Tidig upptäckt – Tidiga insatser Umeå 28 april 2015 Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Fil. mag. Inger Fridolfsson

Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet

Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Teorier kring läs- och skrivutvecklingen Egen forskning Metoder Tidiga insatser Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet

The Simple View of Reading (Gough och Tunmer, 1986) L = A x F Läsförståelse Avkodning Språklig förståelse Förklara modellen Fokus i dagens föreläsning på avkodning. Hur ser debatten ut idag? – fokus på läsförståelse och läsförståelsestrategier Glmt de grundläggande förutsättningarna. Måste gå till källan för att förstå varför svenska elever läser dåligt.   Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet

Kodknäckarstadiet Kodknäckarstadiet är mycket kort och är därför mycket sårbart. Läsförståelse utvecklas i stort sett under hela livet. Uppnå en ortografisk läsning i slutet av trean början av fyran. Ingen elev på mellanstadiet vill öva avkodning. Fokus på avkodning och färdighetsträning under de första åren. Fånga upp eftersläntrarna innan de själva märker att de har problem Ligg steget före. Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Fil. mag. Inger Fridolfsson

Subgrupper utifrån the Simple view of Reading 85 tioåringar med läsförståelsesvårigheter 19 hade avkodningssvårigheter 30 hade språksvårigheter 25 hade både avkodnings- och språksvårigheter Endast 11 stycken hade inga större svårigheter (Tvillingprojektet, Samuelsson, ej publ. data) Eventuellt avsluta med och koppla till SVR Ev visa en graf Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Fil. mag. Inger Fridolfsson

Faserna i läs och skrivutvecklingen Logografisk läsning Alfabetisk fonemisk läsning Ortografisk morfemisk läsning (Frith, 1985) Vilken fas bör eleverna ha uppnått efter fyra år i skolan? Gå igenom faserna ordentligt. Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Fil. mag. Inger Fridolfsson, lasochskrivinlarning.se

Alfabetisk-fonemisk läsning Ljudat ut ljud för ljud och upptäcker vilket ord ljuden bildar. Barnet har fått en insikt i att alla bokstäver korresponderar med ett ljud. Har knäckt den alfabetiska koden. Förutsätter fonemisk medvetenhet och bokstavskunskap. Letar i sitt semantiska lexikon efter ett ord som passar.   Lång vokal VK, KV osv Svårast med konsonantförbindelse Men det behöver inte vara med alla bokstäver. Börjar försöka läsa på allt: vägskyltar, förpackningar, tidningsrubriker. Genomgripande förändringar och medför nya utmaningar. Upptäckten sker vanligtvis via barnets skrivförsök. Viktigt att detta sker så tidigt som möjligt i läsutvecklingen. Den alfabetiska läsningen och skrivningen utvecklar den fonemiska förågan. Tar hjälp av semantiskt lexikon samt sammanhanget för att avgöra vilket ord som avses. Korrigerar sig efter sammanhanget. Somliga gör inte det. Ordförrådet, intresse, förståelse?? Lättare att lära sig läsa om ljuden har standarduttal dvs ljudenligt stavade och vokaler med lång vokal. Återkomma med metoddelen. Säger uttalas med g istället för j och ä blir kort ljud i början. Barnet lär sig successivt undantagen. Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Fil. mag. Inger Fridolfsson

Kan på egen hand läsa nya korta ord. Har fått ett instrument för självinstruktion så att man kan gå vidare på egen hand. (Share, 1999) Den alfabetisk-fonemiska läsningen är en förutsättning för den fortsatta läsning. Kan på egen hand läsa nya korta ord. Långt kvar till ett läsflyt. Kräver mycket träning. Främst korta ord som innehåller de bokstäver barnet känner igen. Duktiga läsare går snabbt igenom denna fas. Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Fil. mag. Inger Fridolfsson

Alfabetisk-fonemisk skrivning Skriver symboler för ljud Skriver de bokstäver barnet kan uppfatta: oftast det initiala ljudet. S (sol) Utesluter ofta vokaler. Exempel: S SL STL STOL Använder oftast bokstavsnamnen: MA (EMMA), MLI (EMELIE) T(TE) PTR (PETER) Jämför med tidigare då de skrivit en symbol för något de kan se. Nu ska de skriva en symbol för något de kan höra. Symbol för ett visst ljud. Går från att ritat av det ser till att rita av det man hör. Skrivningen ger förutsättningar för att upptäcka de små skillnaderna mellan olika bokstäverna. r-v a-d, l i- f-t. a-g Rita dessa. Förskolebarn använder versaler. Motoriskt enklare att forma. Inte lika lätt att de spegelvänds och blir fel. Passar bäst under förskoleåldern.   Viktigt att barnen lär sig de små bokstäverna. Gemener kan snabbare infogas till skrivstil. Det mesta läsmaterialet är skrivet med gemener. Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Fil. mag. Inger Fridolfsson

