Barn och elever i behov av stöd Barn- och utbildningsnämnden 2015-09-01 1.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Karlstad 16 juni 2011 Modersmål idag och imorgon Karlstad 16 juni 2011
Advertisements

Skollagen 3 kap 3§ ”ska elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna.
Skola och arbetsliv i samverkan
Aktuellt från skolområdet
Den nya skollagen Arbetet med den nya lagen har pågått sedan 1999
Den nya skollagen 1985 års skollag skollag var på olika sätt föråldrad
Hur tänker vi på Ludde när det gäller barn som behöver extra stöd.
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Kommuners insynsrätt i fristående skolor
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
´ Tillgång till elevhälsa – ett lotteri för eleverna
Etableringsreformen – att utreda och bedöma prestationsförmåga
Skollagen 2010:800 Betygens primära funktioner
Om övningsskolor presentation gjord av Stockholms universitet (Cecilia Netje) vid den nationella VFU-konferensen den 12 april, 2013.
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Jonas Reinholdsson KommunLex AB
Skollagen - innehåll Inledande bestämmelser, kapitel 1
Verksamhetsstöd gymnasiet
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Minskad elevdokumentation Lagändring 19 nov 2013 Utvecklingssamtalet Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare.
Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet - ”Nyanländas lärande” Uppdragets olika delar: - kartläggnings- och bedömningsmaterial 18,5.
Planering och genomförande av undervisningen
Disposition och utgångspunkter
Spångas EHT-plan en elevhälsoplan efter de nya Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Gymnasiesärskoleutredningen Den framtida gymnasiesärskolan - en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning SOU 2011:8.
Skärpta krav i SKOLLAGEN fr o m ht-11 Skollagen kap 6 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.
BASUTREDNING enligt VÄSTBUS riktlinjer
GYMNASIESÄRSKOLAN i skollagen
projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor
Kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program.
Skillnader i lagstiftningen Analys om de skillnader som finns i lagstiftningen är motiverade ur pedagogiska, sociala eller andra aspekter Se över gällande.
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Förordningstext Speciallärarexamen
Erfarenheter av särskilt pedagogiskt stöd till studerande Jan Hallén, rektor Annette Gottfridsson, specialpedagog.
Nämndplan 2015.
Ansvar gentemot vem/vilka?
Tillsynens syfte Tillsynen ska bidra till en säker vård och omsorg av god kvalitet och arbeta på ett sådant sätt som bäst gagnar vård- och omsorgstagarna.
Källängsråd Dagordning 1. Föregående protokoll 2. Ekonomi och organisation Budget 2014 Arbetslagsorganisation 14/15 3. Skolans verksamhet Beslutat.
Skollagen och Delegation Syfte, reglering och fackliga aspekter Stockholm
Sociala investeringar / tidiga insatser Louise Källbom Stefan Nybom Inledning – förebyggande insatser Ex – umeå och norrkoping Psynk Frågor Social investeringar/Tidiga.
Orebro.se ALLA ska med – att ge stödinsatser i utbildningen! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd/Lotsen ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar.
Mångfaldsprojektet Specialpedagogik i ”Mångfaldens Sverige” Ett samarbetsprojekt mellan Specialpedagogiska institutet och Högskolan Kristianstad.
Gy 2011 Anders Johansson.  Preparandutbildning 2834  Programinriktat individuellt val3141  Yrkesintroduktion3405  Individuellt alternativ5524  Språkintroduktion7586.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Utbildning för nyanlända elever Höstterminen 2015.
Barns behov eller Vem tolkar barns behov?. I behov av särskilt stöd I skollagen: I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn.
Regelbunden tillsyn i Timrå kommun Återföring. Innehållet Inledning Genomgång av beslut Systematiskt kvalitetsarbete Vad händer sedan? SPSM.
Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
”Nu ska ni få visa vad ni lärt er. För att det ska bli rättvist får alla samma uppgift att lösa – klättra upp i trädet!”
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Vad är allmänna råd? En del av Skolverkets regelgivning (normering) för tillämpning av skolans författningar. Allmänna råd tas fram om man upptäcker.
Skolsköterskans sociala uppdrag, finns det?
Elevers frånvaro CB+AL Vilka är vi varför är vi här idag.
Komvuxutredningen (U 2017:01)
Ny Remissrutin till BUP
Kontaktpersoner Bedömning & Betyg
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Dagens innehåll Vad är tilläggsbelopp? Omfattande behov
Stöd och anpassning av undervisningen för varje elev. Vad krävs?
Nyheter i skollagen från och med 1. 7
Nyheter i skollagen från och med
Personen från Skolverket
Elevhälsa Vilka behov ser vi? Hur kan vi förebygga? Marie Aspfors
Specialpedagogisk samordnare, Örebro Kommun Malin Nilsson
Presentationens avskrift:

Barn och elever i behov av stöd Barn- och utbildningsnämnden

Från SKL psynk Barn- och utbildningsnämnden

Vad säger Skollagen? 1 kap 4§ I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen. Barn- och utbildningsnämnden

Förskolan 8 kap§9 Verksamheten ska utgå ifrån en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Barn- och utbildningsnämnden

Grundskolan - särskilt stöd 3 kap 8 § Om det framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisat andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Barn- och utbildningsnämnden

