Olika sätt att resonera kring hur människor bör handla

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Året var 2004, I en liten stad vid namn Laholm
Advertisements

Året var 2004, i en liten stad som heter Laholm, blev en trygghet totalt omkullkastad. En liten brun nallebjörn blev helt utkastad i kylan! Och blev liggande.
Brukarnas perspektiv: KUNSKAP/INFORMATION
Hur kan jag vara viss om min tro?
Etik och moral Vad innebär det?.
Liten begreppsgenomgång
Barnanpassad utredning
Ny frikostighet Filipperbrevet. Paulus tar emot – och ger…  Tar emot Jesu tilltal  Ser klart  Får förlåtelse  Får förtroende.
Etik Hur ska vi vara mot varandra?
Kanske Gud vill att vi ska träffa några människor som är fel för oss innan vi träffar den som är rätt, så att vi är medvetna om hur tacksamma vi ska vara.
Den Glada Internationella Vänskaps Veckan.
Vår tids paradox Klicka för nästa sida .
Aktör / Struktur.
Vi vill sända denna lilla saga som en extra tanke till julen
1) Ni har kommit överens om att barnet ska ta bort sin tallrik från bordet efter måltider. Det går bra ibland och ibland inte. Den här gången går ditt.
Straffteori.
Anna Kesselfors, Sunnerbyskolan F-6, Sorunda –
Katolska kyrkan Läs sidorna
SAMHÄLLSKUNSKAP & RELIGION
- Vikten av att kunna sälja in sin idé
Den Glada Internationella Vänskapsveckan.
Etik- Modet att välja!.
Brott & Straff.
Etiska resonemangsmodeller
Gudstro och ondskan – kan de förenas ?
Coachen Dessa frågor är ställda till handbollsgymnasieelever i Karlstad år 90 – 94- Detta blev resultatet.
Etik.
SEX och relationer Del 2. SEX och relationer Del 2.
Olika teorier och religiösa perspektiv
Anders Hummel, Nolhagaskolan, Alingsås –
Etik och moral.
Innehåll Profeten ’Isa (Jesus) Introduktion Profeten Nuh (Noa)
Etik och Moral Läran om rätt och fel.
Linnéa. Gode Gud Jag skriver för att säga förlåt för att jag var arg igår när du ignorera mina böner och ingenting blev som jag ville.
Den Glada Internationella Vänskapsveckan!
Den Glada Internationella Vänskapsveckan!
Etik Moral Filosofi.
Etik Religionskunskap, åk 9.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
MORIA: Medeltiden. Medeltiden (ca 400 – ca 1500 Teodicéproblemet Naturrätt Moralens natur (Dygder, plikter, sinnelag) Fri vilja.
Centraletiska begrepp 2 Centraletiska begrepp 3 Konfliktbeteenden 4
ETIK - MORAL.
OLIKA FORMER AV ETIK.
Översikt  Vad lärde vi oss sist?  Rättelse inte en miljon  Profetens ömhet och mildhet (rifq) – 6 exempel  Polisen – Burqa – Den bästa av.
RÄTT eller FEL? GOTT eller ONT?
Etik & moral Etik = beskriver vilka riktlinjer vi ska välja för hur vi ska handla, val vi ställs inför. När man funderar över skillnader i vad som anses.
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Filosofi 1.
Etik.
Etik och moral Vad är rätt och fel?.
Cyberbullying/ Nätmobbning
Rättigheter och rättsskipning
Leva tillsammans.
Moral och Etik Moraliska frågor berör frågor om vad som är rätt och fel/orätt, ont och gott. Andra vanliga begrepp som använd är bör, plikt och rättvisa.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Islam Den sista av de tre systerreligionerna. Detta är alltså den yngsta av de tre religionerna.
Begrepp.
Olika sätt att resonera kring hur människor bör handla
Andlig Klarsyn En måttstock för den Kristna församlingen.
Etik och moral.
ETIK. VAD MINNS JAG? Vad är moral? Vad är etik? MORAL NE:s förklaring Uppfattning om rätt och orätt. Våra val och våra handlingar visar på vår moral,
Identitet & livsfrågor Etik och moral. Identitet & livsfrågor Begreppen etik (fr. grekiskans ethos = sed) och moral (av latinets moralis = det som rör.
+ Etiska begrepp. + Etik och moral I valet om vad som är rätt eller fel visar vi vår moral Rätten till abort Dödsstraff Donera sina organ Ska man förlåta.
Etik - Att göra det rätta.
Vad vägleder eller hjälper dig när du ska avgöra vad som är rätt eller fel? ETISKA REGLER/MODELLER; PLIKT- eller REGELETIKEN, KONSEKVENSETIKEN, SINNELAGSETIKEN.
Olika teorier och religiösa perspektiv
Livsåskådningar - hur människor beskriver och tolkar livet
Och hur ska man göra rätt?
Etik & moral.
ETIK Att göra det rätta….
Presentationens avskrift:

Olika sätt att resonera kring hur människor bör handla ETIK

Pliktetik och Konsekvensetik Dessa ger tydliga regler för att man handlar rätt. Pliktetik och Konsekvensetik

Inte tydliga regler för hur man ska handla, du ska utveckla vissa dygder – goda egenskaper – för att bli bättre på att handla rätt! Dygdetik

Göra det som är moraliskt rätt sinnelagsetik

Pliktetik Att göra rätt är att följa vissa plikter Vissa saker är fel och rätt Detta gäller alltid Det kan exempelvis vara uppfattningen att det är fel att döda eller att man inte ska ljuga Det är inte resultatet som avgör om handlingen ska räknas som god utan om man följer vissa plikter.