Fonologisk medvetenhet 0ch läsning Varför är det viktigt att barn blir fonologiskt medvetna? Vilken fonologisk förmåga behöver eleverna kunna för att klara av att knäcka den alfabetiska koden? Lägg in efter filmen. Syntes och segmentering behövs i såväl läsning som stavning. Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Fil. mag. Inger Fridolfsson

Ortografisk – morfemisk läsning Orden eller delar av orden har blivit en ortografisk identitet och behöver inte längre ljudas. En gradvis övergång. Varje grafem i ordet uppmärksammas. Alfabetisk-fonemisk läsning är en förutsättning för ortografisk läsning. Förväxlas ofta med logografisk läsning. Orden har läst många gånger och till slut blivit en ortografisk identitet. Behöver inte längre ljuda orden. OH   Orden och morfemen läses direkt utan ljudning. Uppnås genom ur den alfabetisk-fonemiska läsningen. Jämför med logografisk läsning. Kan vara svårt att avgöra om det verkligen är ortografisk läsning. Man läser inte bilder utan bokstavsföljder. Varje bokstav registreras.  Underlättar om orden är kända och att innehållet i texten välbekant. Kan göra antaganden om vilket ord som avses Elbro: Goda läsares ordavkodning sker automatiskt vilket betyder: Avkodningen tar inte över uppmärksamheten Sker obligatoriskt – man kan inte låta bli att läsa kan inte vända blicken ”inåt” och försöka lägga märke till vad man gör när man läser. JFr med andra automatiserade färdigheter: knyt skosnöret, köra bil, cykla, sticka : Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Fil. mag. Inger Fridolfsson

Morfologisk-ortografisk skrivning Skrivningen är automatiserad och går snabbt och säkert. Utvecklas genom att skriva alfabetisk-fonemiskt. Kunskap om hur ord är morfologiskt uppbyggda. Man behöver inte tänka vilken bokstav som ska skrivas. För en del räcker det inte med att bara läsa för att bli bra på att stava. Ortografisk lässtrategi kan vara opålitlig då det gäller att stava rätt. t Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Fil. mag. Inger Fridolfsson

Spellers och Guessers Åk 2 25 % svagaste avkodarna Resultat: Guessers hade sign. sämre resultat på läsförståelse, avkodning stavning och fonologisk förmåga (Fridolfsson, 2013) SPELLERS GUESSERS Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Fil. mag. Inger Fridolfsson

Phonics – Bottom up Phonics är ett samlingsbegrepp (syntetisk, analytisk). Betonar förståelse för den alfabetiska principen. Framhåller kopplingen grafem-fonem. Tydlig progression; från det enkla till det svårare. Viktigt med fonologisk medvetenhetsträning. Förståelse övas för sig. Phonics är ett samlingsbegrepp Bottom-up: systemat Läsinlärning förutsätter läsundervisning. Viktigt med språkstimulering. Står inte i något motsatsförhållande Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Fil. mag. Inger Fridolfsson, lasochskrivinlarning.se

Whole Langugage – Top Down Barn lär sig läsa lika naturligt som de lär sig att tala. Minimum av handledning. Utgår från hela texter, hämtade från barnets erfarenhetsvärld. Logografisk ordbilder och cue-reading Kontextuella ledtrådar Fonologisk medvetenhet är en effekt av läsning och skrivning. Kritiska till strukturerad undervisning. Kontexten är överordnad avkodningen – egna upptäckter. Har använts främst i länder med oregelbunden ortografi. Och med tidig skolstart. Passar inte det regelbundna språket. Men inte heller det oreglebundna. Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Fil. mag. Inger Fridolfsson, lasochskrivinlarning.se

Storboksläsning Utgår från Whole Language Boken presenteras och förförståelse skapas. Läraren pekläser. De betydelsebärande orden lyfts fram. Repeterad läsning tillsammans. Barnet förväntas att på egen hand knäcka den alfabetiska koden. Men hur går det egentligen till? skapa nyfikenhet, titel, bilder, vem som skrivit och illustrerat, vem man tror att boken handlar om? vad kommer att hända? Göra antaganden.) Pekläsning – engagerande, klart och tydligt. ordbild. Repeterad läsning: Oviktigt om man läser fel, generalisera Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet

Förutsättningar Har egen inre drivkraft och motivation. Kan dra logiska slutsatser. Har en fonemisk förmåga. Har en viss bokstavskunskap. Förutsättningar för att lyckas med Storboksläsning. Tar betydligt längre tid. Barn utan som har svårt att urskilja fonemen klarar inte detta. Viktigt att elever som lär sig läsa och skriva spontant inte få bilda referensram för de som inte lär sig spontant. Ex invented spelling sker spontant för många förskolebarn. Men är det ett bra arbetssätt för övriga barn? Språket i storböcker – bättre att högläsa riktiga böcker innehållande rikare ordförråd. Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Fil. mag. Inger Fridolfsson, lasochskrivinlarning.se

