Organisationen som politik Fokus på styrning Fokus på styrning Makt är den viktigaste resursen Makt är den viktigaste resursen Verkligheten kännetecknas.

En presentation över ämnet: "Organisationen som politik Fokus på styrning Fokus på styrning Makt är den viktigaste resursen Makt är den viktigaste resursen Verkligheten kännetecknas."— Presentationens avskrift:

1 Organisationen som politik Fokus på styrning Fokus på styrning Makt är den viktigaste resursen Makt är den viktigaste resursen Verkligheten kännetecknas av… …fördelning av knappa resurser …fördelning av knappa resurser …konflikter mellan olika intressen och synsätt …konflikter mellan olika intressen och synsätt …konkurrens och förhandling …konkurrens och förhandling

2 Organisationen som politik: disposition Intressen Intressen Strategi Strategi ”Lärande organisation” ”Lärande organisation” Mål Mål Beslut Beslut Ledning och styrning Ledning och styrning Makt Makt Professioner Professioner

3 Intressentmodellen: Ledning som hantering av olika intressen Ägare Banker Kommun Samarbets- partners Anställda Facket Leverantörer Kunder Ledning Intressenter: aktörer som väntar sig balans mellan de bidrag de ger och den belöning de får. Ledningen måste tillgodose alla.

4 Policycirkeln Beslut Planering Genomförande Uppföljning

5 Begreppet ”verksamhetsidé” Tjänster Målgrupper Organisation och resurser

6 The balanced Scorecard

7 7 4 strategiske styringsperspektiver Finansielt perspektiv “Hvordan presenterer vi oss for våre eiere?” “Hvordan vil vi sikre vår evne til stadig å forbedre oss og til stadig forandring?” “Hva må vi gjøre bedre for å tilfredsstille våre kunder og eiere? ” “Hvordan vil vi fremstå for våre kunder? ” Visjon og strategi Kunde- perspektivet Økonomisk perspektiv Læring og vekst Internprosess perspektivet

8 Finansfokus “Hvordan ønsker vi å presenterer oss for våre eiere?” I går “Hvordan vil vi fremstå for våre kunder? ” Kundefokus Prosessfokus “ Hva må vi gjøre bedre for å tilfredsstille våre eiere og kunder? ” I dag Læring og vekst fokus “Hvordan vil vi sikre vår evne til stadig å forbedre oss og til stadig forandring?” I morgen Fokus på menne- skelige ressurser Skandia Navigator 5 strategiske styringsperspektiver

9 Modell för Balanserad styrning i Göteborg Den vi finns till för (kund) Uppdrag/ ekonomi Verksamhet/ processer Verksamhetsidé Vision Värderingar Strategier Mätetal Medarbetare/ utveckling Mål MätetalMål MätetalMål

10 Den vi finns till för (kund) Medarbetare & utveckling Verksamhet & processer Uppdrag & ekonomi Uppdrag, visioner och värderingar Perspektiv Verksamhets- beskrivning Processer Framgångsfaktorer Mätetal

11 Lärande organisation: double loop learning Avläsa Jämföra DATA BEGREPP NORMER Åtgärda RESURSER Reflektera ÖPPENHET PERSPEKTIV DELTAGANDE Enkel kontroll-loop

12 Exempel på mål-medel-hierarki JÄMSTÄLLDHET Lika lönLika karriär Likabehandling RevisionVärde- ring Komp- höjn Moti- vation Rekr/ urval Kultur- på- verkan RutinerInstru- ment Utb/ Praktik Särskilt projekt Avtal Uppmärk- samma, belöna Expertis

13 Organisationens mål kan vara mer eller mindre… …specifika …specifika VISIONER  OPERATIONELLA MÅL (allmän inriktning  konkret handling) …allmängiltiga …allmängiltiga ÖVERGRIPANDE  ENHETSSPECIFIKA …långsiktiga …långsiktiga STRATEGISKA MÅL  HANDLINGSMÅL

14 Organisationens mål kan också vara mer eller mindre… …entydiga …entydiga DIFFUSA MÅL  OPERATIONALISERBARA …samstämmiga …samstämmiga SAMORDNADE MÅL  MÅLKONFLIKT, MÅLKONKURRENS …reella …reella FORMELLA MÅL  INFORMELLA MÅL …symboliska …symboliska

