Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
Publicerades avBritt Sundqvist
1
Lärande, kunskapsmål, reformer och lite till! Annika Zetterström Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
2
Nytt inom förskola och skola; Ny skollag Reviderade läroplaner i förskola och grundskola Nya kursplaner Ny gymnasieskola Nya allmänna råd Ny lärarutbildning Ny betygsskala, betyg från åk 6 Lärarlegitimation
3
Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt från Skolverket i sept. 2009 Föranledd av det fokus på skolans resultat i skoldebatten som funnits de senaste åren (I vissa avseenden har det skett en nedgång)
4
Vad pekar man på? Krympande resurser Boendesegregation och skolsegregering Stora barnkullar i mitten av 1990-t och lägre lärartäthet Skolresultat starkt kopplade till föräldrarnas socioekonomiska status Ökat datorbruk på fritiden kopplat till mindre tid till läsning av böcker
5
vidare: Kamrateffekter, i synnerhet för lågpresterande elever Lärarnas förväntningar Ämnesdidaktiska kunskaper hos läraren Olika dimensioner av lärarkompetens har olika betydelse för olika elevgrupper Organisatoriskt differentierade lösningar har negativa effekter för elever med sämre förutsättning En ”specialundervisningskarriär” leder mot IV
6
Några utgångspunkter att hålla i minnet! Idag betraktas kunskap mer som en produktiv än en reproduktiv förmåga. Läroplanen lyfter fram kunskap i handling som en central kunskapsform. Aktiva verb. Redan 1996 visade Sanders och Rivers att elever med mycket bra lärare på sex månader kunde lära sig vad elever med sämre lärare lärde sig på två år. Tre ledord; synlighet, delaktighet och ansvar (skollagen 4 §)
7
Järnkraft
8
HJÄRNKRAFT
9
Lärande blir inte längre en fråga om att kunna återge vad som redan är känt utan en fråga om att kunna skapa ny kunskap som är relevant för att lösa problem! Från Till
10
En lärares viktigaste kompetens ? Effektiva diskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som skapar tydliga tecken på elevernas lärande Feedback som utvecklar lärandet och feed forward Aktiviteter som gör eleverna till en resurs för varandra Strategier för att eleverna ska ta lärandet i sina egna händer
11
Tre typer av tvingande styrmedel! Lagar ; stiftas av riksdagen Förordningar ; (t.ex. läroplaner) utfärdas av regeringen Föreskrifter ; kommer från myndigheter Börja leta uppifrån!
12
Kap 1 §4 Portalparagrafen 4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.
13
Kap 3 Särskilt stöd 3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. 7 § Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning.
14
Kap 4 Inflytande 9 § Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas. 11 § Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som har utsetts till elevskyddsombud ska få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget. Detsamma ska gälla en elev som har utsetts till elevrådsrepresentant eller som har annat uppdrag att företräda andra elever i frågor om utbildningen. Elevskyddsombud, elevrådsrepresentant och andra elevföreträdare ska erbjudas kompensation för den undervisning som de går miste om på grund av uppdraget.
15
Kränkande behandling 8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
16
Revidering av läroplan + nya kursplaner Smärre förändringar i Lgr-11 första kapitel Större i kursplanerna Allmänna råden tvingande och publicerade på Skolverkets hemsida
17
Kunskapskrav betyget E i slutet av årskurs 9 Grundläggande kunskaper… Beskriver några… Kan bearbeta och se samband… Med enkla argument… Tillämpar… Drar slutsatser… Gör enkla bedömningar… Berättar om…
18
2.Kursplaneanalys 1. Lp 3. Pp 4. Formativ bedömning 5. Summativ bedömning 6. Skriftligt omdöme 7. Utveckl. samtal 8. IUP Ev åtgärdsprog.
19
1. Läroplansanalys, varför då? 5 minuters bikupa!!!
20
2. Precisering av syfte och kunskapskrav i kursplaner Vi måste ställa frågor till våra styrdokument med början med SYFTET. (glöm inte involvera eleverna!) Nästa steg är att bryta ner och förtydliga kunskapskraven. Svaren omvandlas sedan till ett undervisningsinnehåll. Bedömningsfrågor måste integreras i undervisningen redan nu!
