Auditory Central Processing Disorders Marie-Louise Barrenäs

Perifera hörselsystemets anatomi och fysiologi

Marie-Louise Barrenäs Översikt Marie-Louise Barrenäs

Marie-Louise Barrenäs

Cortiska organets sinnesceller Marie-Louise Barrenäs

Marie-Louise Barrenäs Inre hårcellen Marie-Louise Barrenäs

Marie-Louise Barrenäs Ganglion Spirale Innehåller 30-35.000 neuron. 90-95% utgör type I ganglion celler. Bipolära. Dendriten går från inre hår cellen. Myeliniserad. Dendriten har kontakt med en IHC allena. Varje IHC har emellertid kontakt med många type I celler. Type II ganglion cell omyeliniserad. Dendriten har kontakt med den yttre hårcellen. Varje type II cell har kontakt med ca 20 OHC. Neuronens axon ingår i N cochlearis, som går till medulla oblongata. Marie-Louise Barrenäs

Centrala hörselsystemets anatomi och fysiologi

Marie-Louise Barrenäs

Centrala Auditiva Hörselbanorna Hörselbarken Corpus geniculatum (Thalamus) Colliculus inferior Nucleus cochlearis Oliva superior Marie-Louise Barrenäs

Marie-Louise Barrenäs

Marie-Louise Barrenäs

Marie-Louise Barrenäs Nervus Cochlearis Ingående signal från ggl spirale Kommunicerar fr a via corpus trapezoide med kontralaterala kärnans samtliga celltyper Via ?? Med coll inf Marie-Louise Barrenäs

Nucleus Cochlearis Kockleotrop organisation: Nucleus Cochlearis dorsalis (diskant frekvenser) Nucleus Cochlearis ventralis (bas frekvenser) Ljud lokalisation Anterior del (AVCN) Posterior del (PVCN) Marie-Louise Barrenäs

Marie-Louise Barrenäs

Dorsal nucleus of the trapezoid body Ljudlokalisation (fas och intensitetsskillnad mellan öronen). Efferent innervation som selektivt ”tonar” in hörselorganets frekvens diskriminering (lyssnar in ett speciellt instrument i en orkester) påverkar längden på de yttre hårcellerna, vilket ändra positionen av tektorial membranet, vilket justerar inre hårcellernas känslighet. Marie-Louise Barrenäs

Superior Oliva Complex (SOC) Ljudlokalisation (basen för extraktion av interaural tid och fas differenser) Stapedius reflexen Skydda IHC mot överexponering Kontralateral supression 3 kärnor: MNTB, LSO, MSO Marie-Louise Barrenäs

Varifrån kommer ljudet? Marie-Louise Barrenäs

Varifrån kommer ljudet? Marie-Louise Barrenäs

Marie-Louise Barrenäs Colliculus inferior Ljudlokalisation (fas/intensitets-skillnad mellan öronen) Marie-Louise Barrenäs

Marie-Louise Barrenäs Colliculus inferior Reflex att vända huvudet efter plötsliga ljud Formatio Reticularis (uppmärksammar hjärnan på ljud) Marie-Louise Barrenäs

Corpus Geniculatum Mediale Fungerar troligen som en dynamiskt filter matris som selektivt stänger ute alt släpper igenom auditive signaler. Förstärker svaga signaler alt dämpar starka signalers intensitet Minimerar interferensen med andra sensoriska inputs. Marie-Louise Barrenäs

Hörselbarken är belägen i temporalloben. - Heschl's gyrus - Planum temporale Marie-Louise Barrenäs

Funktionell Magnet Resonans Tomografi                                                                                                                          Marie-Louise Barrenäs

Primary Auditory Cortex Marie-Louise Barrenäs

Hjärnans hörselcentra kommunicerar med centra för olika känslor Marie-Louise Barrenäs

Marie-Louise Barrenäs Limbiska systemet Marie-Louise Barrenäs

Marie-Louise Barrenäs

Auditiv Kognition - minne Långtids- Minne Arbetsminne Korttids-minne Episodisk buffert Sinnes intryck hörsel, syn, lukt smak, känsel Marie-Louise Barrenäs

Auditiv Kognition - minne Fonologisk loop (lagring + repetitionsfunktion) Lexicon Semantik Central Exekutiv Komponent Episodisk buffert Hörsel intryck Visuospatiellt lager (msek) Korttids-Minne Arbetsminne Långtids-Minne Marie-Louise Barrenäs

Cochleas Differentiering 3 mån in utero: Differentierade sinnesceller Mognaden i de centrala auditiva systemen pågår fram till 20 åå 5 mån in utero: cochleär funktion Födelsen: fullt utmognad Marie-Louise Barrenäs

