Ett forskningsbaserat arbetssätt i teorin och praktiken.

En presentation över ämnet: "Ett forskningsbaserat arbetssätt i teorin och praktiken."— Presentationens avskrift:

1 Ett forskningsbaserat arbetssätt i teorin och praktiken.

2 Forskningsbasering som förhållningssätt Forskningsbasera i processen - hur Forskningsbasera inom områden - vad

3 Forskningsbasering enligt skollagen Grunden i skolans arbete bör vara ett forskningsbaserat arbetssätt med utgångspunkt i skollagens skrivning kap. 1 § 5: ’All utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet’

4 Vetenskaplig grund Kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Att problematisera är viktigt för ett vetenskapligt förhållningssätt. Verka för att bygga kunskap och synlighet. Gäller alla områden inom skolan! Beprövad erfarenhet Prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många. För att få benämna att en erfarenhet är beprövad så måste den användas av ett större flertal och den måste vara dokumenterad. Det som en lärare eller lärarna gjort på en skola är inte liktydigt med beprövad erfarenhet.

5 Form och sak Formen – Hur Sakfråga/Ämne/Område – Vad Rätt vald kompetensutveckling är ett viktigt exempel på en del i ett forskningsbaserat arbetssätt.

6 Evidens Bästa tillgängliga kunskap Vetenskaplig grund Klassiskt framtagen empiri Beprövad erfarenhet Annan systematiskt framtagen kunskap Forskningsbaserat arbetsätt Form + innehåll Skollagen

7 Forskningsbasering och SKA Forskningsbaserat arbetssätt bygger på ett undersökande anslag med brett syfte. Öka kunskapen inom ett relevant område för en skola. SKA utveckla verksamheten för att lösa någon sorts problem. Stödet ska vara forskning eller beprövad erfarenhet.

8 Andra skillnader mellan forskning och SKA Begreppsapparaten Vetenskapligt arbete och forskning rör sig med ett metaspråk. Inom SKA mer otydlig. Kvalitet definieras olika. Validiteten SKA är mer 'administrativt' i sin karaktär och är oftare mer kontextuellt baserat än ett vetenskapligt arbete och uppvisar därmed en starkare lokal förankring. Forskning är mer kontextlös- går att flytta från en miljö till en annan- generaliserbarhet. Extern validitet.

9 Faktorer som ger god undervisning Tillit – förtroende mellan aktörer i skolsystemet. Inkludering – ett förhållningssätt på hur relationen mellan individ och gemenskap bör gestaltas. Olikheter är en tillgång. Pedagogiskt ledarskap – rektor leder processer som hör till frågor med koppling till elevers lärande och utveckling.

10 God undervisning Formativ bedömning (förhållningssätt)– framåtsyftande, fokus på återkoppling, självreglering. Kollegialt lärande – strukturerat och återkommande samarbete med återkoppling som ett centralt inslag. 21st century skills – kritiskt tänkande, problemlösning, kreativitet, innovation, kommunikation.

11 God undervisning Metakognition – Hur vet jag att jag lär mig? Hur kändes det när jag lärde mig? Metakognitiva frågor: Vad handlar det här om? Har jag löst liknande problem tidigare? Hur gjorde jag då? Varför har jag fastnat? Behöver jag ytterligare information? Kan jag lösa detta problem på ett annat sätt? Äga sitt lärande – självreglering – motivation

12 Change mindset! Motivation, emotion och kognition hänger verkligen ihop. Fokusera mer på kognitivt, metakognitivt och socioemotionellt lärande till en helhet. Balans mellan dessa komponenter. Hur vet du att eleverna lär sig? Hur vet eleverna att de lär sig ?

13 Didaktiska grundfrågor Vem ska lära sig? Varför ska individen lära sig? Vad ska individen lära sig? För vad ska individen lära sig? När ska individen lära sig? Med vem ska individen lära sig? Var ska individen lära sig? Hur ska individen lära sig? Genom vad ska individen lära sig?

14 Forskningsbasering för god undervisning (form) 1) Se till att med huvudmannen skapa organisatoriska förutsättningar. 2) Elevdelaktighet på olika nivåer. 3) Insatserna utgår från skolans resultat och måluppfyllelse. 4) Gör all berörd personal delaktiga. 5) Sätt upp tydliga och få mål. 6) Arbeta långsiktigt. 7) Arbeta med kollegiala strukturer i kompetensutvecklingen.

15 Tänk helhet och inte stuprör! De didaktiska grundfrågorna måste processas med hjälp av ett forskningsbaserat arbetssätt. Ett forskningsbaserat arbetssätt som är långsiktig, fokuserad, relevant för verksamheten och kollegial är det som kommer att gagna elevernas lärande och utveckling oavsett skolform, ämne, område.

16 Tack!