Aktuella bostadspolitiska frågor

En presentation över ämnet: "Aktuella bostadspolitiska frågor"— Presentationens avskrift:

1 Aktuella bostadspolitiska frågor
JAN-OVE ÖSTBRINK, SKL

2 Bostadsbyggandet för lågt och följer heller inte befolkningsutvecklingen

3 Rörligheten har blivit mindre

4 …och det behövs bostäder för de som har liten betalningsförmåga eller som är socialt utsatta!

5 Problembilden sammanfattningsvis
Stor bostadsbrist i många kommuner Låg rörlighet på bostadsmarknaden och ett för lågt byggande av nya bostäder Stor efterfrågan på mindre och billiga bostäder men även stora för familjer med många barn Stor konkurrens om utbudet: studenter, gästforskare, unga vuxna, nyanlända, specialister inom olika yrkesområden, äldre m.fl. Hushåll med liten betalningsförmåga och/eller socialt utsatta hushåll har det svårast!

6 Utmaningar för ökat och långsiktigt uthålligt bostadsbyggande
Kompetensförsörjningen såväl i byggbranschen som i offentliga sektorn Produktionskostnadsutvecklingen (produktivitet, innovationsförmåga, konkurrens) Effektiviteten i planerings- och produktionsförberedande processer (från strategisk övergripande planering till projektering) Genomförandeförmågan (tillgång till riskvilligt kapital över tid, finansieringsförutsättningar särskilt på svaga bostadsmark-nader, tillgång till byggbar mark, hinder för bostadsbyggande, produktionskapacitet)

7 Den orörliga bostadsmarknadens baksida
Blivit billigare att bo kvar och dyrare/svårare att byta bostad Hindrar jobbsökande och försvårar företags och offentliga arbetsgivares rekrytering Fler lokala och begränsade flyttkedjor De ungas rörlighet har minskat betydligt Enpersonshushållen blir färre och äldre Villaboendet för 65+ ökar Pensionärer och barnfamiljer vill ”byta bostad med varandra” i större utsträckning än vad som sker idag ”Flyttskatten” slår olika hårt i olika delar av landet och för olika grupper. Störst påverkan bland 65+, boende i villa/radhus i storstädernas ytterområden Hyressättningssystemet och växande skillnader mellan befintliga och mark- nadsbaserade hyror skapar inlåsningseffekter och ineffektivt nyttjande av beståndet

8 Den sociala utsatthetens omfattning och konsekvenser
Hushåll som är i riskzonen de som har svaga ekonomiska förutsättningar (av 20+ år hade cirka 13 %, eller en inkomst som låg under 60 % av medianinkomsten för riket 2013) de som har”bagage” i form av hyresskulder, andra skulder, betalnings- anmärkningar, störningar etc de som inte tidigare sökt bostad eller haft ett hyreskontrakt, brist på kötid, referenser, kontakter, kunskap om hur bostadsmarknaden fungerar, språkkunskaper etc Konsekvenser bo kvar hemma, hemlöshet, trångboddhet, svart marknad, ökad segregation och kriminalitet, svårt vid skilsmässor eller andra akuta situationer motsättningar mellan grupper/grupper ställs mot varandra socialtjänst som även blir ”bostadsförmedling” och som får ökade kostnader för försörjningsstöd utan bostad – svårt att få jobb eller studera svårt för nyanlända att etablera sig i samhället

9 Statens ansvar – bostäder för alla
För att staten ska kunna ta ett ansvar för hela befolkningen krävs: en politik som säkrar möjligheterna för de som har förutsättningar att stå på egna ben …och en politik som kompletteras med åtgärder för de grupper som behöver stöd för att få en egen bostad. Punkten om de kommunala bostadsföretagen vänder sig både till staten och till kommunerna

10 SKL:s förväntningar på staten
Ökat bostadsbyggande – undanröja hinder (bl a riksintressen, strandskydd, skyddsavstånd), effektivisera planprocessen samt skapa bättre finansieringsförutsättningar på svaga bostads- marknader Ökad rörlighet – minskad/förändrad reavinst- skatt, stämpelskatt m.m. (”flyttskatten”) och se över hyreslagstiftningen Stärkt efterfrågan – höjt bostadsbidrag och bostadstillägg, statligt bosparande samt startlån för unga vuxna och nyanlända med ordnad ekonomi

11 Förutsättningarna för nybyggnation mycket goda på ett antal marknader
Befolkning + Lägenhetsstock - Bostadspris Ränta + Disponibel inkomst + Finansiellt netto + Sysselsättning + Källa: Evidens