Orsaker till central auditiv störning Marie-Louise Barrenäs

Orsaker / Patient-grupper Neuropsykiatriska sjukdomar, t ex autism Neurologiska störningar Genetiska avvikelser Utvecklingsförseningar Marie-Louise Barrenäs

Klinisk presentation Beteendemönster Marie-Louise Barrenäs

Klinisk presentation (normalt audiogram) Svårigheter att uppfatta tal i störmiljö Svårt med muntliga uppmaningar t ex rikting “gå till dörren” eller flerstegs uppgifter Dålig förmåga att lyssna Inlärningsproblem Dåligt auditivt minne (kognition) Lättdistraherad / ouppmärksam Läs- och skrivsvårigheter Tal- och språksvårigheter Frågar ofta om, alt ber om upprepningar Långsam att svara Marie-Louise Barrenäs

Marie-Louise Barrenäs Auditivt Kognitivt Test-batteri på svenska Björn Lyxell et al., Linköpings Universitet Marie-Louise Barrenäs

Marie-Louise Barrenäs Arbetsminnets reglerande centrala exekutiva komponent skattas med mätning av Ordflödestest: att snabbt och korrekt kunna generera fram specifik information från långtidsminnet (t ex djur på L) Marie-Louise Barrenäs

Marie-Louise Barrenäs Arbetsminnets fonologiska slinga / loop innehåller fonologiskt lager + repiteringsmekanism Rhyme test (Baddely and Wilson, 1985, Lyxell et al., 1994) Fonologiskt lika och olika ord och non-ord Jämföra uttalsmässigt korta och långa ord Marie-Louise Barrenäs

Marie-Louise Barrenäs Arbetsminnets episodiska buffert (ett gränssnitt mot andra minnessystem) kan skattas med snabba, omedelbara repetitioner av t ex meningar Marie-Louise Barrenäs

Marie-Louise Barrenäs Arbetsminnestest Reading Span test Letter span test Sentence Completion Test (förmågan till samtidig lagring och bearbetning) Marie-Louise Barrenäs

Långtidssemantiskt minne Lexikon (ord-test) Semantiska test (kategori test) Marie-Louise Barrenäs

Hörselns fem dimensioner (påverkas alla av hörselskada) Känslighet (det svagaste ljud som örat uppfattar) Dynamik Frekvensupplösning Tidsupplösning Att höra med två öron (binaural hörsel) Ett tonaudiogram (vanligt hörselprov) mäter enbart känslighet

När börjar vi att utreda APD? Tidig diagnos viktigt! Bättre prognos Mindre risk för sekundära problem Utredning av APD kan erbjudas från 8 års ålder.

Hur gör vi detta? Läkarbesök Tonaudiogram Ställningstagande till APD-utredning Steg 1-utredning - Om annan hörseldiagnos kan ställas avslutas utredningen här Steg 2-utredning

Steg 1-utredning En halv dag avsätts på hörcentralen Tonaudiogram Tal i brus¹ TEOAE DPOAE Tympanometri Stapediusreflexer BRA eller aABR ¹Granström och Ilstedt, C-uppsats, Taluppfattningstest med enstaviga ord i brus: Normalvärden för åldrarna 7, 10 och 13 år

Steg 2-utredning Frågeformulär: Auditiva perceptionsproblem Förälder Skolan En halv dag avsätts på hörcentralen Dikotiskt test Gaps in noise Frekvensmönster Durationsmönster

Diagnossättning Läkarbesök (åtminstone föräldrar, ev barnet också) Sammanfattning av gjorda tester Ställa diagnos och informera Läkarutlåtande till kommunen Remiss till hörselhabiliteringen

Hörselhabiliteringen Behovsanalys med team Oftast kurator, logoped, hörselpedagog Förskrivning av FM-system Samverkan med skolan Hembesök Träning av (kontakt taget med SPSM för material, till exempel Earobics®) Ordförråd Arbetsminne (Minneslek, Robomemo) Rytmik

FM-system En förbättrad lyssningssituation har positiva effekter på språk, uppmärksamhet, minne, auditiv perception, inlärning och kognition. Förstahandsval ”Personal FM-system is far superior to other systems like speakers in the classroom” (Hall)

Ljudutjämningssystem Ökad uppmärksamhet och delaktighet Större valmöjlighet gällande placering i klassrummet, många elever sitter gärna långt bak (vill inte synas) Många elever har föredragit detta eftersom de inte känner sig utpekade Förbättrar lyssningssitutationen för alla i klassrummet

Tack