Och terminens avsnitt handlar om……….

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Träningslära med kost.
Advertisements

PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Energigivande näringsämnen
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Mat och hälsa åk 8.
Mat och hälsa åk 8.
Maten.
Näringslära – vad vill du lära dig?
MATCIRKELN OCH TALLRIKSMODELLEN
Näring och individuella behov åk 8
Näringsämnen i kroppen
Kolhydrater.
Sammanfattning mat och hälsa
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Hem- och konsumentkunskap
Mat och hälsa åk 6.
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
-Betydelsen av vad du äter och när du äter
Kroppen Träning Hälsa och kost Allemansrätten
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Alkohol Tobak: cigaretter, snus Narkotika Mediciner Anabola steroider
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Hur ska man planera upp sina måltider?
Kost för idrottare.
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Energigivande näringsämnen
Vad finns i maten?.
Repetition.
Livsmedelskemi.
Energigivande näringsämnen
Träningslära ÅK8.
Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten.
OVERdrive ™.  OVERdrive bidrar dels till att maximera uthålligheten under intensiv fysisk aktivitet, dels till mer energi och snabbare återhämtning.
Näringslära Är man vad man äter?. Näringslära = Maten vi äter ska vara god samtidigt som den ska ge oss näringsämnen och den energi vi behöver för att.
Hjärtat & Blodomloppet
Repetition av näringslära
Hur påverkar sömn & frukost vår vardag. Hur viktigt är det egentligen?
Diskussionsfrågor Har du bra balans mellan träning, vila och mat?
Kostföreläsning med inslag av förebyggande träning för knäskador Rebecca Pedersen Företagssköterska, kostrådgivare och styrketräningsinstruktör.
Kolhydrater igår, idag, imorgon Anna Nyström maj 2013.
Energibehovet del 2 Om kroppens energiutvinning Anna Nyström maj 2013.
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Träning (träna rätt) Minska risken för skador samt prestera bättre, orka mer, skjuta hårdare, springa snabbare mm. Bygger upp muskulatur samt tränar hjärta.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
1 Energiprocesser. 2 Prestationsförmåga = kroppens förmåga att utvinna och använda energi, dvs. förmågan att omvandla maten till rörelseenergi. Energirika.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Energi och Näringsämnen
Kost 2 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Lektion 2 Orka från morgon till kväll
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
- Personlig Tränare - Kostrådgivare - Integrativ Coach
Näringsämnen i kroppen
Energi och Näringsämnen
Matspjälkningen.
Vitaminer.
Leg Dietist ”Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått” Pernilla Larsson Leg Dietist
Kost för prestation.
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Presentationens avskrift:

Och terminens avsnitt handlar om………. Teoriavsnitt 6 av 6 Och terminens avsnitt handlar om………. ……. Kost och prestation!!!!

Näringsämnen Alla processer i kroppen kräver energi Energi erhålls genom maten Energibehovet varierar från person till person Mest energi används från kolhydrater & fett Proteiner används främst i bristsituationer Vid brist på näringsämnen blir man trött och hängig – lättare att få infektioner

Näringsämnen Näringsämnen delas in i 3 grupper: De som ger energi De som är byggmaterial De som styr de olika processerna i kroppen

Kolhydrater Sockerarter, stärkelse- & kostfibrer (cellulosa) Är kroppens viktigaste energikälla och lagras i muskler Finns i potatis, bröd, pasta, ris spannmålsprodukter, frukt, grönsaker, rotfrukter, mjöl & gryn

Proteiner Kan ge energi men bara då det är brist på kolhydrater och fett Viktigaste uppgift är att bygga upp och upprätthålla livet i cellerna Eventuellt överskott av protein kan inte lagras – avlagras med urinen Finns i fisk, mjölk, ost & ägg (animaliska produkter)

Fett Behövs både som energikälla och stödjevävnad Mättat fett kommer från kött & mjölkprodukter Fleromättat fett kommer från matolja & fet fisk Används som energikälla vid långvarigt/lätt arbete. Vid maximalt arbete används kolhydrater. Överskott lagras som fettvävnad

Mineralämnen Viktig byggnadsmaterial och bidrar i kroppens inre processer Behov av kalcium för tänderna och skelettet Behov av järn för blodomloppet

