SEGREGERING - INTEGRATION. Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet,

En presentation över ämnet: "SEGREGERING - INTEGRATION. Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet,"— Presentationens avskrift:

1 SEGREGERING - INTEGRATION

2 Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet, men också ett sätt att kategorisera människor baserade på sociala faktorer Fördom – en felaktig förutfattad mening om hur en viss person eller grupp människor är. Fördomen är ofta baserad på hörsägen eller rykten Islamofobi – negativa föreställningar riktade mot islam och muslimer. Föreställningen handlar ofta om hat, rädsla eller fördomar

3 SEGREGERING Segregation – uppdelning av grupper, ”att skilja åt” att ”dela upp” befolkningsgrupper. Segregation finns mellan många olika grupper i samhället – tex etnicitet, bakgrund, kultur, inkomst, kön, yrke, social status, funktionshinder, hälsa. Förekommer i många olika delar av samhällslivet men tydligast är boendesegregationen, men det finns också segregation på arbetsmarknaden, i skolan och inom vården. Exempel på etnisk segregation – i USA fram till mitten 1900-talet, och Sydafrikas apartheid. I sydafrika och USA byggde segregationen på raslagar som förbjöd människor med afrikanskt ursprung att blanda sig med den vita befolkningen. I Sverige förr var det vanligt med segregerade samhällen – flickor och pojkar hölls åtskilda och behandlades olika tex i flickskolor och pojkskolor. Människor med funktionshinder segregeras ibland från de utan funktionshinder. Förr i tiden hölls man ”sinneslöa” inlåsta på institution. Boendesegregation- miljonprogrammet. Lösa bostadsbrist, men området var oattraktivt och istället valde man att placera flyktingar i dessa områden.

4 FRIVILLIGT ELLER OFRIVILLIGT? Är den frivillig vill man vara åtskild. Tex individer med stark kulturell identitet kan känna motvilja att fösas ihop med andra med helt andra normer och värderingar. Eller historiska konflikter mellan folk. Etnisk och social segregation i samhället – är till stora delar ofrivillig. Svår att bryta. Ekonomiska förutsättningar. De flesta har inte råd att flytta till en villa i förorten, fast man kanske inte vill därför på grund av omgivningens attityd och man vill inte bli utstött av sina grannar.

5 VARFÖR UPPSTÅR SEGREGATION? Dels en klassfråga – för att klara av en bostad i ett visst område krävs pengar. Ofta har invandrargrupper sämre ekonomiska förutsättningar, vilket inte ger dem tillträde till vilka områden som helst. Dels att när människor får välja fritt uppstår en boendesegregation. Den segregationen tycks gälla såväl etniska grupper som sociala grupper. Det innebär att människor söker sig till områden där de andra boenden är lika en själv. Lika söker sig till lika. Hur hittas informationen? Vilka möjligheter har människor att söka information? Har alla samma möjligheter att hitta information om hur man skaffar en ny bostad? När en ny bostad skall sökas är det vanligt att man vänder sig till sin umgängeskrets. Det sociala nätverket är alltså avgörande. Det finns även en viss diskriminering på bostadsmarknaden där vissa etniska grupper kan ha det svårare att få en lägenhet. Att växa upp i segregerade områden utan några djupare kontakter med infödda svenskar. Svenska språkkunskaper blir därför också bristfälliga. Uppväxta i det svenska samhället men på många sätt utestängda ifrån det.

6 INTEGRERING Integration: att olika grupper av människor samlas och lever integrerat, ”att föra samman”, ”blanda ihop” Avgörande för hur vi skapar det mångkulturella samhället är hur vi skapar integration människor emellan.

7 LYCKAD OCH MISSLYCKAD INTEGRATION Några av de faktorer som påverkar hur väl integrationen fungerar: Vad invånarna i den nya miljön har för inställning till de nyanlända individerna Vad invånarna i den nya miljön har för inställning till integration Hur lik eller olika den egna kulturen är den nya kulturen Hur angelägen man själv är att integreras Om landet har någon integrationspolitik och hur den är utformad.

8 INTEGRATIONSMODELLER Assimilering: där tanken är att invandrare skall överge sin ursprungskultur och anpassa sig till det nya landets kultur, värderingar och seder. För att assimilering skall vara möjlig krävs det att den invandrade ändrar klädstil, språk och stora delar av sin livsstil. Kan vara påtvingad eller självvald. Assimilering handlar alltså om att anpassa sig och ta efter den rådande kulturen. Kulturell smältdegel: istället för att ställa krav att invandrare skall anpassa sig tänker man istället sig att nya kulturella mönster och livsstilar uppstår i mötet mellan multurer. Här ses kultur som något föränderligt och att man är inte rädd för att den rådande kulturen skall förändras. Man anser att kulturen alltid varit under förändring och kulturen formas och omformas även i detta nu. Utifrån smältdegelmodellen tänker man sig att både den invandrade och de infödda skall anpassa sig till varandra. En modell där man låter alla kulturer mötas och smälta samman. Kulturell pluralism: här tänker man sig ett samhälle där det råder acceptans och tolerans för att olika grupper lever med sina kulturer. Alla kulturella grupper skall ha samma status och rättigheter. Skillnaderna ses som en del av samhället och dessutom som något berikande. Går ut på att låta olika kulturer leva parallellt med varandra i acceptans.

9 DISKUSSION vilka inslag av de olika integrationsmodellerna känner du igen i det svenska samhället? Vilken integrationsmodell tycker du är bäst och varför?

10 Olika modeller för integration hör samman med vilken syn på kulturen man har. Essentialistiskt perspektiv: kulturen är konstant – fast och oföränderlig. Det finns en svensk kultur som är svensk och som i princip sett likadan ut hela tiden. Vi öds in i en etnicitet och i den stannar man – går ej att ändra sin etniska tillhörighet Konstruktionistiskt perspektiv: man är inte sin etnicitet utan blir sin etnicitet (socialiseringsprocessen). Etnicitet är föränderligt och relativt. Vår kulturella tillhörighet är en kombination av språk, seder och livsstil. Går att ändra och blanda.

11 ETNISKA ENKLAVER – INGEN MÅNGKULTUR? Små samhällen i samhällen – väljer att skapa sitt liv inom enklaven, med egen kultur, egna värderingar och seder Är detta misslyckad integration?

12 Kulturkrock: normer, värderingar eller attityder i två kulturer krockar – går emot varandra och en mindre eller större konflikt uppstår Kan vara problematiskt när två kulturer möts, med olika ideal och värderingar Vad kan exempelvis hända i mötet mellan olika kulturer? Ge direkta exempel Turbulent tid för exempelvis tonåringen.