L U L E Å U N I V E R S I T Y O F T E C H N O L O G Y Energieffektiv partikelavskiljning för närvärmepannor. Projekttid Programkonferens och seminarium för småskalig värmeförsörjning med biobränslen okt 2010 Roger Hermansson Avd. Energiteknik

L U L E Å U N I V E R S I T Y O F T E C H N O L O G Y Rökgaskondensering med ADIAK-teknik Panna Absorbator/ skrubber Rökgas Ånga Kondensat till avlopp Filter GeneratorGenerator Fjärrvärme retur 45°C Fjärrvärme framledn. Rökgas till skorsten Temp: +53°C Rel luftfukt 25% RH Utspädd absorptionslösning Koncentrerad absorptionslösning FJV

L U L E Å U N I V E R S I T Y O F T E C H N O L O G Y Cyklon, filter och absorbator Cyklon Absorbator Filter Värme- växlare

L U L E Å U N I V E R S I T Y O F T E C H N O L O G Y Panna och generator  Rökgaser tas ut före pannans konvektionsdel och tillförs generatorn för att koka av vatten från absorbtionslösningen.  Rökgaserna återförs sedan till pannans konvektionsdel Generator Panna

L U L E Å U N I V E R S I T Y O F T E C H N O L O G Y Effektökning med rökgaskondensering. Jämförelse av teoretiska och uppmätta värden Konstant fjärr- värmeretur 45°C Konstant bränsleflöde Procent av nominell effekt

L U L E Å U N I V E R S I T Y O F T E C H N O L O G Y Effektökning med rökgaskondensering. Jämförelse av teoretiska och uppmätta värden Bränslets fukthalt konstant 45% Konstant bränsleflöde Procent av nominell effekt

L U L E Å U N I V E R S I T Y O F T E C H N O L O G Y Kommmentar till effektmätningarna  Uppmätta värden på den återvunna effekten uppnår inte de teoretiskt framräknade av bl.a. följande anledningar: – Anläggningen har byggts upp på vardera sidan av en lablokal vilket ger långa ledningar och därav värmeförluster. – Vissa delar av anläggningen är oisolerade. – Fuktinnehållet i rökgaserna efter absorbatorn blir inte så lågt som jämviktskurvan för mediet anger. (Utreds)

L U L E Å U N I V E R S I T Y O F T E C H N O L O G Y Mätningar av partikelavskiljande förmåga  Fyra olika bränslen har eldats -Flis -Grot -Flis + rörflen -Grot + Rörflen

L U L E Å U N I V E R S I T Y O F T E C H N O L O G Y Partikelmätningar: Flis mg/Nm3 före abs vid 10 % O2 mg/Nm3 efter abs vid 10 % O2 Partikelminsk- ning abs (%) Flis Körning % Körning % Körning % Medel % stdavp 321% *Andel partiklar av storlek 150 nm sjunker med ca 45 %. Grovmoden sjunker också. **Partiklar vid 150 nm minskar på liknande sätt. Grovmoden sjunker också tydligt. ***Partiklar vid 150 nm minskar på liknande sätt. Grovmoden sjunker mest vid några um. * ** ***

L U L E Å U N I V E R S I T Y O F T E C H N O L O G Y Partikelmätningar: Grot mg/Nm3 före abs vid 10 % O2 mg/Nm3 efter abs vid 10 % O2 Partikelminsk- ning abs (%) Grot Körning % Körning % Medel % stdavp642% *Både fin- och grovmod sänktes. **Både fin- och grovmod sänktes. Körning 1 och 2 visade samma tendenser. Inga konstigheter. * **

L U L E Å U N I V E R S I T Y O F T E C H N O L O G Y Partikelmätningar: Grot+Rörflen mg/Nm3 före abs vid 10 % O2 mg/Nm3 efter abs vid 10 % O2 Partikelminsk- ning abs (%) Grot + Rörflen Körning % Körning % Medel % stdavp754% *Både fin- och grovmod sänktes. **Finmoden sänktes mera. Väldigt tydlig reduktion för 200 nm. Det finns skillnader mellan dessa två körningar. * **

L U L E Å U N I V E R S I T Y O F T E C H N O L O G Y Partikelmätningar: Flis+Rörflen mg/Nm3 före abs vid 10 % O2 mg/Nm3 efter abs vid 10 % O2 Partikelminsk- ning abs (%) Flis + Rörflen Körning % Körning % Medel138-38% stdavp112% *Både fin- och grovmod sänktes. **Både fin- och grovmod sänktes. Körning 1 och 2 visade samma tendenser. Inga konstigheter. * **

L U L E Å U N I V E R S I T Y O F T E C H N O L O G Y Kommentar till partikelmätningar  Mätningarn utvärderas vidare för att ge en mer detaljerad sammanställning och analys av resultaten.  Absorbatorn minskar antal partiklar i både fin- och grovmod.  Peaken i partikelutsläpp från pannan ligger vid nm och där sker också den största reduktionen!!  Partikelbildningen verkar minska vid inblandning av rörflen

L U L E Å U N I V E R S I T Y O F T E C H N O L O G Y Nuläge  Ett tjugotal endagskörningar med anläggningen har gjorts under våren 2010  Partikelmätningar har genomförts under 4 dagar för olika bränslen och olika fukthalter med minst 2 prov för varje.  Partikelinnehåll i rökgas före och efter absorbator har mätts  Utvärdering pågår Planerad verksamhet  Utvärdering av samtliga insamlade mätdata  Ev kompletterande mätningar för att verifiera resultat  Analys av prover på absorbtionslösningen

L U L E Å U N I V E R S I T Y O F T E C H N O L O G Y Samverkan  Energimyndigheten  Norrbottens forskningsråd  Swebo Bioenegy Finansiering  Ltu  Swebo Bioenegy, Boden  Energitekniskt Centrum i Piteå

L U L E Å U N I V E R S I T Y O F T E C H N O L O G Y Tack för uppmärksamheten! Roger Hermansson, Ltu Tel