Workshop Införande stöd och behandling SKL Anna Östbom och Anette Cederberg 21 & 28 maj 13.30-14.45
Sveriges landsting och kommuner SKL SKL är en arbetsgivar- och intresseorganisation för landets alla kommuner, landsting och regioner. Arbetsgivarorganisation Intresseorganisation Utveckling av verksamhet i kommuner och landsting Vårdens digitalisering och patientens väg genom vården är centrala utvecklingsområden där SKL:s engagemang är stort.
Programmen Vid kartläggningen 2014 fans 74 behandlingsprogram som var under FoU eller användes i reguljär behandling Internettbaserat stöd och behandlingsprogram inom vård och omsorg (rapport) 34 program används i reguljär behandling Läs mer om programmen i rapporterna på www.skl.se/halsasjukvard/ehalsa/internetbaseradstodochbehandling
Inventering av behandlingsprogram 63 behandlingsprogram varav 30 bedöms vara klara Exempel på områden Spelberonde Stress Sov hjälpen Smärta Huvudvärk Mardröm ADHD Ångest MS Brännskador Insomning Oro Bättre självkänsla IBS Paniksyndrom Depression Smärta och ångest Parkinson Dysmomofobi Tinnitus Pengaspel Fibromyalgi Koll på Aspberger Alkohol
Antal Program inom olika områden som används i reguljär behandling 1 Alkohol och drogmissbruk 1 Bulemia nervosa 4 Depression 1 Irritable bowel syndrome (IBS) 1 Obsessive Compulsive Disorder (OCD) 2 Panik syndrom 5 smärta 1 Social fobi 3 Spelberoende 5 stress 4 Sömnproblem 1 Tinnitus 5 Ångest och oro
Nationell samverkansgrupp för kunskap styrning (NSK) och NSK-region NSK:s uppdrag är att samverka: För en formell struktur I urvalet av områden för nationella kunskapsunderlag I arbetet med att ta fram indikatorer för god vård nationella register För en större nytta av nationella kunskapsunderlag NSK-region utgör ledningsgrupp för de nationella programråden med representanter från de sex olika regionerna. Samarbetet syftar till att: Hitta arbetssätt och rutiner vid utvecklingen av de nationella programråden
Uppdraget kompetensgruppen Föreslå en systematisk värderingsmetod för att kvalitetssäkra program Ganska program som används för stöd eller behandling i Sverige i enlighet med beslutat värderingsmetod Föreslå var resultatet av granskningen görs tillgänglig I övrigt klargöra användning vid stödprogram Utarbeta ett förslag hur och när granskning bör ske av program framöver Om möjligt lämna förslag till utlåtande av program när det gäller kvalitet och användbarhet
Nationell kompetensgrupp för internetbaserad stöd och behandling Processledare Mats Bäckarslöf Sjukgymnast Uppsala, Örebro Ordförande Utses av gruppen Övriga ledamöter Anneli Nilsson Kurator Södra Cecilia Svanborg Läkare Disputerad kvalitetsregister Stockholm Anne H Berman psykolog Docent Stockholm Inger Lindberg Barnmorska Docent Norra Cecilia Björkelund Läkare Professor Västra Robert Johansson psykolog Disputerad Sydöstra Göran Pettersson Läkare Professor Sydöstra
Vem avgör vad som ska finnas på internetbaserat stöd och behandling? Landstingen avgör vad som ska ligga på internetbaserat stöd och behandling Vem som lägger in program internetbaserat stöd och behandling Privata aktörer (vårdcentraler och eller specialiserad vård) kan ha program på plattformen om ert landsting har gjort avtal om det
Upphandling och immateriella rättigheter Immateriella rättigheter är en viktigare fråga Checklistan för upphandling Läs mer om frågorna i rapporten Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram inom vård och omsorg Dokumenten finns www.skl.se/halsasjukvard/ehalsa/internetbaseradstodochbehandling
Upphandling av internetbeserat stöd och behandling Direktupphandling när värdet understiger 505 800 kr (28 procent av tröskelvärdet) Vid beräkningen ska alla upphandlingar av samma slag under ett räkenskapsår läggas samman Ramavtal kan vara med en leverantör eller med flera leverantörer Om ramavtal ingås med flera leverantörer ska dessa vara minst tre Ett ramavtal får inte vara längre än fyra år om det inte finns särskilda skäl Mattias Sylwan, referensgruppsmötet 26-27 augusti 2014
Immateriella rättigheter Behandlingsplattformen – Användning av program Förutsätter rätt att använda programmet. Sådan rätt kan enbart erhållas genom: Förvärv av upphovsrätten till programmet Tecknande av licensavtal Vad är ett behandlingsprogram? Text Bilder Filmer Ljud Sammanställningar Johan Kahn, referensgruppsmötet 26-27 augusti 2014
Immateriella rättigheter Anställds resultat av arbete tillfaller enligt huvudregeln den anställde. Arbetsgivaren kan avtala om att förvärva de ekonomiska rättigheterna Kan regleras genom kollektivavtal Oreglerat erhåller arbetsgivaren en begränsad rätt att använda resultatet inom sitt verksamhetsområde för sin normala verksamhet som kunde förutses när verket skapades Samma regler gäller forskare (med undantag av sammanställningar) – skillnad mot exempelvis USA Undantag för datorprogram – upphovsrätten överlåts automatiskt till arbetsgivaren Johan Kahn, referensgruppsmötet 26-27 augusti 2014
Implementering Förändringsarbete Verksamhetsutveckling Uppföljning
Förändring i olika faser (Beslut på bättre grunder, Socialstyrelsen 2005) Förutsättningar och behov är olika, beroende på i vilken fas en organisation eller medarbetare befinner sig. Information, stöd, aktiviteter bör anpassas till olika behov och förutsättningar. Anneli Jardeland, referensgruppsmötet 26-27 augusti 2014 ni är hjälpta av att veta att utvecklingsarbetet ofta kan delas in i olika faser och att man som chef behöver ha olika strategier i fokus under dessa faser, för att arbetet lättar ska gå vidare och leda till en reguljär systematisk och långsiktig användning. Detta finns också beskrivet i Beslut på bättre grunder kapitel 3. 15 15 15
Lära och integrera Lära sig metoden Kännedom om – information Metodkompetens – utbildning Träningstillfällen – behålla kunnandet Integrera metoden i arbetet Kunna tillämpa metoden - stöd och handledning Upprätthålla användningen - ledning och organisation Utveckla arbetssättet - tillåtande klimat (Holton m.fl. 2003) Anneli Jardeland, referensgruppsmötet 26-27 augusti 2014 Övergången mellan utbildning och tillämpningen i det egna arbetet innebär nya kunskaper och kompetensen används nu i en situation som präglats av tidigare vanor, rutiner uppfattningar och föreställningar om arbetet. det kan betyda att rutiner, vanor, uppfattningar det invanda som tagits för självklart utmanas, ifrågasätts och förändras. vardagen anpassas till det nya och påsikt kan metoden anpassas utvecklas justeras Integrations processen är ett omställnings och översättningsarbete som innehåller många utmaningar sannolikt fler ju mer det nya skiljer sig från det gamla och en komplex metod kan förväntas kräva mer av information utbildning träning stöd och ledning och ta längre tid att genomföra. ASI en komplex metod träna före skarpt läge, uppmuntran och feedback Hur är det för er? Omfattande