Språkhistoria ” Många tror att vi har ett ansvar att bevara språket, men det vore riktigare att säga att vi har en skyldighet att förändra det.” Ur ”Världens dåligaste språk” av Fredrik Lindström (s. 33)

Diskussionsfrågor ”språk är medel för överföring av information.” ”både den som överför budskap med hjälp av språket och den som tar emot dessa budskap gör detta avsiktligt och medvetet.” Vad är språk? Hur många språk finns det i världen? Vilka är de största språken? Ökar eller minskar antalet språk? Varför är ett bra språk viktigt? Varför är just människan så duktig på språk? Tal och skriftspråk – skillnad? Antal språk i världen: 5000st Största språken: mandarin 900 milj, spanska 380 milj, engelska 360 milj, Hindi 295 milj, arabiska 280 milj Antalet språk i världen minskar, majoritetsspråken ökar och små språk försvinner

>1000 f.Kr indoeuropeiskan Indoeuropéer, ett folk norr om Svarta havet. De hade ett utvecklat jordbruk. De flyttade västerut, söderut och sydöst. Kom bl.a. till södra och norra Europa och Indien, därmed ett släktskap med sanskrit (gammalt, heligt språk) i Indien. De indoeuropeiska språken omfattar en familj om flera hundra till olika grad besläktade språk inklusive de flesta större språken i Europa, många i Sydasien, Sydvästasien och södra Centralasien, samt i stor utsträckning i Amerika och Australien och på andra håll runt om i världen, dit de spridits från Europa. Indoeuropeiska språk talas i dag av cirka 3 miljarder modersmålstalare, vilket gör den till den största allmänt erkända språkfamiljen. Familjen innefattar flera stora språk med mer än 100 miljoner talare vardera. (Wikipedia) Utmärkande: Arvord från den här perioden finns kvar än i dag, t.ex. moder, fader, han, hon, bäver, sol, måne (ord som handlar om släktskap, mat och väder).

Likheter mellan språken Utmärkande drag i indoeuropeiskan: Arvord från den här perioden finns kvar än i dag, t.ex. moder, fader, han, hon, bäver, sol, måne (ord som handlar om släktskap, mat och väder). Svenska Tyska Engelska Iriska Latin Grekiska Sanskrit Persiska Fader Vater Father Athair Pater Patér Pitár Pedar Moder Mutter Mother Máthair Mater Meter Matar Madar Syster Schwester Sister Siúr Soror Éor Svásar Khahar Broder Bruder Brother Bráthair Frater Phrater Bhratar Beradar Namn Name Ainm Nomen Ónoma Naman Nam

1000 f. Kr. Germanskan - en av grenarna på det indoeuropeiska språkträdet

År 200-800 Urnordiskan Ett gemensamt nordiskt språk fram till vikingatiden Utmärkande: Runor 24 stycken (danska el normala runor) Runstenar och inristningar i trä Källa: Gallehushornet från 400-talet. Ex: Ek hlewagastiR holtijar horna tawido Runa = stav eller något hemligt Kopior av Gallehushornen fr 400-t

800-1225 Runsvenskan Utmärkande: 16 runor (futharken), läspljud, kors mellan orden, skrev i en slinga Finns 3500 runor i Sverige (Uppland) Runor – Nordens äldsta skrivtecken Källor: Rökstenen i Östergötland från 850 eKr, världens längsta runinskrift med 760 tecken (en blandning mellan gamla och nya runor): Ex: n uarin faþi faþiR aft faikion sunu (Men Varin skrev dem, fadern, till minne av den döde sonen.)

1000-1100 Låneord Vilka ord har vi från denna tid? Arvord i språket från denna tid; ord som har med natur, mat, kroppen och familjen ex: ko, häst, salt, mjölj, huvud, ben, barn, hus osv. Vad hände på 1000-talet och varför? 1000-talet kom kristendomen till Sverige - från latinet och grekiskan kom då: kyrka, altare, präst, rektor, skola, läxa, kök (ord från kyrka och skola). Kom in lånord från vikingarnas handelsresor Vad var typiskt i språket? Två läspljud förekom, vokalljuden uttalades och stavades annorlunda, fanns diftonger, skilde inte mellan stora och små bokstäver, använde inte skiljetecken, det blev kortare ord när konsonanter och vokaler föll bort.