21
Varför måste målen vara tydliga? Ger fokusering på det viktigaste Insatser och resurser kan styras Kan göra undervisningen rationell och effektiv Gör undervisningen lätt att utvärdera Kan skapa samling och engagemang Leder till färre missförstånd Ger elever och vårdnadshavare möjlighet till inflytande
22
Ett exempel! ”Vid vårterminens slut ska du behärska enklare ordbehandling” Du har uppnått målet när du kan: -skapa ett dokument -redigera ett dokument -skriva ut ett dokument -spara ett dokument på hårddisken -hitta ett dokument på hårddisken
23
Hur ska undervisningen se ut för att målen ska uppnås? Ett ex. Geografi Betyg E år 6. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och tillviss del underbyggda förslag på hur människors livsvillkor kan förbättras. Tala med din granne om frågan i 5 min!
24
”Det är alltså inte elevernas kunskaper om vikingatiden eller romarriket som är det centrala, utan hur eleverna urskiljer och kan resonera om likheter och olikheter i olika historiska förlopp och hur de kan reflektera över olika historiska beskrivningar i relation till det konkreta innehåll de studerar”. ”På samma sätt som konståkaren och tränaren efteråt diskuterar och reflekterar över domarnas bedömningar är det viktigt, som ett led i elevernas kunskapsutveckling, att elever och lärare tillsammans talar om bedömningen”. Ingrid Karlgren, prof i pedagogik
25
Allmänna råd Läraren bör vid planeringen av undervisningen utgå från såväl kursplanernas syfte som centralt innehåll och kunskapskrav… identifiera vilka delar av kunskapskraven som eleven kommer att bli bedömda på och hur de ska få visa sina kunskaper skapa förutsättningar för att följa upp och stödja elevernas kunskapsutveckling och kontinuerligt ge återkoppling på deras arbete välja arbetssätt och arbetsformer som utgår från de övergripande målen och riktlinjerna i läroplanens andra del Utgå från elevgruppens intressen, erfarenheter och föreställningar kring det som undervisningen ska behandla Samordna planeringen av undervisningen med andra lärare så att arbetsbelastningen blir rimlig för eleverna Utgår från erfarenheter från tidigare utvärderingar av den egna undervisningen
26
Planering … Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera såväl elevernas kunskap som den egna undervisningen och för att kommunicera detta till elever och föräldrar, rektor och andra lärare. Läraren behöver planera så att bedömningen blir en integrerad del i undervisningen.
27
Genomförande Lärare bör strukturera och styra de processer som sker i undervisningen och balansera gemensamma genomgångar och diskussioner, enskilt arbete och samarbete mellan elever för att skapa goda förutsättningar för lärande försäkra sig om att undervisningen leder mot de mål som framgår av planeringen genom att anpassa den till varje elevs behov av stöd och stimulans se till att eleven förstår syftet med de aktiviteter som ska ske i undervisningen och vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla följa elevernas kunskapsutveckling och kontinuerligt ge dem konstruktiv och framåtsyftande återkoppling utmana elevernas föreställningar i förhållande till såväl vetenskaplig som erfarenhetsbaserad kunskap samt till normer, värderingar och olika perspektiv
28
Formativ bedömning,bedömning för lärande Målen, undervisningen och bedömningen ska vara i linje med varandra Läraren måste ha en klar bild av vad som ska bedömas Målen måste tydliggöras för eleverna och dessa måste dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång Effektiva klassrumsdiskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som skapar tydliga tecken på elevernas lärande Feedback som utvecklar lärandet och feed forward Aktiviteter som gör eleverna till en resurs för varandra Strategier för att eleverna ska ta lärandet i sina egna händer
29
Frågor som läraren behöver ställa sig Har eleven försökt lösa/arbeta med uppgiften? På vilket sätt har eleven förstått uppgiften? På vilket sätt har eleven löst/arbetat med uppgiften Vilka kunskaper har eleven visat att hon/han behärskar vid sitt arbete med uppgiften? Vilka kunskaper har eleven visat att hon/han inte behärskar vid sitt arbete med uppgiften? Vilka analyser och slutsatser har eleven dragit av resultatet?
30
Att komma ihåg; Minst effektiv är återkoppling i form av beröm, bestraffning och belöningar För att den ska vara riktigt effektiv ska den fokusera på uppgiften och rymma information om 1. hur uppgiften utförts, 2. vad målet är och 3. hur uppgiften kan göras bättre Så fort kvantitativa resultat finns med hamnar fokus där! (Jfr. Hofvendahl 2010 s. 38)
31
Målkriterier och kunskapskrav (betygskriterier)är INTE samma sak! Målkriterier svarar på frågan ”Hur kan man se att målet är uppnått?” medan Kunskapskrav (betygskriterier ) svarar på ”Hur VÄL är målet uppnått?”
33
TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET OCH LYCKA TILL MED ARBETET MED ATT IMLEMENTERA ALLT NYTT!
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.