Riksbanken i globaliseringen Seminarium 5 september 2005 Björn Segendorff Internationella sekretariatet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Internationella relationer
Advertisements

Varför EU? Varför sammanhållningspolitik? Varför Interreg? Daniel Tarschys Stockholms universitet & SIEPS (Svenska Institutet för Europapolitiska Studier)
Innebär hanteringen av eurokrisen den slutliga dödsstöten för den ekonomiska demokratin?
Finansdepartementet Kapitaltäckning Finansmarknadsminister Peter Norman
Förvaltningen av guld- och valutareserven & Betalningssystemet RIX
Staten och det civila samhällets organisationer
EU:s program för konkurrenskraft och innovation, CIP, Lissabonstrategin – tillväxt och sysselsättning Mål  att utveckla företagens konkurrenskraft,
European Commission Internal Market & Services DG 1 Förändrad revision i Europa: Perspektiv från EU’s kommission Stockholm,10 januari 2012 Paulina Dejmek.
Aktörer och institutioner i internationella relationer: EU, NATO & AU
Papperstiger eller aktör för en bättre världen?
Konjunkturer.
Riksbankschef Stefan Ingves 15 mars 2012 Finansiell stabilitet ur ett konsument- perspektiv Finansutskottet.
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
Fjärde järnvägspaketet
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
Finansiell Stabilitet Juni Ökade kreditförluster största risken Svenska banker klarar ökade kreditförluster och är i en internationell jämförelse.
Riksbanken och finansiell stabilitet
ILOs rekommendation 202 Social Protection Floors
Mattias Johansson, Tullbroskolan, Falkenberg –
EU.
18 november 2011Åsa Ekelund, Avdelningen för finansiell stabilitet Riksbanken i globaliseringen.
Välkommen till information om utvecklingsarbete
Aktuella frågor på EU-nivå
Kapitel 12 VALUTAMARKNADEN.
Från framgång till kris
Hur många människor bor det i EU:s medlemsländer? miljoner miljoner miljoner miljoner.
EU;s sammanhållningspolitik Ny strategi Europa 2020 ersätter Lissabonstrategin Tillväxt o sysselsättningsstrategi Fokus på smart, hållbar och inkluderande.
Kommissionens arbetsprogram 2011 Presenterades den 3 november. Arbetsprogrammet tar upp huvudfrågor som ska prioriteras av kommissionen under Kommissionen.
Ungdomspolitiken i Sverige Ansvar nationellt: Integrations- och jämställdhetsdepartementet, Ungdoms- och folkrörelseenheten Ungdomsminister: Nyamko Sabuni.
Vad innebär det? EU Vad är det?. Sverige blev medlem Först och främst är det en ekonomisk organisation för samarbete mellan medlemsländerna. Man.
EU (Europeiska Unionen)
Det nationella digitala biblioteket
1 Thomas Andersson, rapportör.
OECD Territorial Review of Sweden
Ansvar och möjligheter Nya Moderaternas Europaplattform.
Fördjupad utvärdering 2015 Fokusområde Hållbar konsumtion
Sveriges politiska system Parti och ideologi
Mina tankar om penningpolitik och finansiell stabilitet SEB 4 maj 2012
Samarbete i det internationella systemet Kapitel 4.
Konjunkturer.
LFA Steg 1: OMVÄRLDSANALYS
Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN December 2004 SV Förordningar 1 Sammanhållningspolitiken Kommissionens förslag till nya regler 14 juli.
Finansiell integration i EU Vilken roll spelar FI? Ett anförande vid Bankföreningens seminarium om den nya lagstiftningsprocessen i EU 19 april 2004 Kerstin.
Penningpolitik och finansiell stabilitet Att motverka den globala finanskrisens effekter Riksdagens finansutskott, 13 november, 2008 Riksbankschef Stefan.
EU-Regional Policy Structural actions Agenda Strukturstöd till kandidatländerna stöd under föranslutningsperioden fr.o.m. år 2000: 1 miljard.
Ministry of Education and Research Framtiden för Europas forskning, det svenska ordförandeskapet prioriteringar Presentation av Olof Sandberg Utbildningsdepartementet.
Europa 2020 Sabine Mayer. Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande.
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Riksbanken i globaliseringen Seminarium 30 maj 2005 Björn Segendorff Internationella sekretariatet.
Riksbanken i globaliseringen 5 december 2008 Björn Segendorf Internationella sekretariatet.
Risker och kriser i det finansiella systemet – vad gör Riksbanken?
Riksbanken i globaliseringen Seminarium 26 augusti 2005.
Myndigheternas ansvar - marknadskontroll
Riksbanken i globaliseringen 13 november 2009
Riksbanken i globaliseringen 06 november 2007 Björn Segendorff Internationella sekretariatet.
Riksbankens internationella arbete Björn Segendorf.
Risker och kriser Finansiell stabilitet
Europa 2020 och Junkers 10 Prioriteringar
Länsstyrelsen roll och uppdrag
Vice riksbankschef Lars Nyberg Svensk ekonomi i en orolig omvärld Fastighetsägarna 28 januari 2011.
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Uppföljning av den Europeiska sammanhållningspolitiken med fokus på nordiskt och svenskt.
Internationell ekonomi Privatekonomi Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi Vad påverkar den internationella ekonomin? Förändringar i världsekonomin.
Internationell ekonomi Privatekonomi Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi Vad påverkar den internationella ekonomin? Sverige och världsekonomin.
Finansinspektionen Vi övervakar finansmarknaden. Historia.
Om ESMA – European Securities Markets Authority Anna Jegnell Avdelningschef Marknader, Finansinspektionen Stockholm
Mattias Johansson, Tullbroskolan, Falkenberg –
HANDEL I VÄRLDEN.
Vad innebär regionbildningen?
Introduktion till processen för balanserad styrning
EPASP – europaparlamentets ambassadörsskoleprogram
Presentationens avskrift:

