Arbetsmarknaden blir alltmer kunskapsintensiv med högre andel högskoleutbildade 1b) Med kunskapsintensiva jobb ökar kraven på att ”hänga med” – dvs kompetensutveckling 2) Därtill - personer med högskoleutbildning är mer benägna att söka sig till fort- och vidareutbildning/LLL

6 1a) Arbetsmarknaden blir alltmer kunskapsintensiv med högre andel högskoleutbildade
Undersökningar och statistik som stödjer tesen, från: UKÄ/SCB OECD EU TCO, Svenskt näringsliv, IVA, Digitaliseringskommissionen, etc. etc.

7 Andel eftergymnasialt utbildade i den vuxna befolkningen (25-64 år) i OECD-länderna fördelat på olika utbildningsnivåer UKÄ rapport 2017:8 Universitet och högskolor Årsrapport 2017

8 Antal examinerade studenter på grundnivå och avancerad nivå efter aggregerad utbildningstid, läsåren 1991/ /16. UKÄ rapport 2017:8 Universitet och högskolor Årsrapport 2017

9 Antal förvärvsarbetande 2006–2012 och beräknad efterfrågan på arbetskraft 2013–2035 med fördelning efter utbildningsnivå. Antalet eftergymnasialt utbildade (till övervägande del högskoleutbildade) ökade med drygt mellan 2006 och 2012. RAPPORT 2015:4, UKÄ

10 1b) Mer kunskapsintensiva jobb ökar kraven på att ”hänga med” – dvs kompetensutveckling
Den kunskapsintensiva delen av arbetslivet ökar konti­nuerligt – och det kunskapsintensiva består bl a i att det kräver ständig uppgradering Den nödvändiga kompetensutvecklingen måste bygga på den högskoleutbildning som alltfler har – ett utgångsvärde för fortsatt utbildning Alltså måste alltmer av kompetensutveckling bedrivas av högskolan (och helst på avancerad nivå)

11 2) Personer med högskoleutbildning är mer benägna att söka sig till fort- och vidareutbildning
40 % av de som en gång läst i högskolan återkommer till högskolan - för LLL Studenternas studiemönster och totala studie­tider Högskoleverket Rapport 2012:2R Det är 2 – 3 ggr så vanligt att en anställd med högskoleutbildning deltar i fort- och vidareutbildning som att en anställd utan gymnasieutbildning deltar Education at a Glance 2015, OECD Publishing Även: Skills Outlook 2013 – First Results from the Survey of Adult Skills, OECD Publishing Vuxnas deltagande i utbildning 2011/12, SCB Temarapport 2014:3

12 Alltså Både arbetsmarknad och individ kommer att öka trycket på att högskolan tillhandahåller fort- och vidareutbildning – för LLL Högre utbildning leder till ökat behov av ”högre kompetensutveckling” - LLL i högskolan

13 Vad gör högskolan idag inom LLL?
Den svenska högskolans särdrag underlättar LLL Den svenska högskolan är kursbaserad Den svenska högskolan är bred Den svenska arbetsmarknaden är avreglerad; få legitimationsyrken - få legitimationsutbildningar – få stuprör

14 Utbud av fort- och vidareutbildning i högskolan (2013)
Fristående kurser kurser – en fördubbling 1994 – 2013 Kurser – distans – deltid 30 % av fristående kurser ges på distans – av dessa ges 80 % på deltid Kurser för fort- och vidareutbildning (= kurs på deltid och kursdeltagarnas medianålder > 35 år) Fort- och vidareutbildningskurser har ökat 1994 – 2013 från 18 % till 27 %

15 Alltså Svensk högre utbildning har ett starkt utgångsläge genom sin bredd och flexibla organisation av utbildning i form av kurser (- och genom sin folkbildningstradition) Utbudet av högre utbildning som lämpar sig för livslångt lärande - fristående kurser, kurser på distans och på deltid - är stort (i internationell jämförelse mycket stort)

16 Men kritiskt är … Att utbudet minskar sedan 2010/11
Att andelen kurser på avancerad nivå är liten Att matchningen mot arbetslivets behov är svag

17 Antal fort- och vidareutbildningskurser, SUN 1-nivå Högre utbildning under tjugo år, SOU 2015:70

18 Inte bara högskolan! Sannolikt bedrivs merdelen av all kompetensutveckling i form av internutbildning inom företag, myndigheter och andra arbets­organisationer 2011/12 genomförde 3,5 miljon individer i Sverige – 72 % av den vuxna befolkningen – någon typ av formell eller informell utbildning Vuxnas deltagande i utbildning 2011/12. SCB Temarapport 2014:3 Fort- och vidareutbildning/personalutbildning i arbetsgivarens regi är en vanlig utbildningsform vid arbetsplatser inom OECD Education at a Glance 2015, OECD Publishing

19 Tes Högskolans organisation och stora utbildningsutbud kan svara mot individens behov - men inte arbetslivets behov av kompetensutveckling Med stark ökning av fort- och vidareutbildning kan högskolan inte bära kostnaderna inom ramen för ordinarie anslagsfinansierad utbildning Uppdragsutbildning bör vara svaret

20 Uppdragsutbildning ”... grunden för uppdragsutbildning inom det offentliga utbildnings­väsendet är behovet att fort- och vidareutbilda människor eller eljest utveckla deras kompetens som ett led i utvecklingen av de företag eller myndigheter där de är anställda.” Proposition 1984/85:195 Uppdragsutbildning motsvarar c 5 % av det totala utbildningsanslaget vid lärosätena Staten (fr a Skolverket) och andra offentliga arbetsgivare är största beställare. En stor del av uppdragsutbildning bedrivs på grundnivå - inte avancerad nivå! Uppdragsutbildning vid universitet och högskolor – Redovisning av ett regeringsuppdrag. UKÄ Rapport 2016:8

21 Olika branscher – olika modeller för LLL
Högskolan nyttjas för LLL inom fr a det offentliga arbetslivet Merdelen av fort- och vidareutbildningskurser finns inom humaniora, pedagogik, hälsa Staten och andra offentliga arbetsgivare är största beställare av uppdragsutbildning inom högskolan Fem ”påbyggnads”/yrkesutbildningar på avancerad nivå – alla mot vård och skola Tekniksektorns kompetensutveckling hanteras i huvudsak som internutbildning inom och av sektorn

22 Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning är skapad för företagets eller myndighetens kompetensutveckling (till skillnad från, i första hand, individens kompetensutveckling) Skräddarsys Kortare planeringshorisont – än vanlig högskoleutbildning Kostnaderna bärs av beställaren – arbetslivet

23 Förutom finansiering …
kommer det för utbyggd fort- och vidareutbildning att krävas av lärosätena: strategiska beslut på ledningsnivå en utvidgad organisation för att systematiskt bedriva uppdragsutbildning att lärarkåren byggs ut för att kontinuerligt kunna svara mot uppdragsutbildningsbehov fördjupad och systematisk samverkan mellan högskolan och arbetslivet.

24 Kontaktuppgifter