Psykosocial arbetsmiljö: Stressad doktorand

En presentation över ämnet: "Psykosocial arbetsmiljö: Stressad doktorand"— Presentationens avskrift:

1 Psykosocial arbetsmiljö: Stressad doktorand
Tillägg till utbildningsmodulen ”Arbetsmiljö” Inledning – om materialet Under 2011/2012 fick Arbetsgivarverkets arbetsmiljö- och rehabiliteringsnätverk ett specifikt uppdrag från den statliga arbetsgivarstrategin. Nätverket bildade då ett flertal arbetsgrupper som arbetade med olika arbetsmiljörelaterade ämnen. En grupp tog fram ett utbildningsmaterial som handlar om den psykosociala arbetsmiljön. Materialet består av åtta case och kan användas som diskussionsunderlag. Denna powerpointpresentation innehåller ett av casen. Övriga case finns på Arbetsgivarverkets webbplats under Medlem / Utbildningsmoduler för chefsutveckling / Arbetsmiljö. Varje case utgår ifrån de olika stegen i det systematiska arbetsmiljöarbetet (AFS 2001:1), det så kallade SAM-hjulet. Målgrupp Utbildningen riktar sig främst till första linjens chefer och personalhandläggare men kan också lämpa sig för till exempel arbetsmiljökommittéer där syftet är att samverka kring arbetsmiljöfrågor. Psykosocial arbetsmiljö: Stressad doktorand

2 Den psykosociala arbetsmiljön i det systematiska arbetsmiljöarbetet
Utbildningen utgår från SAM-hjulet Undersöka → Bedöma risker → Genomföra åtgärder/handlingsplan vid behov → Följa upp Vi har beskrivit konkreta åtgärder som ett exempel på åtgärder och handlingsplaner man kan vidta, väl medvetna om att det finns andra alternativ. Utgångspunkt: Du som chef är ansvarig för säkerheten och arbetsmiljön på arbetsplatsen. Vilka åtgärder ska du som chef vidta om något händer? Vilka åtgärder ska du som chef vidta?

3 Det systematiska arbetsmiljöarbetet
Undersöka arbetsförhållandena Bedöma risker Exempel på aktiviteter inom de olika kategorierna i SAM: Undersöka/riskbedöma: medarbetarundersökningar, medarbetarsamtal, informella samtal, enskilda samtal, APT, psykosocialskyddsrond, samverkan Åtgärder: samtal, bilda en grupp bestående av chef, arbetsmiljöombud, ombud för likabehandlingsfrågor, utbildning, chefstöd, teambuildingaktiviteter, gruppstöd, omorganisation, avveckling, tydliga arbetsmiljömål samt hålla handlingsplanen levande, rehabplan Uppföljning/kontroll: medarbetarundersökning, medarbetarsamtal, psykosocial skyddsrond, APT, samverkan Genomföra åtgärder Följa upp Handlingsplan vid behov

4 Nu: ”Bikupor” kring ett case
Visa nästa bild och läs caset högt. Be deltagarna sedan att sätta sig tre och tre och fundera över vad de ska göra utifrån SAM-hjulet.

5 Case: Hot via sociala medier
Bakgrund: En doktorand varvar sjukskrivning och vård av barn. Doktoranden är ensamstående med två barn. Doktoranden ligger mycket efter i sitt arbete. Detta har fortgått både då doktoranden hade utbildningsbidrag och nu under doktorandanställning.   Det har aldrig blivit ett rehabiliteringsärende då sjukfallen varit förhållandevis korta (en till två månader) och varvats med vård av barn och arbete/studier. Doktoranden ringer till personalavdelningen och påtalar att Försäkringskassan inte ämnar betala mer sjukpenning efter ett visst datum. Detta på grund av att rätten till ersättning upphör och att de medicinska underlagen inte styrker arbetsoförmåga.   Bakgrund (uppdelad på två bilder, det här är bild 1) En doktorand varvar sjukskrivning och vård av barn. Doktoranden är ensamstående med två barn. Doktoranden ligger mycket efter i sitt arbete. Detta har fortgått både då doktoranden hade utbildningsbidrag och nu under doktorandanställning.  Det har aldrig blivit ett rehabiliteringsärende då sjukfallen varit förhållandevis korta (en till två månader) och varvats med vård av barn och arbete/studier.  Doktoranden ringer till personalavdelningen och påtalar att Försäkringskassan inte ämnar betala mer sjukpenning efter ett visst datum. Detta på grund av att rätten till ersättning upphör och att de medicinska underlagen inte styrker arbetsoförmåga. 

