Kommunens styrprocess och framtida ekonomiska förutsättningar
Med målet att ha 80 000 invånare år 2030 Skellefteå – en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i Med målet att ha 80 000 invånare år 2030
Kommunens styrprocess Strategisk process på lång sikt Strategisk process på medellång sikt Budgetprocess En treårig budget och plan som innehåller reviderade uppdrag (vid behov), mål och medel för kommunens nämnder och bolag.
Policy för god ekonomisk hushållning (KF 2014-04-15 § 89)
Skatte-finansierad verksamhet Styrenheter Kommunkoncern Kommun Kommunägda bolag Affärs-verksamhet Skatte-finansierad verksamhet
Långsiktiga finansiella mål Överskott i kommunens verksamhet 1-2 % av skatter o statsbidrag (cirka 40-80 mnkr) Finansiell stabilitet Långsiktig betalningsförmåga (soliditet) Hela pensionsåtagandet Långsiktigt ägande av bolag med hög värdetillväxt Soliditet på minst 60 procent (idag 71 procent) Finansiering av investeringar Grundprincip om egen finansiering Inlåning: Ja, vid ett positivt driftnetto + grundskolor Inlåningstak i kommunen: Maximalt 15 000 kr/inv
Långsiktiga finansiella mål Finansiering av verksamhet Planeringen utgår ifrån oförändrad skattesats och utdebitering Andelen externa intäkter från taxor o avgifter ska inte minska Internt bidrag mellan elförsörjning och skattefinansierad verksamhet (motsvarar 4 procent av Skellefteå Krafts redovisade EK vid senast fastställda bokslut) En skattekrona i Skellefteå motsvarar 140 mnkr. Nästan det dubbla .... Bidrag från Elförsörjningen: 215 mnkr (2014) Motsvarar nästan 500 mnkr i merintäkter ... Bidragstagare i inkomstutjämningen (500 mnkr) med betalare i kostnadsutjämningen (55 mnkr) Cirka 32 procent av kommunens finansiering sker av andra intäkter än skatter och statsbidrag
Kommunens styrprocess Strategisk process på lång sikt Strategisk process på medellång sikt Budgetprocess En treårig budget och plan som innehåller reviderade uppdrag (vid behov), mål och medel för kommunens nämnder och bolag.
Nuläget för kommunens intäkter och kostnader
Skattesatser 2014 Skellefteå 22,60 10,80 33,40 Riket 20,65 11,20 31,86 % Kommun Landsting Totalt Skellefteå 22,60 10,80 33,40 Riket 20,65 11,20 31,86 Högst: Dorotea 23,90 34,70 Lägst: Vellinge 18,50 10,69 29,19 2014-10-07
Ungefär 8 procent av kommunens totala intäkter på 5,8 mdkr Skellefteå kommun har högre intäkter jämfört med genomsnittskommunen Budget 2014 Mnkr Bidrag från Elförsörjningen 215 Högre utdebitering 270 Summa 485 En liten kort bakgrund om Skellefteå kommun. Vi har mer intäkter än genomsnittskommunen. Ungefär 8 procent av kommunens totala intäkter på 5,8 mdkr
Motsvarar cirka 470 mnkr i högre kostnader Skellefteå kommun har högre kostnader jämfört med genomsnittskommunen Verksamhetens nettokostnader Kr/inv Skellefteå 54 723 Alla kommuner i Sverige 48 646 Liknande kommuner 47 294 Motsvarar cirka 470 mnkr i högre kostnader Vi har också mer kostnader jämfört med genomsnittskommunen. Omkring 470 mnkr jmf. med 50-99 tusen invånare.
Prognoser 2014-2018
Årsprognos 2014 Prognos skattefinansierade verksamheter +47 Årsprognos, ekonomiskt resultat Mnkr Prognos skattefinansierade verksamheter +47 Prognos affärsverksamheter +7 Ökade skatte- och statsbidragsintäkter +45 Förändrat PO-pålägg -5 Summa 94 Budget 2014 (justerad pga. KF-beslut) -132 Resultatprognos -38
Årsprognos 2015 Budgeterat resultat 27 Prognos skatter o statsbidrag ? Årsprognos, ekonomiskt resultat Mnkr Budgeterat resultat 27 Prognos skatter o statsbidrag ? Resultatöverföring 2014 ? Konsekvenser av riksdagens budgetbeslut ? Andra beslut i regeringens budget? ? Summa prognos 2015 ?
