Matlagningsmetoder Metoder för hur man lagar mat.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Släng inte mat! Ta hand om den!
Advertisements

godare, snabbare och enklare!
Tips när du planerar måltider
Earth hour •Av: Felix, Mihajlo, Filip, Martin och Axel.
DAGENS MIDDAGSTIPS HÄR HITTAR DU TIPS OCH IDEER PÅ MIDDAGAR LAGADE UTIFRÅN SORTIMENTET SOM FINNS I FJÄLLSTUGANS BUTIK Författare.
VÄLKOMNA TILL: Första dagen med våra karaktärsämnen!
Tvätt och rengöring.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Under första levnadsåret
Det svenska kulturarvet
Introduktion för vikarier i kök
Av: Sara, Louise, Moa, Sofija, Marija ♥
MATCIRKELN OCH TALLRIKSMODELLEN
Hemtrivsel.
BBQ nuggets med tomat- och mangosallad - 4 portioner 1 pkt Hälsans Kök BBQ nuggets Tomat- och mangosallad 2 mango 5 cm skalad gurka 4 plommontomater 1.
Vi värmer våra pulver.
Näring och individuella behov åk 8
Nora, Wilma, Jonathan och William
Kostcirkeln del 1 – Potatis och Rotfrukter
Värme och väder del 1.
ViktreduktionAptitlöshetIllamående 2 Nutritions behandling vid Hematologisk sjukdom, Okt 2011, Leg dietist Åsa Nybacka.
Hem- och konsumentkunskap Lektion 3
Mat och hälsa åk 6.
GOURMETBULLAR OCH KORV MED VINÄGERBRÄSERAD KÅL OCH SÖTSTARK SENAP 4 portioner 1 pkt Hälsans Kök Gourmetbullar 1 pkt Hälsans Kök Cocktailkorv 1 dl grönsaksbuljong.
Matsmältningssystemet
Learning Study i Ämnet matlagningskunskap
Burgare med paprikadressing - 4 portioner
Vad gör vi idag? Lek 1 Vad händer idag och varför?
Pedagogisk planering Brönjaskolan
Vad gör vi idag? Lek 4 Vad händer idag och varför?
Vad gör vi idag? Lek 3 Vad händer idag och varför?
Vad gör vi idag? Lek 1 Vad händer idag och varför?
Hur ska man planera upp sina måltider?
Sojakorv med majs- och bönröra portioner
Vad gör vi idag? Lek 4 Vad händer idag och varför?
Obbola skola – med närhet till skog och hav…
1. Presentation 2. Presentation av ämnet nzXKR4 nzXKR4 3. Vad är HEM:
Näring - hälsa SYFTE: Fördjupa er i näringslära /hälsa.
Näring - hälsa SYFTE: Fördjupa er i näringslära/hälsa. Protein
Hem- och konsumentkunskap 1. Presentation 2. Presentation av ämnet KR4 3. Smarta Val ?
Tallriksmodellen. Vad åt du till frukost, lunch?
Diskussionsfrågor Har du bra balans mellan träning, vila och mat?
Vårrullar Recept till lektion 3 Receptet fotograferat från Hem- och konsumentkunskap ÅK 6-9 Förlag Interskol.
SYFTE: Fördjupa er i näringslära/hälsa. Resonera/utvärdera måltider?  Lunch: Pannkaka?  Sammanfattande test lektion 47  Det som vi främst kommer att.
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
Köttbullar sås och potatis Recept till lektion 2 Receptet fotograferat från Hem- och konsumentkunskap ÅK 6-9 Förlag Interskol.
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Dagens lektion? Mängd, metod, planera. Mat måltider och hälsa Jämförelser av recept och beräkning av mängder vid matlagning. Skapande av egna recept. Bakning.
SYFTE: Fördjupa er i näringslära/hälsa. Tallriksmodellen & matcirkeln, blodsockerkurva? Resonera/utvärdera måltider?  Lunch: Paj  Sammanfattande test.
Pizza Recept till lektion 5. Pizza kemiskt jäsmedel = bakpulver kan du nämna 2 till?
Lektion 1 Mål med lektionen:
Recept på bullar, bollar och järpar samt spreads
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Kläder och tvätt Hur gör man??.
Gulaschsoppa och lite konsumentekonomi.
Äppelpaj med egen vaniljsås. Sid: 268 och sås 269 HKK- boken
Hem- och konsumentkunskap
Hem- och konsumentkunskap
Vad gör vi idag? Lek 2 Vad händer idag och varför?
Hem- och konsumentkunskap Smarta Val
Vad gör vi idag? Lek 2 Vad händer idag och varför?
Kost 2 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Kost 1 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Lök Syftet Öka elevernas kunskaper om Rotfrukter & lök - Historia - odling - förvaring - Tillagning - Näringsinnehåll Målet Elever ska ha kännedom.
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
Lektion 3 Frukost Paula Frösell, leg dietist och Brand manager Mat & Måltider och hälsa.
Vad gör vi idag? Vad händer idag och varför? Matlagningsprov ½ gruppen. Ta med dig recept och anteckningar om du ska laga mat, är du kamratbedömare tar.
Presentationens avskrift:

Matlagningsmetoder Metoder för hur man lagar mat. „Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss/relativt god/god anpassning till aktivitetens krav. „ „I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak/relativt väl/väl fungerande sätt.“ Metoder för hur man lagar mat.

Diska 1. Skölj av disken 2. Sortera den på diskbänken 3. Fyll upp varmt vatten i diskhon och droppa i några droppar diskmedel. Börja diska det som är minst smutsigt. 4. Diska med diskborste eller svamp 5. Skölj av disken. Använd kallt vatten om disken ska självtorka och varmt om du ska torka den direkt med en handduk. 6. Torka - antingen med handduk eller låt den självtorka i diskstället 7. Ställ in disken 8. Rengör diskhon och sköljbaljan, skölj ur diskborsten eller svampen. Ta upp eventuellt matrester. 9. Torka av diskbänken, skölj ur disktrasa och häng upp den.

Diska Följande ordning: 1. Glas och bestick 2. Tallrikar och redskap 3. Grytor 4. Stekpanna Grundregel: Diska det renaste först

Koka och sjuda Kokt mat är mer lättsmält än stekt mat. När man kokar mat behövs inget fett. Maten upphettas i vätska till 100 C. Sjuda innebär att ett livsmedel upphettas i vätska strax under kokpunkten = 98-99 C. Efter uppkokning får maten sjuda färdigt. Detta för att bevara smak, konsistens och näring.

Koka och sjuda Stormkoka inte maten! Det drar onödigt mycket energi. Maten blir lätt sönderkokt och du sparar ingen tid. Använd inte varmvatten från kranen till matlagning eller dryck. Vattnet kan innehålla höga halter av koppar.

Koka och sjuda Använd lock på kastrullen. Då sparar du energi och kokvätskan avdunstar inte. Använd INTE lock vid kokning av: Pasta – då kokar vattnet över Korv - spricker Ägg - spricker

Koka och sjuda Lägg i livsmedlet i så mycket vatten att det precis täcks. Grönsaker, rotfrukter, potatis och kött läggs i kokande vatten. Fisk läggs i kallt vatten.

Koka och sjuda Koka upp på högsta värme. Beräkna koktiden när vattnet på nytt kokar upp efter det att livsmedlet lagts i. Koka eller sjud färdigt på låg värme. Känn med provsticka om livsmedlet är färdigkokt. Tips. Kokvattnet innehåller näringsämnen och smakämnen. Använd gärna spadet till sås eller soppa.

Steka Steka innebär att livsmedlet upphettas på ytan till 125-175 C. Vid den här temperaturen får livsmedlet en fin stekyta och smakämnen bildas.

Råd vid stekning i stekpanna Krydda med salt och peppar inför bryningen Stek färdigt på svag värme Diska stekpannan genast efter användningen och låt den torka på plattans eftervärme eller torka den med hushållspapper. Lägg fett i kall stekpanna. Använd så lite fett som möjligt Sätt plattan på ett eller två steg under högsta läge. Låt fettet bli ljusbrunt. Lägg inte för mycket livsmedel i stekpannan. Stekpannan kyls då av och livsmedlet börjar koka och avger vätska. Det blir torrt och smaklöst. Stek (bryn) undersidan färdig tills den får brun färg innan du bryner andra sidan. Vänd med stekspade

Diskning av stekpanna - hur du diskar beror på stekpannans material Stekpanna i gjutjärn ska inte diskas med diskmedel. Endast varmt vatten. Torka med hushållspapper. Stekpanna i teflon – använd diskmedel och varmt vatten