Riksbanken i globaliseringen Seminarium 5 september 2005 Björn Segendorff Internationella sekretariatet

Vad jag skall tala om: Det internationella finansiella systemet Kort historik Globaliseringen och dess utmaningar Riksbankens internationella arbete Vilka internationella organisationer är Riksbanken aktiv i? Varför dessa? Uppgifter Några aktuella frågor

Historik – Det internationella finansiella systemet Centralbankernas roll Viktiga institutioner växer fram Före Bretton Woods (1930 BIS) Bretton Woods 1944 (IMF, WB) OEEC/OECD : En någorlunda fungerande guldmyntfot Vietnamkriget – budgetunderskott i USA Sammanbrott i växelkurssystemet talet: Två oljekriser – stor utlåning 1980-talet: Skuldkrisen 1990-talet: Avreglering och globaliseringen Euro 1999, 2001

Globaliseringens konsekvenser Positiva Stark tillväxt, minskad fattigdom Global demokratisering Ökad tillgång till kapital Ramar för ekonomisk politik Negativa Många kvar i fattigdom Begränsade valmöjligheter för länder Ökad sårbarhet för kapitalrörelser Ex. Sverige 1991, Asienkrisen Finansiella kriser kan spridas

Finansiell stabilitet och penningpolitik Betalningssystemet Bankkoncernerna Bankernas låntagare Makroekonomisk utveckling

Riksbankens internationella arbete MÅL: - lära av andra länders erfarenheter på områden som är relevanta för Riksbankens verksamhet, - dela med oss av egna erfarenheter, - förstå konsekvenserna av internationella beslut och överenskommelser samt av utvecklingen i andra länder, - påverka internationella beslut och policydiskussioner som inverkar på Riksbankens verksamhet, - uppfylla Riksbankens formella och informella förpliktelser.

Riksbankens samarbete med internationella organisationer IMFÖvervakning av världsekonomin, finansiella systemet och villkorad utlåning EU Ekonomisk-politiskt samarbete och finansiell lagstiftning ECBSBrett centralbankssamarbete BIS”Centralbankernas bank”, G10Normskapande, diskussionsforum OECDEkonomisk-politiska diskussioner Riksbanken deltar i över ? kommittéer, arbetsgrupper m.m.