12 …men mindre goda på svaga marknader
Antal bostäder som beviljats bygglov per 1000 invånare Kommunernas bedömning av läget på bostads-marknaden 2017 Rosa kartan Nästan alla kommuner har bostadsbrist KLICK Blå kartan Efterfrågan på att bygga är ojämnt fördelad

13 Nybyggande i kommunerna 2014-2016

14 Aktuella utredningar och uppdrag
Offentliga utredningar Byggrättsutredningen – kommunernas möjligheter att säkerställa att befintliga byggrätter tas i anspråk (särskild utredare: Nooshi Dadgostar) Kommittén för modernare byggregler (ordförande: Kurt Eliasson, ledamot: Anna Sander) Utredningen om kommunal planering för bostäder (särskild utredare: Hanna Wiik) Bostadsbyggande på statens fastigheter (särskild utredare: Elisabeth Nilsson) Översiktsplaneutredningen (särskild utredare: Inger Holmqvist) Utredningen om förbättrad bostadsfinansiering (särskild utredare: Susann Bard) Sverigeförhandlingen (förhandlingspersoner: HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman) Utredningen om energisparlån (särskild utredare: Göran Enander) Översyn av socialtjänstlagen (särskild utredare: Margareta Winberg) Mottagandeutredningen (särskild utredare: Martin Olauzon) Kommunutredningen (ordförande: Niklas Karlsson) Kommittén om inrättande av en delegation mot segregation (ordförande: Jonas Nygren)

15 Aktuella utredningar och uppdrag
Uppdrag till Boverket Effektivisera plangenomförandeprocessen Utvärdera tillämpningen av lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Partiella hyreskontrakt Genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen Genomföra upphandling för att upprätta och driva informationscentrum för hållbart byggande Analysera konsekvenserna av att införa krav på hyresnivåer i investeringsstödet för bostäder för äldre Uppdrag om plan- och bygglagen som ett effektivt verktyg för minskad klimatpåverkan Utreda ytterligare krav på bygglov samt se över kraven på anmälan enligt plan- och byggförordningen

16 Vad försöker man lösa? ÖKA BYGGANDET
Öka tillgången på byggbar mark (statlig mark, utvecklad kommunal planering, vidga möjligheterna inom LIS-områden, se över reglerna för trafikbuller) Sänka byggkostnaderna (förenkla kontrollen, se över byggreglerna) Korta ledtiderna i planeringen (utveckla översiktsplaneringen, begränsa detaljplanekravet, delegera beslutsansvar, bygglovbefria fler åtgärder, tydliggöra Länsstyrelsernas roll och effektivisera processer för dialog kommun - Länsstyrelse och för överklaganden) Bygga fler hyresrätter (investeringsstöd, stöd till äldreboenden, se över presumtionshyressystemet, ge kommunerna möjlighet att reglera upplåtelseform) Bygga ut trafikinfrastrukturen (Sverigeförhandlingen, Stadsmiljöavtal) Stödja kommunerna (byggbonus, stöd till marksanering) Stödja ny samlad exploatering Se över kreditgarantier och lånemöjligheter på svaga bostadsmarknader och utreda s.k. landsbygdslån (topplån) Låta statliga bolag bidra till ökat bostadsbyggande

17 Vad försöker man lösa? ÖKA RÖRLIGHETEN
Slopat tak för uppskovsbelopp under en tidsbegränsad period och ändrad beräkning av reavinstskatt Öka privatbostadsuthyrningen Partiella hyreskontrakt RUSTA UPP BOSTADSBESTÅNDET Ge stöd till energieffektivisering i utsatta bostadsområden Ge stöd till upprustning av utemiljöer i utsatta bostadsområden HÅLLBARHET OCH MINSKAD KLIMATPÅVERKAN Inrätta informationscentrum för hållbart byggande Se över kraven i PBL avseende klimatpåverkan som hör ihop med kommunernas planering av hur bebyggelse och infrastruktur lokaliseras och utformas

