Finanskrisens effekter på svensk industri En rapport av Industrins Ekonomiska Råd 27 Mars 2009.

En presentation över ämnet: "Finanskrisens effekter på svensk industri En rapport av Industrins Ekonomiska Råd 27 Mars 2009."— Presentationens avskrift:

1 Finanskrisens effekter på svensk industri En rapport av Industrins Ekonomiska Råd 27 Mars 2009

2 Industrins Ekonomiska Råd Olle Djerf, Ordförande Pontus Braunerhjelm, Professor, Forum för småföretagsforskning (FSF) Håkan Frisén, Prognoschef, SEB Henry Ohlsson, Professor i nationalekonomi, Uppsala universitet

3 IER-rapportens kapitel 1.Sammanfattning 2.Finanskrisen, ekonomisk politik och protektionistiska hot 3.Finanskrisens effekter på den reala ekonomin 4.Konsekvenserna för den svenska industrin 5.Industrins konkurrenskraft 6.De industrianställda och deras arbeten

4 Uppläggning Finanskrisens effekter på den reala ekonomin och industrin (Olle Djerf) Protektioniska hot och industrins konkurrenskraft (Pontus Braunerhjelm) Varsel främst mot de industrianställda (Henry Ohlsson)

5 Finanskrisens negativa spiral 1.Direkta effekter –Högre finansieringskostnader –Kreditåtstramning 2.Negativa förmögenhetseffekter –Fallande börskurser –Sjunkande bostadspriser 3.Mer pessimistisk framtidstro 4.Effekter via utrikeshandeln

6 Är finanskrisen över?

7 Mot nollpunkten i rask takt

8 Ekonomisk-politiska motåtgärder Likviditetsstöd Räntesänkningar Kvantitativa lättnader (trycka pengar) Finanspolitisk stimulans Garantier för det finansiella systemet Branschstöd

9 Från finanskris till realekonomisk kris

10 Protektionistiska vindar Tariffära – tullar (fordon, livsmedel) Utökat statsstöd tillåtet Främst icke-tariffära hinder: -Efterfrågesidan ”buy american/spanish etc”- kampanjer, uttalade hot/smutskastning av importerade produkter, offentlig upphandling -Utbudssidan stödja inhemska företag och arbetskraft

11 Protektionistiska vindar Stöd till permitteringsåtgärder – främst i länder med svagare arbetslöshetsförsäkringar och striktare arbetsmarknadsregleringar. Från 2 månader i Belgien upp till 18 månader i Tyskland Branschstöd – finans- och fordonsbranscherna. Den senare – lån och direkta stöd. Exakt utformning oklar Per sysselsatt 370’ i Frankrike, 290 i Spanien, 180’ i UK och 25’ i Tyskland. Tillkommer andra insatser som skrotpremier

12 Synkroniserad global nedgång

13 Sveriges BNP sjönk mest 4 kv-08 (Kv/Kv)

14 Prognoserna revideras ned- BNP-fall i år på 3-4 %

15 Ingen permanent deflation – bara tillfälligt under 2009 Råvarupriseffekten kulminerar under 2009 Konjunkturraset pressar lönerna Dagens krispolitik är i praktiken "att leka med inflationselden" När vaknar inflationen? 1) Då kreditmarknaden börjar fungera bättre 2) Efterfrågan tar fart 3) Produktionsgapen sluts Först därefter inflationsrisker (efter 2010)

16 KPI i Sverige, EMU och USA

17 KPI på minus 0,5% 2009, +0,5% 2010

18 Effekter för svensk ekonomi Efterfrågeras i hela globala ekonomin Sverige drabbas minst lika hårt som OECD BNP sjunker mellan 3 och 4 procent 2009 Svag SEK, starka balansräkningar, lägre ränta kan ge starkare svensk återhämtning Det går inte att undvika en kraftig försämring på arbetsmarknaden 2010-2011 KPI -0,5% 2009, +0,5 % 2010 Större risker på nedåtsidan

19 Effekter för den svenska industrin

20 Industriproduktionen ned 23%

21 Effekter i olika branscher

22 Sysselsättningen

23 Sysselsättningen per bransch

24 Industrins konkurrenskraft Konkurrenskraft på kort sikt –Produktivitet –Arbetskraftskostnader per producerad enhet –Terms-of-trade –Växelkursen –Produktpriser, råvarupriser, insatsvarupriser –Lönsamhet Konkurrenskraft på lång sikt

25 Produktiviteten negativ 2008

26 Produktiviteten i olika länder

27 Relativ arbetskraftskostnad per producerad enhet i tillverkningsindustrin

28 Kronan och konkurrenskraften Slår olika i olika branscher Ökar generellt exportindustrins konkur- renskraft Efterfrågeraset väger tyngre Kronan fortsatt svag på kort sikt…..men stärks ned mot under 10 mot euron under loppet av 2010

29 Oljepriset i USD och SEK

30 Terms of-trade

31 Lönsamheten tydligt försvagad Lönsamhetsomdöme enligt konjunkturbarometern

32 Industriinvesteringarna

33

34 De industrianställda och deras arbeten varsel friställning arbetslöshet lediga platser nyanställningar

35 Varsel månadsdata

36 Varsel årsdata

37 Andelen tillsvidareanställda

38 Andel varslade per bransch 2008

39 Andel varslade per län 2008

40 Lediga platser

41 Bruttoflöden på arbetsmarknaden, industrin

42 Antal varslade och antalet arbetslösa Tusental

43 Andelen arbetslösa kassamedlemmar