Förutsättningar 2016 Externa prisökningar, netto (2,4%) 23 Kostnads- och intäktsförändringar (prognos) Mnkr Externa prisökningar, netto (2,4%) 23 Löneökningar (3,2%) 96 Konsekvenser av riksdagens budgetbeslut ? Driftkonsekvenser av investeringar ? Demografisk utveckling (barn o äldre) ? Kostnadsökning totalt ? Intäktsökning, skatter/statsbidrag (3,3%) 137 Behov av åtgärder ? 2014-10-14
Befolkningsprognos 2016-2018 1-6 år 4 709 4 761 4 797 4 843 Ålder/antal 2015 2016 2017 2018 1-6 år 4 709 4 761 4 797 4 843 Förändring - +52 +36 +46 7-15 år 7 024 7 137 7 250 7 316 Förändring - +113 +113 +66 16-19 år 3 266 3 206 3 184 3 222 Förändring - -60 -22 +38 80-w år 4 449 4 518 4 576 4 649 Förändring - +69 +58 +73 Kommunens befolkningsprognos bygger på en årlig befolkningsökning på 200 personer
Hur hanterar vi investeringar som leder till ökade driftkostnader? Omprioriteringar? Taxor och avgifter? Resultatöverföring? Hur hanterar vi investeringar som leder till ökade driftkostnader?
Lönebildning under planeringsperioden
Navigera genom förändring – en bro till framtiden Organisatoriska stuprör Organisatoriska nätverk Organisationer inom offentlig sektor som stora, heltäckande jättar Organisationer inom offentlig sektor som små, flexibla, måldrivna enheter Offentliga organisationer äger input och processer Offentliga organisationer och medborgare äger resultaten Mäta produktion Mäta resultat Styrning för medborgare Styrning med medborgare
Lönebildning 2015-2018 - Omvärldbeskrivning Riksbanken: Räntesänkningen leder till sjunkande arbetslöshet vilket i sin tur leder till stigande löner Löneökningarna har varit måttliga under senare år. Det är tack vare den mycket låga inflationen som reallönerna har stigit. Löntagarna har därmed fått förstärkt köpkraft Sedan 2012 hör lärarna till vinnarna på den svenska arbetsmarknaden. För en lärare har de senaste årens löneutveckling, med ett utfall över det så kallade ”industrimärket”, inneburit drygt en extra månadslön Enligt Medlingsinstitutet ökar lönerna i snitt i med 2,3 procent nästa år. SKL:s prognos är att lönerna ökar med 3,2 för 2016 (Riksbanken 3,5 procent)
Övergripande utmaningar - riket Legitimiteten för svenska modellen, fackförbundens uppdrag och facklig anslutningsgrad Löneskillnader mellan kvinnligt och manligt dominerade yrkesgrupper inom olika sektorer av arbetsmarknaden Avtal som stödjer långsiktig, strategisk planering och lokal lönebildning Kompetensförsörjningen till välfärdssektorn *Sverige ger staten tydliga ramar för parterna på arbetsmarknaden att komma överens om löner och arbetsvillkor. I den svenska modellen är staten inte neutral mellan arbete och kapital, utan stöder löntagarna så att parterna på arbetsmarknaden blir mer jämbördiga
Utmaning - Skellefteå kommun Rekrytering av vissa bristyrken skapar konsekvenser för lönestruktur Om prognoserna blir verklighet och näringslivet satsar 0,3 procent mer på löner så kan det innebära att vi halkar än mer efter med våra lönenivåer och därmed får svårt att anställa arbetskraften som vi konkurrerar om Behov av strukturella satsningar för vissa yrkesgrupper Fortsatt utveckling av löneprocessen Ta hänsyn till behovet av löneökningsutrymme för förvaltningarna redan i budgetprocessen, det skapar möjlighet till långsiktigt planerande för verksamheterna
Framgångsfaktorer Skellefteå God dialog/kommunikation mellan förtroendevalda och tjänstemannaledningar Stöd till lönesättande chefer genom dialog och kompetensutveckling Tydlig koppling till verksamhetsmål och budget Strategiskt och långsiktigt arbete skapar önskvärd lönestruktur Omvärldsbevakning och hantering av sifferlösa avtal