18 Vad återstår att lösa? EN SOCIAL BOSTADSPOLITIK
Utredningen om kommunal planering för bostäder har nyligen fått i uppdrag att belysa hur efterfrågan och bostadsbehovet hos grupper med svag ställning på bostadsmarknaden kan tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt i kommunerna Boverkets rapport om etableringshinder på bostadsmarknaden har remissbehandlats Boverket har utvärderat tillämpningen av lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Regeringen har aviserat en översyn av bostadsbidragssystemet och har i höstbudgeten föreslagit en höjning av bostadstillägget med 470 kr EN SAMLAD ÖVERSYN AV FINANSIERINGS- OCH SKATTESYSTEMET Diskussioner förda om detta inom ramen för de sedermera avbrutna bostadspolitiska samtalen ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN I KOMMUNER OCH FÖRETAG INOM BYGG- OCH FASTIGHETSSEKTORN Regeringen lät hösten 2016 utreda det samlade kompetensbehovet i kommuner och inom byggbranschen och förslag till åtgärder lades fram. I höstbudgeten har regeringen föreslagit en satsning om1 600 nya ingenjörs-studieplatser fram till 2023. ÅTGÄRDER FÖR ATT BROMSA KOSTNADSUTVECKLINGEN OCH ÖKA KONKURRENSEN I den senaste byggkostnadsutredningen påtalades att den svenska byggmarknaden präglas av bristande horisontell och vertikal konkurrens samt bristande nationell överblick om produktivitetsutveckling och byggkostnadsutvecklingens bakomliggande orsaker EN SAMLAD KONSEKVENSBEDÖMNING AV NUVARANDE HYRESSÄTTNINGSSYSTEM

19 Vad krävs då av kommunerna?
För att kommunerna ska kunna ta ansvar krävs: en tydlig väl förankrad inriktning att kommunerna är proaktiva och använder ”sina” bostadspolitiska verktyg! ett väl fungerande samarbete lokalt Punkten om de kommunala bostadsföretagen vänder sig både till staten och till kommunerna

20 Bostadspolitiska verktyg lokalt
Fysisk planering Bostadsplanering Markpolitik De kommunala bostadsföretagen Åtgärder för att underlätta finansieringen Åtgärder för att minska produktionskostnaderna Bostadsinformation och förmedling Punkten om de kommunala bostadsföretagen vänder sig både till staten och till kommunerna

21 Bostadspolitiska verktyg lokalt – exemplet Uppsala

22 Kommuner med svag bostadsmarknad
Med svag bostadsmarknad menas en marknad där efterfrågan på bostäder påverkas påtagligt av: en varaktigt minskande befolkning en varaktigt vikande arbetsmarknad låga inkomster hos kommuninvånarna Ytterligare kännetecken: tillgång till få arbetsplatser svag sysselsättningsutveckling tillhör liten LA-region eller har låg andel pendlare i en större LA-region

23 Starka och svaga bostadsmarknader
Småhuspris/ Bostadsefterfrågan Kommunens utveckling Befolkning Disponibel inkomst Lönesumma Sysselsättning Kommunens nivå Förvärvsgrad Disponibel inkomst Lönesumma Sysselsättning Lokala arbetsmarknadens storlek Tillgänglighet till arbetsplatser

24 Särskilda utmaningar för kommuner med svag bostadsmarknad
1/3 av kommunerna befinner sig på svaga bostadsmarknader, heterogen och minskande grupp, men skillnaderna ökar Många har behov av tillskott av bostäder och alla av att modernisera och anpassa bostadsbeståndet till dagens och framtida behov Värdet av en nybyggd bostad är lågt, förhindrar nyproduktion Svårt att bygga där människor vill bosätta sig och svårt att få aktörer att bygga och bygga om, få eller inga anbud Låg rörlighet Sämre ekonomi i de kommunala bostadsföretagen Betalningsviljan hos invånarna är låg

25 SKL och kommuner med svaga bostadsmarknader
Nytt SKL-nätverk med ett 15-tal kommuner Fokus på att öka utvecklings- möjligheterna genom att: lära av varandra och identifiera framgångsfaktorer påverka bilden av och ge en mer nyanserad beskrivning av hinder och möjligheter i denna typ av kommuner tydliggöra behovet av att undanröja hinder för nybyggnation och ökad rörlighet (strandskydd, riksintressen, ekonomiska hinder etc) tydliggöra allmännyttans roll och uppdrag

26 Särskilda åtgärder för kommuner med svag bostadsmarknad
ge kommuner med en svag bostadsmarknad bättre möjligheter att stödja sina allmännyttiga bostadsföretag se över regler och tillämpning för nedskrivning göra kreditgarantierna tillgängliga till rimliga kostnader genom subventionerad riskpremie underlätta utlåning av riskvilligt kapital till lokala privata aktörer och hushåll utveckla dialogen nationellt och lokalt med finansiärerna av bostadsproduktionen för att få bättre analyser av möjligheter och risker med bostadsbyggande i olika delar av landet underlätta för fler äldre att efterfråga tillgängliga bostäder i mindre samhällen verka för en flexiblare lagstiftning med möjlighet till olika boendeformer och insatser för boende