Klassens gemensamma power point. Olika världsbilder: ”geocentrisk världsbild” och ”heliocentrisk världsbild ” Geocentrisk världsbild är när jorden är.

En presentation över ämnet: "Klassens gemensamma power point. Olika världsbilder: ”geocentrisk världsbild” och ”heliocentrisk världsbild ” Geocentrisk världsbild är när jorden är."— Presentationens avskrift:

1 Klassens gemensamma power point

2 Olika världsbilder: ”geocentrisk världsbild” och ”heliocentrisk världsbild ” Geocentrisk världsbild är när jorden är i mitten och allt snurrar runt den. (kyrkan) Heliocentrisk världsbild är när solen är i mitten. (vetenskapen) Heliocentrisk världsbild är den syn vi har nu. Ptolemaios trodde på geocentrisk världsbild (100 e.Kr.) Munken Kopernikus trodde på heliocentrisk världsbild. Astronomen Galileo Galilei bekräftade det. Han byggde en kikare. 1500-1600-tal Alla var skeptiska, kyrkan tyckte det var fel

3 Solen – en vanlig stjärna Solen består av helium och väte. Yttemperaturen är 6000 grader Celsius, den höga temperaturen beror på att det hela tiden pågår kärnreaktioner inne i solen Närmaste stjärnan De ljusa fläckarna är hetare, de mörka är svalare Uppstår i nebulosor som är gasmoln De mörka fläckarna på solen är ca 4000 grader Celsius Solfläckarna beror på magnetism, fler solfläckar vart 11:e år. Stjärnor kan ha olika färger, röda jättar är svalare på ytan och större än vår sol, ca 3000 grader på ytan. Kan bli supernovor när de levt klart. Det finns mindre stjärnor än vår sol: vita dvärgar Solen är omkring 4,6 miljarder år gammal, den har levt halva sitt liv Massan är 333000 gånger större än jordens Ingenting kan leva utan solen Vi får energi från solen Ingenting kan vara på solen

4 Galaxer – ”Vintergatan” Vintergatan är vår galax. Det är en spiralgalax. Den heter Milky Way på engelska. Andra galaxer kan man se som ljusfläckar på himlen. En galax består av massor av stjärnor. Vår närmaste granngalax är Andromedagalaxen. I vårt kända solsystem finns det 8 planeter och några dvärgplaneter.

5 Planeterna – vilka planeter kan man se? Mars är en av de planeterna vi kan se från Jorden, den kallas även ’’Den röda planeten.’’ Vi kan även se Saturnus, Venus, Merkurius och Jupiter. De övriga planeterna är Uranus och Neptunus. De inre/stenplaneterna är Merkurius, Venus, Jorden och Mars. Och de yttre planeterna är Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus är gasjättar. Jupiter lyser starkare än någon stjärna. Planeterna i vårt kända solsystem är döpta efter de romerska gudarna. Man började räkna Pluto som en dvärgplanet 2006. Saturnus är känd för sina ringar.

6 Meteorer, meteoriter och kometer Asteroider är stora stenblock som går i banor i rymden. Meteorer är det vi brukar kalla stjärnfall som syns som streck på himlen, men är egentligen stenar som kommer in i vår atmosfär och brinner upp. En meteorit är en sten som tar sig igenom atmosfären och slår ner i jorden. En komet är ett fruset gasklot som har en svans som alltid är riktad bort från solen, den har även en egen bana. Svansen börjar brinna efter andra varvet runt solen. I bortre änden av kometbanan är farten långsammare.

7 Sol- och månförmörkelse Solförmörkelse inträffar när månen står mellan solen och jorden. Månförmörkelse inträffar när jorden står mellan solen och månen, det händer bara under fullmåne. Man kan mäta exakt när solförmörkelsen inträffar. Förr trodde man att folk blev galna när det var fullmåne.

8 Stjärnbilder – astrologi Det finns 12 stjärntecken och 88 stjärnbilder. Förr användes stjärnbilderna till att navigera ut i havs. Några av de mest kända stjärnbilderna är Karlavagnen, Orions bälte och Cassiopeia. Alla stjärnbilder kan ej ses överallt. Alla stjärnbilder tolkas på olika sätt runt om i världen. Stjärntecknen kallas även för Zodiaken. Astrologi handlar mer om folktro och tradition och är inte en vetenskap.

9 Ytterligare saker vi kan om detta Månens bundna rotation innebär att den snurrar lika fort runt sin egen axel som den snurrar runt jorden. Det tar ett dygn för jorden att snurra ett varv runt sin egen axel. Det tar ett år för jorden att ta sig ett varv runt solen.