1225-1375 Äldre fornsvenska 1100-talet – ersattes runor med latinska alfabetet Källor: Äldre Västgötalagen, 1225 (den äldsta svenska texten skriven med det latinska alfabetet) samt andra landskapslagarna. Ex: Sva aer i laghum talt, at thrir aeru thivaer. Källor: Religiös litteratur, statsvetenskaplig litteratur, Underhållning, Erikskrönikan Utmärkande: Läspljud ”þ” = th (thing), ä och ö tecknades æ och ø, man skiljer inte på i och j, invecklat formsystem hos substantiven, börjar använda punkt

1200-1300 Låneord På 1200- 1300-talet var Hansan stor i Östersjö-området. Hur påverkade detta språket? Tyskan och danskan påverkar språket; ekonomi, handel, hantverk, politik: herr, fru, greve, kanna, krus Kristendomen erövrar Sverige och flera bibliska namn kommer in i svenskan: Kristina, Mikael, Andreas, Katarina

Ca 1375-1526 Yngre fornsvenska Vad händer under slutet av 1300-talet fram till Gustav Vasas tid? 1. De nordiska språken skiljs åt. (p, t, k försvagas i danskan – gata – gade) 2. Johann Gutenberg uppfinner boktryckarkonsten. 3. Uppsala universitet grundlades 1477 Vilka källor finns från denna tid? Källor: Religiös litteratur från Vadstena kloster, brev (diplomlitteratur), testamenten, riddaromaner, örte- och läkeböcker (Bondepraktikan) Ex: Orm hwggith fää läkia ( Ormhugget kreatur botas) Utmärkande drag i svenska språket: förenkling av böjningsformerna, ä och ö tecknas fortfarande æ och ø, a blev aa och sedan å (graata blev gråta), läspljudet th blev t, en dekorativ stavning fanns; kniv skrevs kniiff.

1526-1732 Äldre nysvenska 1526 översattes Nya testamentet till svenska av bröderna Petri och Olaus Petri 1541 lät Gustav Vasa översätta hela Bibeln Ex: Thet begaff sigh j then tijden, at aff Keysar Augusto vthgick itt bodh, at all werlden… De första svenska författarna; George Stiernhielm, Lars Wivallius och Lasse Lucidor Språkligt: Språket skulle vara svenskt och förenklades, inga danska ändelser, å, ä, ö införda i språket, sje och j-ljudet stavas och uttalas som idag, saknas regler för dubbelteckning, g uttalas j i t.ex gäst, k som tj i köpa, h, l, d försvinner som ljud framför j i t.ex hjärta, ljud, djup, u och w är utbytbara. Man försökte rensa ut lånord men på 1700-talet kom ett nytt språk att påverka svenskan…

1732-1900 Yngre nysvenska Vad händer på 1700-talet och framåt i Sverige? Läs och skrivkunnigheten ökar Tidningar börjar ges ut Bildningsnivån ökar, skolplikt 1842 Utmärkande i språket: Ledigare språk, talspråk och skriftspråk påverkar varandra, dativändelser bort, fler synonymer. Svenskt språk.

1732-1900 Yngre nysvenska Källor: Tidningar & böcker: Then swänska Argus 1732 – Olof von Dahlin. (modernt och enkelt språk) Ex: Hon wet intet sielf hurudan hon skall wara. Svea rikes lag, 1736 Svenska Akademin 1739, grundad av Gustav III Tryckfrihetsförordningen, 1766 Författare; Carl von Linné, CM Bellman, Emanuel Swedenborg, Anna-Maria Lenngren

1700-talet låneord På 1700-talet kom det in lånord från franskan; överklassen språk – konst, vetenskap, mat, kläder, kultur: t.ex. kotlett, kalsong, balett, frisyr, parfym, flanell Franska namn: Charlotte, Louise, Sofie, Marianne Varför? Gustav III:s intresse för Frankrike. Frankrike var stormakt. Många högt uppsatta svenskar blev två-språkiga.

1800-2000 låneord Under de senaste århundradena har vi påverkats av engelska låneord: industri, sport, turism, ekonomi, musik, kommunikation, teknik och data ex: grill, biff, rock, pop Varför? Industrialismen, 1800-t Vi reser över hela världen, 1900-t-2000-t Internet – kommunikation, 2000-t

1900-talets början Utmärkande drag i svenska språket: Pluralform av verb försvinner, f bli v. Ex: Medan de voro där, hände sig att den tiden var inne…, Sköfde – Skövde Vi får in fler och fler engelska ord i vårt språk Skillnaden mellan tal och skriftspråket minskar

Låneord från andra språk Finska: pojke, känga Arabiska: alkohol, zenit, kaffe Spanskan: kannibal, cigarr Italienska: piano, flöjt Danska: spydig, bil Turkiska: kiosk, kåldolmar Norska: slalom Från svenskan till världen: ombudsman

Nusvenska Hur ser språket ut idag och vad händer med det? Esperanto – ett internationellt hjälpspråk Tendenser i språket: De/dem, sig /mig Ungdomsspråk, sociolekter, manligt/kvinnligt, rinkebysvenska Modeord Talspråk/skriftspråk (att skriva som man talar) Viktigt: Anpassa språket efter syfte och mottagaren.

Dialektala skillnader Tendenser: Dialekterna suddas ut pga Urbaniseringen – flyttar till städerna Industrialiseringen Massmedia blir starkare Fult att tala dialekt Läroplanen säger ”att man ska lära sig riktig svenska”