Paraneoptera Psocoptera: stövsländor Phthiraptera: löss

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Bildspel om våra fjärilslarver
Advertisements

Råd till barn och föräldrar
Zoologi - Läran om djuren
Zoologi Läran om djuren
REGNSKOG ¤ Regnskogen ligger i den tropiska zonen
@ Karins skogshästhage.
Ekosystemet: Skogen Ekosystem.
VÄXTER Fröväxter.
Djur Vilket djur ska bort?
Ryggradslösa djur.
Våren På våren känns solen varmare. Snön smälter bort och dagarna blir längre.
Hot från den Levande naturen
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
DJUR del 3.
Järv Timmy Svensson 2012.
Blötdjurens roll i naturen
Livets former Djur.
Hur individer lever tillsammans i ett organismsamhälle
Bakterierna – de första organismerna på jorden s. 11
Parasaurolophus Längd:10 m Mat: Växt ätare
Alger och Svampar.
Cellen är den minsta levande enheten
Stäpp, prärie och buskmarker.
Matsmältningssystemet
EKOLOGI OCH SAMSPEL.
Linné delade in djuren och växterna
Det finns ett spel som heter bonka bäver.
Ekologi Naturkunskap 1.
känna igen, artbestämma, sortera
Grävling Grävlingens spår liknar en mycket, mycket liten människofot.
Mikrobiologi.
Mångfald & naturbruk.
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Svampar Vi kan dela in svamparna i tre grupper. 1 Mögelsvampar 2 Jästsvampar 3 Matsvampar. Detta är en kraftig förenkling. Svampar är lurigare än man tror.
Hörnstenar Noggrann diagnostik Väl genomförd behandling
Savannen Av: Felicia och Oliver.
Skogen Tävlingen.
Av: Elina Räv.
Varg Vedad Arifovic 2012.
Vad är liv? Ämnesomsättning (mat och luft) Fortplantning
Karim Ladhani Vildsvinets huggtänder kan bli mellan cm långa. Vildsvinet kan väga upp till 200 kg. Deras päls är grå och deras hud kan bli.
SVAMPAR.
Vad är det egentligen som kännetecknar liv?
Läran om livet Biologisk mångfald Kapitel 1 i Spektrum Biologi
Vampyr.
SKOGEN.
Akvatiska och terrestra system
Symbios.
Forskarfredag På Vadsbomuseét och Ekudden Åk 5. Bildförevisning av Stellan! Vi kollade på power point Bland annat handlade filmen om ekar, bin, regnskog,
Biologi - Livets former.
NATUREN PÅ VINTERN Hur gör djuren för att klara vintern?
Ekologi Vetenskapen om de levande varelsernas relation till sin omvärld.
Ekologi ”Läran om huset” Hur olika arter fungerar tillsammans med varandra och med miljön omkring oss.
Världens alla djur. Djurens utveckling Många som inte är upptäckta Olinguito Tidiga arter var ryggradslösa Från vatten till land och åter Växelvarma Jämnvarma.
Ekologi Berggrund, jordart, ljusförhållande, vatten, temperatur Växter, djur, svampar mikroorganismer Ekosyste m Skogen SjönEn stubbe Ekologi betyder egentligen.
Leddjur Insekter, kräftdjur, spindeldjur och tusenfotingar
ÄR DETTA ETT DJUR?. En flercellig organism VAD ÄR DÅ ETT DJUR? Kan röra på sig Cellerna saknar cellvägg Begränsad tillväxt Svarar på stimuli Icke-fotosyntetisk.
Organismvärlden En översikt.
Att dela in livet Vi söker efter sätt att organisera vår värld.
Parasiter/ nedbrytare
Svampar Svampar är närmare släkt med djur än med växter
LIVET BÖRJAR.
Luft och Vatten.
1.5 Larver och mångfotingar är storätare
Spindeldjur ett leddjur med åttaben
Svampdjur (Porifera, Por=porer, Fera= bärare)
Ekologi.
Att dela in livet Vi söker efter sätt att organisera vår värld.
Daggmaskar Det finns många olika slags daggmaskar, i Sverige finns det 16 olika arter. Den sortens daggmask som blir störst kan bli 30 cm lång. Daggmasken.
Presentationens avskrift:

Paraneoptera Psocoptera: stövsländor Phthiraptera: löss Thysanoptera: thrips Hemiptera-skinnbaggar: bärfisar stritar, bladlöss, sköldlöss

Paraneoptera släktskap ”Psocoptera” (dammlöss, stövsländor) Psocodea Amblycera Ischnocera (tuggnade löss) Phthiraptera (löss) Rhyncophtirina Anoplura (sugande löss) Thysanoptera (thrips) Condylognatha Hemiptera (skinnbaggar) (Sternorrhynca +Auchenorrhynca + Heteroptera)

Synapomorfier Paraneoptera Forstorad postclypeus (munsköld) med tillhörande stort cibarium (sugpump) 3 eller färre tarsleder Cerci fattas Likheter i maxillens struktur (tubformade lacinia åtskilda från stipes)