Gymnasieskolan 15 kap 20§ och 16 kap 25§ I gymnasie- och gymnasiesärskolan ska rektor se till att eleven ges en samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesituation minst en gång varje termin i ett utvecklingssamtal. För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan. Barn- och utbildningsnämnden

Elevhälsa Elevhälsa är ett begrepp i skollagen Ska tydligt vara förebyggande och arbeta hälsofrämjande Ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser Innebär att alla elever ska ha tillgång till skolsköterska/läkare, psykolog, kurator och specialpedagogisk kompetens Barn- och utbildningsnämnden

Extra anpassningar snabbt stöd, mindre ingripande karaktär och möjliga att genomföra inom ramen för ordinarie undervisning Särskilt stöd Rektor ser till att utredning sker, rektor beslutar om upprättande av åtgärdsprogram, som ska användas för att planera och utveckla verksamheten kring eleven Barn- och utbildningsnämnden Nya allmänna råd

Omfattning av elevers särskilda stöd har ökat de senaste åren Det är i huvudsak två olika typer av svårigheter som ofta föranleder särskilt stöd – lärande- och beteende svårigheter Läs- och skrivsvårigheter är de enskilt vanligaste problemen, och de är vanligare i de lägre åldrarna. Bland de äldre eleverna dominerar beteendeproblem, såsom koncentrations- svårigheter och socioemotionella problem. Kunskapsmässiga svårigheter är dock också vanliga bland dessa elever. Barn- och utbildningsnämnden

Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram är ett verktyg som ska stödja möjligheterna för eleven att nå sina mål. Åtgärdsprogrammet ska ge en samlad bild av elevens skolsituation och beskriva vad som ska åtgärdas på individ-, grupp- och organisationsnivå. Åtgärdsprogram ska upprättas då eleven inte når kunskapskraven trots stöd genom extra anpassningar av undervisningen inom klassens ram. Barn- och utbildningsnämnden

Hur organiserar vi stöd inom BUF? Inom gruppen/klassen Specialpedagog/speciallärare Elevassistent Barn- och utbildningsnämnden

Förskolan Förskolan är öppen för alla Specialpedagoger handleder Samarbete med Stöd- och hälsoenheten och Barnhälsovården Barn- och utbildningsnämnden

Grundskolan Rektors ansvar Elevhälsoteam Stöd- och hälsoenheten Anpassad studiegång Särskild undervisningsgrupp/Resursskolan Barn- och utbildningsnämnden

Resursskola Resursskola är en kommungemensam särskild undervisningsgrupp för elever med en komplicerad inlärnings- eller social situation, där de inkluderande åtgärderna inte har gett förväntat resultat. Beslut omplacering i särskild undervisningsgrupp fattas av rektor Barn- och utbildningsnämnden

Särskolan Grundsärskola och gymnasiesärskola Ska ge elever med utvecklingsstörning en anpassad utbildning Krävs fyra utredningar för mottagande Medicinsk, pedagogisk, psykologisk och social Utöver utredningar krävs även vårdnads- havarens initiativ och godkännande Barn- och utbildningsnämnden

Gymnasieskolan Rektors ansvar Elevhäsoteam Stöd- och hälsoenheten Rätt att gå om kurs Individuellt anpassat program Reducerat program Förlängd undervisningstid Barn- och utbildningsnämnden

Riksgymnasium för svårt rörelsehindrade Ungdomar som på grund av ett svårt rörelsehinder behöver anpassad undervisning och habilitering, och i vissa fall boende och omvårdnad i boendet, kan söka till riksgymnasium med Rh-anpassad utbildning. Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning finns i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå. Undervisning ges inom ramen för den kommunala gymnasieskolan. Barn- och utbildningsnämnden

Introduktionsprogram Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte har uppnått behörighet till nationella program i gymnasieskolan. Benämningen introduktionsprogram anger att utbildningen inom dessa program syftar till förberedelser till annan gymnasial utbildning eller till arbetsmarknaden. Barn- och utbildningsnämnden

Kommunalt aktivitetsansvar Aktivitetsansvaret gäller för ungdomar som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Elever som går på något av introduktions- programmen ingår även i kommunens aktivitetsansvar då ett introduktionsprogram inte är ett nationellt program eller motsvarar ett sådant. Barn- och utbildningsnämnden

Särskild undervisning på sjukhus För elever som på grund av sjukdom eller liknande skäl under en längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete och som vårdas på sjukhus eller en motsvarande institution ska särskild undervisning anordnas på sjukhuset eller institutionen Barn- och utbildningsnämnden

Stöd- och hälsoenheten Gemensam verksamhet som bistår med kompetens inom elevhälsans område Enhetschef, Verksamhetschef medicinska insatsen, skolöverläkare, specialpedagoger, logoped och Skoldatateket Fokus på elevernas utveckling mot utbildningens mål Barn- och utbildningsnämnden

Samverkan BUP Barn- och ungdomshabilitering Socialtjänst/Arbete och välfärdsförvaltningen Specialpedagogiska skolmyndigheten Logopedmottagningen Barn- och utbildningsnämnden

Utvecklingsområden….. Förebyggande och hälsofrämjande värdegrundsarbete Inkludering, miljön som stödjande faktor ”Rätt” utformade anpassningar och stöd Skolnärvaro Nyanländas lärande Tillgång till kompetens bl a speciallärare/specialpedagoger Samarbete med samverkanspartners ”När man lär sig mår man bra, man lär sig när man mår bra” Barn- och utbildningsnämnden