Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2015 Årskurs 8 BMSL Ämnena i maten Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2015 Årskurs 8 BMSL

kOLHYDRATER Samlingsnamn på ämnen som vi får (största delen av) vår energi ifrån. Kommer från växtriket. Används av växterna som Energikälla Energiförråd ”Byggmaterial” De 3 vanligaste sorterna: Socker Stärkelse Cellulosa

Socker Glykos - uppbyggnad Kemisk formel C6H12O6 En molekyl består alltså av kolatomer, väteatomer och syreatomer Kolatomerna är skelettet – sitter ihop i en kedja Finns flera olika sorters socker Olika molekyler, men liknande egenskaper Det finns ”enkla” och ”sammansatta” sockerarter Enklaste sockerarten: glykos H O C C C C C C

Glykos - uppbyggnad C Istället för väteatomer på alla tomma platser sitter det en syreatom på varje kolatom. Kemisk formel C6H12O6 En molekyl består alltså av kolatomer, väteatomer och syreatomer H O O O O O O O C C C C C C

Glykos - uppbyggnad Varje syreatom kan binda till två atomer. På ”andra sidan” har varje syreatom därför en väteatom. Kemisk formel C6H12O6 H H H H H H O O O O O O C C C C C C

Glykos - uppbyggnad C längst ut på kedjan – har plats för 2 H Som om inte det vore nog så har kolkedjan dessutom snott ihop sig till en 6-hörning istället för en rak kedja! Kemisk formel C6H12O6 O Kolkedjan finns kvar som skelett H H H O C C H O C C H O H H H H H C C O som har släppt sitt H och binder ihop kedjan O O H H

Glykos - uppbyggnad C längst ut på kedjan – har plats för 2 H Hur ritar man då strukturformeln för denna molekyl? För att förenkla brukar man inte märka ut kolatomerna och de ensamma väteatomerna. Kemisk formel C6H12O6 O Kolkedjan finns kvar som skelett H H H O C C H O C C H O H H H H H C C O som har släppt sitt H och binder ihop kedjan O O H H

Glykos Glykos = druvsocker Det ämne som bildas i de gröna bladen vid fotosyntes Det ämne som kroppen kan ta upp direkt som näring Finns alltid löst i blodet (ca 0,1%) Andra enkla sockerarter: Fruktos (fruktsocker) Galaktos

Jämförelse enkla sockerarter Glykos Fruktos Kemisk formel C6H12O6 Utgörs av en 6-kant Kan tas upp direkt av cellerna som näring Kemisk formel C6H12O6 Utgörs av en 5-kant Kan endast brytas ner i levern

Sammansatta sockerarter SACKAROS LAKTOS = ”vanligt” socker Finns i strösocker, bitsocker, florsocker, etc. Uppbyggt av glykos och fruktos =mjölksocker Finns i alla sorters mjölk & mejeriprodukter Uppbyggt av glykos och galaktos

Stärkelse Finns i potatis, bröd, pasta, ris, m.m. Vanligaste kolhydraten i vår föda! Kallas även polysackarid Består av ca 300-1000 glykosringar som sitter ihop i en kedja Enkla eller förgrenade kedjor Bryts lätt ner i människokroppen till glykos = socker

Cellulosa Också en polysackarid Också en lång kedja av glykosringar Dock mycket ”rakare” än stärkelse, och mer stabil molekyl => mycket svårare att bryta ner (omöjligt för människan) Kan brytas ner av idisslare, termiter, vissa svampar och bakterier Används av oss för att tillverka papper (trämassa) och kläder (bomullsfibrer)

Fetter Finns i alla levande celler 15-20% av vår kroppsvikt 40% av vår energi får vi genom fettrik mat Kan vara fasta eller flytande (olja)

Fetter – kemisk uppbyggnad Kallas för triglycerider Man börjar med alkoholen glycerol …kallas även propan-tri-ol …kolkedja med 3 kol …antal OH-grupper: 3 (en på varje kol) …väteatomer på de ”tomma” platserna H H H O O O C C C H H H H H

Fetter – kemisk uppbyggnad Varje OH-grupp byts sedan ut mot en fettsyra. Fettsyror är organiska syror, det finns några olika. Vad var nu en organisk syra nu igen…? ?? ?? ?? H H H O O O C C C H H H H H

Organiska syror (en parantes) Kolkedjor av olika längd Väteatomer på de tomma platserna Den sista kolatomen byts ut mot en karboxylgrupp Karboxylgrupp: -COOH T.ex. myristinsyra H O H H H C C C H H O H H H

Organiska syror (en parantes) Fettsyror finns i olika längd => olika egenskaper H O H H C C C H O H H

Organiska syror (en parantes) Fettsyror finns i olika längd => olika egenskaper Dessutom finns det mättade eller omättade fettsyror Mättad: bara enkelbindningar mellan kolen Omättad: en eller flera dubbelbindningar H O H H C C C H O H H

Fetter – kemisk uppbyggnad …fetter består av en alkohol (glycerol)… …som är kombinerad med 3 organiska syror (fettsyror) Det betyder att… FETTER = ESTRAR!!!

proteiner Kallas även äggviteämnen. Ägget: består till stor del av protein – men kan även omvandlas till en levande kyckling efter 21 dagar!!! Proteiner = ”livets molekyler” Byggstenar i alla celler Även enzymer (som styr processer i kroppen) är proteiner Hud, hår och muskler = proteiner

Proteiner – kemisk uppbyggnad Består av kedjor av aminosyror. Vissa proteiner har upp till 27000 aminosyror som sitter ihop i en kedja! Kortare kedjor (ca 50 aminosyror) kallas ibland för peptidkedjor istället för proteiner. Det finns 20 olika aminosyror som kombineras i oändlighet till olika proteiner.

Proteiner – kemisk uppbyggnad Aminosyra: kolkedja med varierande längd På det sista kolet sitter… En karboxylgrupp –COOH En aminogrupp: NH2 Det enda som skiljer de olika aminosyrorna åt är ”svansen” Kallas i det här fallet för ”R”

Proteiner – kemisk uppbyggnad Förenklat brukar man rita en aminosyra som ett ”Y” ”Foten” symboliserar kolkedjan De 2 ”skaften” symboliserar karboxylgruppen och aminogruppen

Uppgifter Bygg en aminosyra med en ”kolsvans” med 2 kol. Rita förenklat hur en stärkelsekedja och en cellulosakedja är uppbyggda. Vad är skillnaden? Rita av molekylen (med alla atomer utsatta). Bygg en glycerolmolekyl. Rita förenklat hur en proteinkedja är uppbyggd. Vad kallas den med ett annat namn? Bygg en glykosmolekyl. Rita en glycerolmolekyl med alla atomer utsatta. Rita en glykosmolekyl med alla atomer utsatta. Rita en förenklad glycerolmolekyl. Rita en förenklad modell av en glykosmolekyl. Bygg en fettsyra (valfri), rita av den och namnge den.