Synapomorfier Paraneoptera 6 eller färre malpigiska kärl Ganglia i abdomen sammansmältat till en massa Spermiens acrosom har två lager och ingen perforering Honans gonangulum sammansmältad med tergum 9 För och bakvingar kan ofta häktas ihop

Psocoptera (stövsländor) 62 arter i Sverige Framvingar med aerola postica Ägg med tunnt skal (chorion) utan skulptur eller andra strukturer

Psocoptera (stövsländor) Gnager på lavar, svamp, eller multnande växter Leposcelidae (booklice): Skadedjur i matlager Kan vara partenogenetiska Äggsamling i silkeshölje bildat av körtelsekret, födopartiklar och exkrementer

Phthiraptera (löss) ~ 3000 arter (170 i Sverige) Parasiter på varmblodiga djur Äter keratin i hår och fjäder, oljiga sekret eller blod Uppdelat i 4 underordningar (Anoplura, (Amblycera, Ischnocera, Rhyncophtirina) Limmar fast sina ägg på hårstrån/fjäder Vinglösa, reducerade ögon, maxiller och antenner (3 eller färre flagellomerer) Saknas hos fladdermöss

Phthiraptera Tuggande löss (tidigare parafyletiska ”Mallophaga”) Amblycera: På fåglar/däggdjur 4-ledade antenner dolda under huvud Reducerade maxillarpalpar Ischnocera: På fåglar/däggdjur Största gruppen löss (3000 arter) 3-5 ledade antenner Rhyncophtirina: På elefanter och vildsvin Utdraget rostrum Bara 3 arter Mandibler roterade 180 gr

Phthiraptera Sugande löss: Anoplura Blodsugande Inga ledgränser på mellankropp Endast en klo på foten Stickande/sugande mundelar Pediculus humanus överför minst 3 olika sjukdomar Ägg med lock 3 nymfestadier

Thysanoptera (thrips)

Thysanoptera (thrips) Vingar smala med langa fransar Pretarsus med blåsliknande struktur Tarsklor reducerade hos adulta Stickande mundelar beståande av venster mandibel (höger forlorat => asymmetri) 2-3 pupp-lika nymfestadier

Thysanoptera Är huvudsakligen växtätare, men äter också svamp, pollen Få predatorer på kvalster, nematoder, insektsegg Några parasiter och gallbildare Kan vara skadedjur på växter Socialt beteende: vaktar ägg och larver Svärming, kolonibildning

Hemiptera (halvvingar) 82000 arter, 1766 i Sverige Labium, mandibler, maxiller bildar sugsnabel Olika kanaler för saliv och mat växtätare eller rovdjur Störste gruppen hemimetabole insekter

Hemiptera (Bugs) Aphidoidea (bladlöss) Coccoidea (sköldlöss) Sternorrhyncha Coccoidea (sköldlöss) Aleyroidea (mjöllöss) Psylloidea (bladloppor) Fulgoroidea (lyktstritar) Cicadinea ”Homoptera” Cicadoidea (cikader) Cicadelloidea (dvärgstritar) ”Auchenorrhyncha” Membracoidea (puckelstritar) Cercopoidea (spottstritar) Coleorrhyncha / Peloridoidea Eniocephaloidea Heteroptera Dipsocoroidea Gerromorpha (i e Gerridae, Hydrometridae et al) Nepomorpha (i e Nepidae, Corixidae, Notonectidae et al) Leptopodomorpha (i e Saldidae et al) Cimicomorpha (i e Reduviidae, Miridae, Nabidae, Cimicidae et al) Pentatomorpha (i e Aradidae, Lygaeidae, Pentatomidae et al) Hemiptera (Bugs)

Hemiptera Sternorrhynca bladlöss, sköldlöss, mjöllöss, bladloppor 774 arter i Sverige Vingar ofta taklagda (reducerade eller fattas i några grupper) Vissa sköldlöss saknar externa strukturer Suger växtsaft (kan göra stor skada på växter, virus) Psylloidea:bladloppor Aphoidea: bladlöss Coccoidea: sköldlöss Alyeyrodoidea: mjöllöss

Hemiptera Auchenorrhynca cikador och stritar 399 arter i Sverige Sugsnabel utgår från långt bakom ögonen Inte uppdelad framvinge Ofta taklagde vingar 3-delad, borstformade, korta antenner (fästade på undersidan av huvudet) Kan frambringa ljud (tymbalorgan) Suger växtsaft Kan leva upp till 17 år som nymfer i marken (cikador) Kan hoppa (stritar) Arista (flagellum) på antenne

Hemiptera Auchenorrhynca

Hemiptera Auchenorrhynca

Hemiptera Coleorrhynca Små platta kryptiska insekter Långt mellan ögonen Framvinge med nätverk av nerver (bildar areoler) Täckt av slem, rör sig sakta Systergrupp til Heteroptera Ända nulevande familj lever i vår mossa i temperert skog I Sör Amerika, Öst Australia, Nya Zealand, Nya Caledonien

Hemiptera Heteroptera

Hemiptera Heteroptera Tvådelad framvinge Sugsnabel utgår framför (eller i höjd med ögonen) Stinkkörtklar på mellankroppen Terrestra och akvatiska

Hemiptera Heteroptera

Hemiptera Heteroptera