Vitaminer Nödvändiga i kroppens olika processer Fettlösliga: A, D, E & K Vattenlösliga: B & C Underskott kan leda till att arbetsförmågan försämras Vanligaste vitaminkällorna är grönsaker, mjölk, fet fisk, bröd, potatis, frukt & bär

Fibrer Fiberrik kost stimulerar tarmen att arbeta bättre Maten kan då transporteras snabbare & förstoppning undviks Grovt bröd, knäckebröd, frukt, potatis, grönsaker & müsli är fiberrik kost

Vatten Kroppsvikten består av 2/3 vatten Det är transportmedlet för näring till cellerna Behövs också för att reglera kroppstemperaturen

Kroppsvikt - energibalans Om kroppsvikten ska bli konstant måste energiintaget vara lika stort som energiförbrukningen (förbränningen) = energibalans Om intaget är större än förbrukningen blir överskottet lagrat i fettvävnad Viktminskning sker då energiintaget är mindre än förbrukningen – tappar muskulatur & kraft/ork. Sker genom mindre intag av kalorier & ökad fysisk aktivitet

Matråd Bröd med mer kostfibrer Rikligt med potatis Ät fisk ofta Ät sallad och grönsaker till varje måltid Var sparsam med salt Ha en balans utan att räkna kalorier. Försök att ha rätt sammansättning vad gäller näringsämnen.

Kroppens önskemål Kroppen föredrar fler & mindre måltider än få & stora Man presterar bättre om man äter regelbundet med 3-4 timmars mellanrum Frukosten är en viktig måltid för att kroppen ska komma igång Mellanmål är ett måste om man är mycket fysiskt aktiv – undvik sötsaker Ät inte alltför tätt inpå en träning eller tävling Dagens sista måltid bör vara minst en halvtimma innan läggdags

Kosttillskott Kan tillföras vid tillfällen då man behöver ytterligare dos av näringsämne. Det finns ingen vetenskaplig forskning som visar att kosttillskotten ger bättre effekt än det du får i dig genom maten. Kosttillskott är dessutom mycket dyrare än vad samma innehåll av mat är.

Alkohol & fysisk prestationsförmåga Kontroll över balans & muskelkontroll försämras Beteende & omdöme påverkas Reaktionsförmågan försämras Koordinationsförmågan försämras Hjärtat slår snabbare – blodtrycket blir lägre Musklerna erhåller mindre syre – fortare trötta Levern skadas – dess uppgift att bryta ned alkoholen försämras Det är alltså inte bra att träna dagen efter alkoholförtäring Syreupptagningsförmågan & arbetsförmågan försämras

Tobak Flimmerhår förhindrar slem & smuts att komma ned i lungorna Tobaken blockerar luftrörens flimmerhår – rökhosta Leder till ökat andningsmotstånd & sämre lungfunktion – cancer Innehåller kolmonoxid – binds till hemoglobinet i de röda blodkropparna (bättre än syre) Därför försämras kroppens möjlighet att ta upp syre Blodets förmåga att transportera syre försämras och hjärtat tvingas jobba hårdare Nikotinet är ett gift som ökar produktionen av stresshormoner Pulsen & blodtrycket stiger då 35 % större risk till cancer vid passiv rökning

Snus Kan ge sår i munnen – lut Nikotinet drar ihop blodkärlen – blodtrycket stiger & ökar belastningen på hjärtat Försämrar syreupptagningsförmågan Höjer hjärtfrekvensen Blodcirkulationen blir sämre Försämrar nervfunktionerna – sämre muskelkontroll Kan leda till läppcancer

Narkotika & doping Doping – strävan efter att förbättra prestationsförmågan Stimulantia = Trötthetströskeln & smärtgränsen höjs Bloddoping = Tillförsel av röda blodkroppar – förbättrar syretransporten i kroppen Anabola steroider = Förbättrar muskelstyrkan & större ork

Bieffekter Senor & leder blir svagare Levern blir skadad Personlighetsförändringar – nedstämdhet & depression. Tillverkning & dosering av stimulerande hormoner slås ut. Produktionen av könshormon avtar. Flickor får maskulina drag, ex. ökad hårväxt, djupare röst, problem med mens Längdtillväxten stannar upp hos icke färdig-vuxna