15 Exempel på målproblem Mål kan bli otydliga p g a kompromisser eller behov av handlingsutrymme. Mål kan bli otydliga p g a kompromisser eller behov av handlingsutrymme. Alla delar inte organisationens mål för egen del. Professionella och individuella intressen mm spelar in. Alla delar inte organisationens mål för egen del. Professionella och individuella intressen mm spelar in. Hur får man de kortsiktiga målen att stämma med strategin på längre sikt? Hur får man de kortsiktiga målen att stämma med strategin på längre sikt? Operationaliserbarhet: vilka handlingar ska man egentligen utföra och hur kan resultatet mätas? Operationaliserbarhet: vilka handlingar ska man egentligen utföra och hur kan resultatet mätas? Kan org själv handla så att målet uppnås, eller beror det av vad andra aktörer gör? Kan org själv handla så att målet uppnås, eller beror det av vad andra aktörer gör? Stämmer målen med varandra – kan de uppfyllas alla på en gång? Stämmer målen med varandra – kan de uppfyllas alla på en gång?

16 Målproblematik i HSO Multifunktionell organisation – många mål- medel-hierarkier Multifunktionell organisation – många mål- medel-hierarkier Officiella mål visar grundläggande värden och samhällsfunktioner: talar ofta om individualitet och klientens (egen-)makt, men Officiella mål visar grundläggande värden och samhällsfunktioner: talar ofta om individualitet och klientens (egen-)makt, men operativa mål visar något annat: likriktning, professionsvälde, byråkrati, basala funktioner operativa mål visar något annat: likriktning, professionsvälde, byråkrati, basala funktioner Särkoppling Särkoppling Målförskjutning Målförskjutning

17 Fyra bilder av beslut Rationell modell Rationell modell Problem  kriterier  alternativ  maxat beslut Begränsad rationalitet Begränsad rationalitet Tumregler, genvägar, tillräckligt bra beslut Garbage can-modellen Garbage can-modellen Problem, lösning och beslutsfattare råkar mötas vid ett beslutstillfälle Inkrementalism – ”muddling through” Inkrementalism – ”muddling through”

18 Vad är makt? ”Förmågan att… …få motparten att handla som han annars inte hade gjort” …få motparten att handla som han annars inte hade gjort” …få motparten att handla på ett sätt som strider mot hans önskemål eller intressen” …få motparten att handla på ett sätt som strider mot hans önskemål eller intressen” …få fördelar på motpartens bekostnad” …få fördelar på motpartens bekostnad” …reducera motpartens handlingsalternativ” …reducera motpartens handlingsalternativ”

19 Maktens källor i organisationer Fysiskt våld, fysisk påverkan (tvångsmakt) Fysiskt våld, fysisk påverkan (tvångsmakt) Kontroll över knappa resurser, t ex Kontroll över knappa resurser, t ex Belöningar Belöningar Kompetens Kompetens Information Information Kontroll över tolkningar Kontroll över tolkningar Formella befogenheter Formella befogenheter Kontroll över beslutsprocesser Kontroll över beslutsprocesser Allianser, nätverk Allianser, nätverk ”Karisma” ”Karisma”

20 Maktens källor i HSO enligt olika studier Kontroll över kritiska faktorer, som Kontroll över kritiska faktorer, som Professionella kunskaper/förmågor Professionella kunskaper/förmågor Pengar Pengar Tekniska resurser Tekniska resurser Kopplingar till mäktiga aktörer utanför org Kopplingar till mäktiga aktörer utanför org Centrala expertkunskaper Centrala expertkunskaper Kontroll över rutiniseringsprocesser Kontroll över rutiniseringsprocesser

21 HSO och klienten ur maktsynpunkt Klientroll med liten makt Klientroll med liten makt Ofrivilligt deltagande Ofrivilligt deltagande Service/behandling utifrån HSO:s värderingar Service/behandling utifrån HSO:s värderingar Agerande enligt HSO:s normer Agerande enligt HSO:s normer Moralisk status oftast låg Moralisk status oftast låg Klienten typifieras av HSO Klienten typifieras av HSO En utbytesrelation med olika intressen och beroenden En utbytesrelation med olika intressen och beroenden HSO:s strategier HSO:s strategier Klienternas strategier Klienternas strategier

22 Professionalisering specialisering på vissa typer av problem specialisering på vissa typer av problem krav på särskild utbildning eller särskilda teoretiska kunskaper krav på särskild utbildning eller särskilda teoretiska kunskaper utveckling av särskild yrkesetik (”i mänsk- lighetens tjänst”) utveckling av särskild yrkesetik (”i mänsk- lighetens tjänst”) framhävande av expertstatus och auktoritet framhävande av expertstatus och auktoritet krav på legitimation, monopolsträvan krav på legitimation, monopolsträvan organisering av yrkeskåren organisering av yrkeskåren