Tisdag 22:e mars Klass: B91 och B92 Sal E2

Slides:

Advertisements

Liknande presentationer

Atomer, molekyler och kemiska reaktioner

Advertisements

Kolets kretslopp Det finns kol i nästan allting som vi äter och dricker. Kol är en viktig byggsten i allt levande och eftersom allt levande föds, växer,

Atomer och kemiska reaktioner

Syror och baser Syror och baser.

Växternas mineralnäring

Metaller Järnkul .

Rena ämnen och blandningar

Kemins grunder Föreläsning nr 1 Sid 6-15.

Kemirepetition år 7.

Periodiska systemet.

Energiteknik Teknik direkt s

Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.

Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?

Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.

Luft. Luft består av en blandning av olika gaser.

Tänk på!!!!!!!!! Läs på etiketter Använd sked Använd skyddsglasögon

Atomen Trådkurs 7.

Materia "allt som har både massa och volym"

Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar

Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –

KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.

Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.

Fysikaliska förändringar och Kemiska förändringar

Farliga ämnen.

Ämnens olika faser.

Försurning Försurning i vatten och mark orsakas av surt regn. Surt regn bildas av utsläpp av svavel och kväve. Svavel I röken från bland annat industrier.

Reningsprocessen av avloppsvatten

Energiteknik Teknik direkt s

Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar

Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –

Introduktion & Säkerhet del 2

1800 t var grunden för Organisk kemi

KEMISKA REAKTIONER KAP.2

KEMI Vad är det egentligen?.

Vår livsmiljö Vatten s. 127 – 158 i kemiboken.

KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.

Beräkning av massa, formelmassa, molmassa och substansmängd

Metalloxider Sid

Salter och metalloxider Kap 5

Metaller Kap 12 Sid

Från malm till metall Sid

Laboration del 2 Att redovisa resultat och tolka dem.

När man talar om att någonting har försurats menar man att det har fått ett för lågt pH-värde. När någonting har försurats i naturen beror det på att.

Vårt färskvatten I Sverige får vi färskvatten på två olika sätt. Antingen genom att pumpa upp grundvatten ur marken eller genom att man använder sjövatten.

Luft och vätgas Sidorna Luften är en blandning av gaser Luft består mest av kväve, N 2 (78%) I luft finns även syre, O 2 (21%) ”Resten är” ädelgaser,

Gasolbrännare.

Kemi- ett arbetsområde i år 6 Ämnen runt omkring oss.

Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.

Natrresurser; Berggrunden

Syns inte men finns ändå

Blandningar och lösningar

”Vilket ämne är ädlast?”

Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –

ELEKTROKEMI Grund 1 Vad är en ädel och oädel metall ur kemisk synvinkel? Efter grund 1 hoppas jag du kan svara på detta.

KOLFÖRENINGAR.

Elektrokemi Elektroner i rörelse.

- Luften är en blandning av gaser

Materialkunskap Åk 9 Karlsängskolan.

Kolets kretslopp Kol är ett grundämne med det kemiska tecknet C i det periodiska systemet. Det finns kol i nästan allting som man äter och dricker. Kol.

Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?

Anne-Lie Hellström, Norrmalmskolan, Piteå –

Vad kan du om kemi?.

Kemi – första terminen.

Presentationens avskrift:

Tisdag 22:e mars Klass: B91 och B92 Sal E2 Från malm till metall Tisdag 22:e mars Klass: B91 och B92 Sal E2

Metaller och mineraler I naturen kan man endast träffa på några av de allra ädlaste metallerna som grundämne, dvs i atomform. De allra flesta metallerna är istället bundna i kemiska föreningar som vi kallar mineral. I mineralen finns metallerna oftast i form av joner.

Malm Malm = ett mineral som innehåller så mycket metalljoner att det lönar sig att bryta det och omvandla det till metall Olika malmer har olika egenskaper Därför måste man använda olika metoder för att göra om malmerna till metall

Malmer som innehåller viktiga mineral Metall Malm Kemisk formel Aluminium Bauxit AlO(OH) Bly Blyglans PbS Järn Blodstensmalm (hematit) Svartmalm (magnetit) Fe2O3 Fe3O4 Koppar Kopparkis Kopparglans CuFeS2 Cu2S Krom Kromit (kromjärn) Cr2FeO4 Nickel Nickelsulfid NiS Zink Zinkblände ZnS

Kopparkis Kopparkis (malm) är en kemisk förening bestående av koppar, järn och svavel. Det är dessa kemiska föreningar som gör att färgen i malmbiten varierar.

Från malm till metall Först bryts malmen i gruvor nere i marken När den hämtats upp grovkrossas den Malmen innehåller mycket ”skräp” därför måste den anrikas. Det betyder att ”skräpet” tas bort. För att göra om metalljonerna till rent grundämne dvs metallatomer använder man olika kemiska reaktioner.

Från malm till produkt

Järnmalm blir råjärn De järnmalmer som oftast används för järnframställning är oxiderna, magnetit och hematit. I Sverige bryts järnmalm både i Kiruna och i Malmberget djupt nere i marken.

Järnmalm blir råjärn När järnmalmen krossats och anrikats upphettas den tillsammans med koks och kalksten i en hög ugn som kallas masugn.

Masugn Luft blåses in i ugnens nedre del för att koksen ska brinna bättre. Då koks brinner bildas kolmonoxid (CO) som reagerar med syre i järnoxiden (järnmalmen). Av CO blir det koldioxid (CO2 ) och av järnoxiden erhålls råjärn.

Råjärnet När råjärnet tappas ur masugnen: innehåller det ca 4% kol är mycket hårt och sprött det går inte att forma det går lätt att smälta och kan därför gjutas (hällas i formar) till olika produkter, t.ex. spisplattor.

Hematit Om järnmalmen är hematit (Fe2O3 ) kan reaktionen i masugnen se ut så här

Metallframställning påverkar miljön Malmbrytning och metallframställning påverkar miljön på många sätt: Landskapet blir fult Det släpps ut farliga ämnen både i gruvorna och där metallen förädlas Det bildas hundratusentals ton slagg. Slagg är det ”skräp” som blir kvar när man fått ut metallen ur malmen.

Metallframställning påverkar miljön När regnvattnet rinner genom slagghögarna tar det med sig giftiga metaller och andra föroreningar. Dessa sprids då i naturen och förorenar även grundvattnet. Rökgaserna innehåller svaveldioxid som kan bidra till försurning och växthuseffekten.