De flesta barn lär sig att läsa oavsett metod De flesta barn lär sig att läsa oavsett metod. För 20-25 % är det dock helt avgörande att läraren väljer rätt metod. De som strävar med att avkoda. Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet

Interventionsforskning Publicering? Randomisering Kontrollgrupper För- och eftertester Tydliga beskrivningar Hänsyn till lärareffekter Hänsyn till ev. placeboeffekter Finansiering? Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Fil. mag. Inger Fridolfsson

Metastudier SBU 2014, Hattie 2011, NRP 2000, Chall 1967 Då det gäller de resurssvaga eleverna finns entydigt stöd för phonics. SBU- 15% svagaste (inte bara dyslektiker) Databaser Randomiserade urval Kontrollgrupp Tydligt beskrivet För- och eftertester Mm Se skillnader mellan metastudier och enskilda studier. Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet

Motivationens betydelse Det är inte vilken sorts aktivitet eller vilket slags materiel som är avgörande för motivationen. Det som är avgörande är istället att barnet märker att det gör FRAMSTEG. RTI: mätbara framsteg som kan dokumenteras Första tiden i skolan är kritisk och kan vara mer eller mindre avgörande för hur det sedan ska gå. Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Fil. mag. Inger Fridolfsson, lasochskrivinlarning.se

Förutsätter att övningarna ligger inom den proximala utvecklingszonen. Läraren ska ligga steget före. Fånga upp barnen innan de själva märker att de kan komma att få problem. Hänvisa till filmen – phonics det de såg. Varför var barnen motiverade? Lagom utmanande övningar. Om den är för lätt/svår måste läraren veta var nästa lilla steg är i progressionen. Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Fil. mag. Inger Fridolfsson, lasochskrivinlarning.se

Ljudningsmetoden Typiska inslag: Tydlig och strukturerad progression Bokstavsarbetet Fonologisk medvetenhet Kopplingen grafem-fonem Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet

Val av bokstäver Frekvens Vokaler med långt ljud Konsonanter med hålljud Visuella skillnader Auditiva skillnader Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet

Bokstäver med små visuella skillnader b p i l ö o f t a u a ä å b d r v i j Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Fil. mag. Inger Fridolfsson

Progressionen VK as al os KV sa la KVK sal sol ser res KVK –a sola resa KVK –en –et –er –ar reser solar solen riset KKVK svan slev osv Ljudenligt stavade ord Lång vokal Tar lång tid och sker allteftersom man lär in nya bokstäver. Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Fil. mag. Inger Fridolfsson

The Simple View of Reading i förskoleklass L = A x F Avkodning: fonologisk medvetenhet leka med bokstäver Förståelse: högläsning med samtal, samtal om företeelser  Den vuxne och barnet samtalar om en företeelse, sak mm. Den vuxne lyssnar och ställer frågor som för samtalet vidare. Bokstäver i naturliga sammanhang Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet

Fonologisk medvetenhet Kausalt samband Prediktorer RAN Fonologisk medvetenhet Kan vi redan innan barnen börjar skolan förutsäga vilka som kommer att få svårigheter? Bokstavskunskap Vilka av dessa prediktorer ska förskolan ägna sig åt. Koppla till SVR. Bokstäver: På barnens villkor och i naturliga situationer. Inga arbetsböcker. Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Fil. mag. Inger Fridolfsson, lasochskrivinlarning.se

Den starkaste prediktionsfaktorn för läs- och skrivresultat i åk 1, är hur många träningstillfällen som behövs i förskoleklass för att nå fonologisk medvetenhet. (Myrberg, 2009) Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Fil. mag. Inger Fridolfsson

Fonologisk medvetenhet Syfte: Preventiv insats Respons to intervention RTI Preventivt: att få fatt i fonemen RTI: att tidigt – innan skolstart – kunna se vilka som är riskbarnen och Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Fil. mag. Inger Fridolfsson

RTI i förskolklass Minimimål i slutet av f-klass: Lyssna ut initialt och finalt fonem. Det räcker inte med att konstatera att ett barn kommer att få svårt att nå målet. Dessa barn måste få riktat stöd redan i f-klass. Genom att arbeta RTI kan man tidigare upptäcka dessa barn. Mer riktad intensiv träning under våren i f-klass. Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Fil. mag. Inger Fridolfsson

Sammanfattning Viktigt med tidiga insatser men valet av insatser är ännu viktigare. Lärarens vetskap gällande val av metod kan ha en avgörande betydelse för enskilda barn. Tidiga insatser är a och o men vi det räcker inte med insatser. Vi måste även veta varför vi gör det vi gör. Ljudningsmetoden för alla som ännu inte kommit igång. Läsarna arbetar med det som de behöver. Storbok kan fungera som ett inslag i f-klass. Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Fil. mag. Inger Fridolfsson