Återkoppling avgifter, ”semesterkommuner” och medborgarnas rörlighet och kommunal hälso- och sjukvård Läns- och regionförbund 16 september 2015 Helena Henningson

Frågor från nätverket  Kommunernas avgifter för hemsjukvård och hemtjänst  ”Sommarkommunerna förlorar mycket pengar”  Medborgarnas rörlighet och rätt till vård och omsorg  Rekommendation från SKL?

Avgifter hemtjänst & hemsjukvård – lagarna Kommunerna har rätt att ta ut avgifter för äldreomsorg enligt 8 kap i socialtjänstlagen samt enligt § 26 hälso- och sjukvårdslagen. Socialtjänstlagen 8 kap Avgifter 5 § ”Den enskildes avgifter får  För hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter för som avses i 26 § sjätte stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet,  För bostad i särskilt boende per månad uppgå till högts en tolftedel av 0,50 gånger prisbeloppet (Lag 2010:250)”

Avgiftstak Regeländring från 2002 i SoL – bl a minska olikheterna och stärka den enskildes rätt/skydd.  Prisbasbelopp för år 2015; kr (SCB)  Maxbelopp för hemtjänst och hemsjukvård; kr  Maxbelopp för särskilt boende; kr Enligt regelverket ska avgiften för kommunal hälso- och sjukvård inkluderas i kommunernas högkostnadsskydd (maxtaxan) enligt socialtjänstlagen. De flesta av kommunerna följer detta.

Socialstyrelsens kartläggning 2014 Socialstyrelsens slutsatser  Det saknas en helhetssyn av avgiftsuttagets effekter för den enskildes vård och omsorg  Det saknas koordination mellan kommun och landsting avseende vård- och omsorgsavgifter, patientavgifter, samt den äldres kostnader för hjälpmedel och tandvård  Det finns stora variationer i utformning av kommunernas avgiftssystem  Flera kommuner efterlyser stöd i att beräkna avgiften för enskilda med negativt avgiftsutrymme Kartläggning och analys av kommunernas avgiftssystem 2014

Bosättningskommun och vistelsekommun 1 maj 2011 nya regler ger bland annat vistelsekommunen rätt till ersättning för personer som får insatser enligt SoL och LSS, och som beslutats av bosättningskommunen. Lagändringarna syftade till -förtydliga ansvarsfördelningen -undvika tvister mellan kommunerna -stärka den enskildes rättssäkerhet. Socialstyrelsens utvärdering av regeländringens effekter

Utvärderingen Omfattar tre målgrupper  Personer som är hemlösa  Personer som har utsatts för våld eller andra övergrepp  Personer som till följd av ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom är i behov av insatser för att kunna genomföra en kortare vistelse i annan kommun. Utvärderingen genomfördes bl a Genom två delstudier - Insatser till hemlösa och våldsutsatta - Äldre och personer med funktionsnedsättning

Socialstyrelsens bedömning Hemlösa och våldsutsatta  Lagändringarna inte uppnåtts  Kommunerna tolkar och tillämpar olika  Tvister vanliga  Svag implementering  För tidigt med nya ändringar i socialtjänstlagen. Äldre och personer med funktionsnedsättning  Större genomslag  Regelverket uppfattas som tydligt.  Dialog mellan bosättnings- och vistelsekommun  Efterlängtad förändring  Ersättning täcker dock inte alltid kostnader.

Medborgarnas rörlighet och rätt till vård och omsorg Komplext, svårt, oklart, skillnader mellan de båda hälso- och sjukvårdshuvudmännen  Vård av personer från andra länder; skrift från SKL – landstingsperspektiv  Utredning Svensk social trygghet i en internationell värld (SOU 2014:109), SKL sitter med i utredningen  Nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster, bl a artikel 9 rör flytt mellan nordiska länder för personer som behöver långvarig vård eller behandling.

Kommunernas gränsöverskridande hälso- och sjukvård  Kommunal hälso- och sjukvård är delvis nära kopplad till beslut enl SoL och LSS  Bosättningsbegreppet avgörande, olika mellan lagarna  Uppehållsrätt = likabehandlingsprincipen (HSL, SOL, LSS)  Saknas en kunskapsöversikt, många oklarheter  Ersättning från Försäkringskassan endast till landstingsfinansierad hälso- och sjukvård. Här behöver vi /SKL samla ihop oss och få en bättre bild över helheten.