Pliktetik forts… Handla endast efter den regel du vill se upphöjd till allmän lag! Inte ljuga Inte ge falska löften

Pliktetik forts… Handlingar som bryter mot regler är dåliga Nerskrivna regler Oskrivna regler – något du kommit överrens om med dina vänner

Konsekvensetik Resultatet av det man gör som räknas Det som bestämmer om det vi gör är moraliskt rätt eller inte är resultatet Blev det bra, då var det rätt Enligt en form av konsekvensetik så måste du göra allt du kan. Först då är det moraliskt rätt.

Konsekvensetik forts… Anta att man vill göra sin vän glad genom att ordna en stor fest för honom eller henne. Det visar sig att vännen absolut inte vill vara på en fest. Vännen vill helst vara ensam den dagen. Gjorde man fel då, man ville ju så väl? Ja, det gjorde man. Enligt konsekvensetiken så är det just resultatet som räknas. Det är därför lika illa att inte rädda en person som håller på att drunkna, som att putta i personen.

Konsekvensetik forts… Det spelar heller ingen roll vilken avsikt man har. Att råka skada en person av misstag är lika illa som att planera att skada någon. Omvänt gäller. Blev det bra, så var det rätt även om du hade en dålig avsikt. Om en handling ska räknas som god eller dålig beror alltså på hur det blir.

Konsekvenetik forts… Hur bra ska det då bli för att det ska räknas som en moraliskt god handling? Det finns olika sätt att se på det. Säg att man vill hjälpa en människa som har råkat slå armen genom en glasruta. Det blöder fruktansvärt. För att stoppa blödningen river du sönder din egen skjorta. Den använder du för att vira runt armen. Ni kan sedan lugnt ta er till sjukhuset. Du har handlat moraliskt riktigt. Det är tillräckligt bra.

Konsekvensetik forts… Möjligen skulle du ha kunnat göra så att det blev ännu bättre. Du kunde ha stannat en bil för att få personen till sjukhuset. På vägen stanna vid ett apotek. Använda dina sista pengar för att köpa smärtstillande tabletter för att lindra smärtan. Då har du kanske gjort maximalt för att hjälpa. Det fanns inget mer du kunnat göra

Dygdetik Öva upp dina dygder Vishet Mod Måttfullhet rättrådighet

Dygdetik forts… Rättrådighet är: Rättvisa Ärlighet Medkänsla Pålitlighet Flit Givmildhet

Dygdetik forts… Metoden för att utveckla dina dygder är att använda: Förnuft Reflektera och tänka efter

Dygdetik forts… Målet är: Göra det bästa för Ditt liv Ditt samhälle

Sinnelagsetik Etisk teori enligt vilken frågan om huruvida en handling är rätt eller orätt i första hand avgörs av den handlandes sinnelag, dvs. av om handlingen utförts av god vilja

Sinnelagsetik forts… Enkelt uttryckt: En handling är en god handling om den som utförde tänkte göra något gott. Alla handlingar är goda om den som utförde dem vill göra något bra.

Sinnelagsetik forts… Alla handlingar som syftar till något gott är goda MOTSATS: Alla handlingar som har till avsikt att skada någon

Sinnelagsetik forts… Det är värre att göra något dåligt med flit Än att göra något dåligt av misstag Det anses vara lättare att förlåta om något har gjorts med en god avsikt

Sinnelagsetik forts… Viktig i domstolarna. När domare och nämndemän ska fatta beslut om påföljder(straff) ska de ta ställning till om brottet var ett resultat av ett avsiktligt eller ett ogenomtänkt handlande. Den som planerat ett brott får ett strängare straff än den som plötsligt fått en idé att göra något brottsligt

Sinnelagsetik forts… Det hävdas ibland att Jesus var sinnelagsetiker eftersom han betonade att det inte räcker med att följa regler i handling utan att ens sinne också måste vara rent från synd. Det framgår bl.a. av bergspredikan i Matt 5:27-28 där Jesus säger: ”Ni har hört att det blev sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap.”

Sinnelagsetik forts… Du kan tänka att sloganen för sinneslagsetiken är “det är tanken som räknas”

Sinnelagsetik forts… Kritik mot sinnelagsetik: Sinnelagsetiken menar att det inte är fel att flygbomba en stad där civila dödas om detta inte var avsikten

SLUT