6 Case: Hot via sociala medier
Bakgrund, forts. Personalhandläggare bokar ett rehabiliteringsmöte med prefekten på institutionen och doktoranden. Det informeras också om att doktoranden har rätt till att ha med facket eller någon annan som stöd. Vid rehabiliteringsmötet visar det sig vara mycket strul runt doktoranden. Det har bytts handledare fyra gånger. Doktoranden har inte upprättat en individuell studieplan. Doktoranden framför att passerkort inte har fungerat och hon/han inte har fått vissa mail. Vidare så säger sig doktoranden vara utsatt för trakasserier av andra på institutionen. Vad gör du som chef? Bakgrund, bild 2 Personalhandläggare bokar ett rehabiliteringsmöte med prefekten på institutionen och doktoranden. Det informeras också om att doktoranden har rätt till att ha med facket eller någon annan som stöd.  Vid rehabiliteringsmötet visar det sig vara mycket strul runt doktoranden. Det har bytts handledare fyra gånger. Doktoranden har inte upprättat en individuell studieplan. Doktoranden framför att passerkort inte har fungerat och hon/han inte har fått vissa mail. Vidare så säger sig doktoranden vara utsatt för trakasserier av andra på institutionen.

7 Undersöka arbetsförhållandena
Tala med doktoranden Prata med skyddsombud/arbetsmiljöombud Kontakta handledaren Aktuellt med utredning trakasseri? - eventuellt av oberoende part Undersöka arbetsförhållandena: Du som chef är ansvarig för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Börja med att tala med doktoranden hur den upplever situationen. Prata med skyddsombuden/arbetsmiljöombuden, de fackliga förtroende valda på arbetsplatsen om doktorandernas arbetsmiljö på intuitionen. Kontakta även doktorandens handledare och hör om han eller hon observerat något. Om doktoranden upplever sig trakasserad så är du som arbetsgivare skyldig att utreda det. Om du som chef anklagas för trakasserier så är det viktigt att denna utredning görs av en oberoende part, som exempelvis företagshälsovården.

8 Bedöma risker Hur ser doktorandernas situation ut vad gäller handledning? Är studieplanen rimlig? Bedöma risker: Hur ser doktorandernas situation ut vad gäller handledning? Är studieplanen rimlig?

9 Genomföra åtgärder/förebyggande insatser
Bilda sig en uppfattning av situationen Lösa situationen Informera om rätten att ha med en arbetstagarrepresentant Eventuella arbetsrättsliga åtgärder Genomföra åtgärder/förebyggande åtgärder: När du som chef bildat dig en uppfattning om situationen påbörjas den egentliga handläggningen av ärendet. Beroende på vad som framkommit och vem som är skyldig till olika handlingar påbörjas arbetet med att lösa situationen. Det är viktigt att arbetstagaren har informerats om att arbetstagaren har rätt att ha med en arbetstagarrepresentant. Vid eventuella missgrepp kan eventuella arbetsrättsliga åtgärder vara aktuella, erinran, varningar m.m.

10 Följa upp Löpande uppföljning enligt rehabiliteringsrutin
Dialog med skyddsombud/facken om arbetsmiljön Har genomförda åtgärder lett till önskat resultat? Följa upp: Löpande uppföljning enligt rehabiliteringsrutin Dialog med skyddsombud/facken om arbetsmiljön. Har genomförda åtgärder lett till önskat resultat?

11 Detta regleras i: Lagar: Arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen Arbetsmiljöverkets föreskrifter: - AFS 2001: Systematiskt arbetsmiljöarbete - AFS 1980:14 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön - AFS 1994:01 Arbetsanpassning och rehabilitering - AFS 1993:17 kränkande särbehandling i arbetslivet Lokala styrande dokument: lokala rutiner för rehabilitering, regler och rutiner för studier på forskarnivå, handlingsprogram vid förekomst av diskriminering och trakasserier, riktlinjer för handledare av doktorander Detta regleras i: Lagar: Arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen Arbetsmiljöverkets föreskrifter: AFS 2001: Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 1980:14 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön, AFS 1994:01 Arbetsanpassning och rehabilitering; AFS 1993:17 kränkande särbehandling i arbetslivet Lokala styrande dokument: lokala rutiner för rehabilitering, regler och rutiner för studier på forskarnivå, handlingsprogram vid förekomst av diskriminering och trakasserier, riktlinjer för handledare av doktorander

12 Exempel på friskfaktorer
INDIVID GRUPP ORGANISATION variation och utveckling korta beslutsvägar eget ansvar närvarande chef yrkesstolthet tydligt ledarskap meningsfullt arbete ärlighet återkoppling gemenskap förtroende tydliga riktlinjer rak kommunikation lyhördhet humor Ärlighet Källa: Prevent

13 Vikten av att arbeta förebyggande
Högt i tak Tydligt ledarskap Engagemang ”Tänk efter före” Lyssna på medarbetarna Regelbundna bedömningar av arbetsmiljön Hantera tillbud och ge akt på tidiga signaler Samverka God fysisk arbetsmiljö Ett förebyggande arbete går ut på att tänka efter innan det händer något. Den dagliga uppmärksamheten, signaler på arbetsplatsträffar eller från enskilda medarbetare är viktigt. Medarbetarsamtal och regelbundna riskbedömningar av arbetsmiljön är ytterligare delar av ett förebyggande arbete. Att ha en bra och heltäckande tillbudsrapportering är också viktigt. Slutligen ska det förebyggande arbetet bygga på samverkan mellan chefer, arbetsmiljöombud och medarbetare.

14 Kontakta oss gärna!