IMF  Start: 1944  Syfte:  Medlemmar:  Övervakning av det internationella monetära systemet (erfarenheterna från 1930-talets depression) 1. Främja ett internationellt monetärt samarbete 2. Underlätta en sund tillväxt av världshandeln och därmed hela ekonomin 3. Främja växelkursstabilitet 4. Ge kort-/medelfristiga krediter till medlemmar med betalningsbalansproblem (mot konditionalitet)  Drygt 180 länder

IMF - Huvuduppgifter Övervaka den globala ekonomiska utvecklingen Årliga examinationer/ landanalyser (Art. IV konsultationer) Financial Sector Assessment Programs (FSAP) Utarbetande och kontroll av normer och regler Långivning till länder i kris Mot villkor Finansieras av medlemsländerna Teknisk assistans

IMF - Utlåning Lån i förhållande till kvota – Sverige 1,4% Årlig utlåning varierar kraftigt. Utestående förpliktelser: ca 22 mdr USD varav 4/5 till 3 länder (Brasilien, Turkiet, Argentina, Indonesien, Uruguay)

IMF - Styrformer Guvernörsstyrelsen (ung. aktieägarna) Möts en gång per år – Årsmöte Ingves för Sverige Exekutivdirektörsstyrelsen (ung. bolagsstyrelse) 24 valkretsar Sverige tillsammans med Norden/Baltikum Möten flera gånger i veckan IMFC – 24 av världens centralbankschefer (rådgivande organ åt styrelsen) Diskuterar det ekonomiska läget och centrala policyfrågor

IMF- Riksbankens roll Kontaktorgan Deltar i finansiering Riksbanken och Finansdepartementet Delat ansvar - samarbete Policyarbetet Stödja styrelsearbetet

IMF – Några aktuella frågor… Villkoren för utlåning – Konditionalitet IMFs roll i utvecklingsländer IMFs finansiering Global stabilitet, låg utlåning, små intäkter. Bort från utlåningsberoendet. IMF:s styrformer – ”voice” Inflytande och finansiering måste återspegla medlemmarnas ekonomiska betydelse. Utvecklingsländer vill ha större inflytande. (Singapore i höst).

EU  Start: Medlemmar:  EEG 1957: Skapa en gemensam marknad med fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital  EU 1993: Skapa en ekonomisk och monetär union  EMU 1999: Introduktion av euron (valutaunionen)  25 länder

EU:s mål En gemensam marknad En ekonomisk och monetär union Främja: Harmonisk utveckling av näringslivet Hållbar tillväxt ; hänsyn till miljön Ekonomisk konvergens Hög sysselsättning och socialt skydd Höjd levnadsstandard och livskvalitet Ekonomisk och social sammanhållning - solidaritet

EU:s centrala institutioner och uppdrag Rådet Högsta beslutande organ Företräder MS regeringar 10 olika sammansättningar Antar EU-lagstiftning (med EP) Europeiska rådet: 4 ggr/år -stats- och regeringschefer -Riktlinjer för ekonomisk politik Ständiga representationens kommittée (Coreper) EU-ambassadörer Europaparlamentet 732 (SE:19) direkt folkvalda ledamöter Deltar i lagstiftningsarbetet -Inre marknad m. Rådet -Andra frågor Rådgivande/ yttrande Godkänner ny kommission Delad makt över budget m. rådet 7 politiska grupper; 20 utskott Kommissionen EU:s största institution Tar initiativ och utarbetar ny lagstiftning inom -1:a pelaren: Inre marknaden, EMU, jordbruk/miljö -2:a pelaren: MS kan ta initiativ Sköter budget och förvaltning

EU: Ekonomiska och finansiella området Övervaka den ekonomiska och finansiella situationen i MS Ekonomisk-politisk samordning Arbeta för inre marknaden/ finansiell integration Direktiv: Ska implementeras nationellt Förordningar: Gäller direkt i alla MS Förebyggande och hantering av finansiella kriser

EU-samordning av finans- och strukturpolitik

EFK: Aktuella frågor Ekonomisk-politiska området: Stabilitets- och tillväxtpakten Lissabonagendan Förbättrad statistik Finansiella området: Finansiell integration Tjänster till privatkunder Harmonisering av tillsyn Krishantering

Eurosystemet och Europeiska centralbankssystemet (ECBS) Start: 1994: EMI startade sin verksamhet 1999:Eurosystemet övertog ansvaret för penningpolitiken i euroområdet Medlemmar: Eurosystemet: ECB + 12 centralbanker ECBS: 25 centralbanker

Utforma och genomföra penningpolitiken i euroområdet Genomföra valutapolitiken mot omvärlden Inneha och förvalta valutareserver Främja väl fungerande betalningssystem ECBS [ =Eurosystemet och centralbankerna utanför euroområdet] Främja samarbetet mellan centralbankerna Förbereda införandet av euron i MS utanför euroområdet Uppgifter: Eurosystemet

Eurosystemets och ECBS styrning ECB Direktion 6 medl. ECB- Rådet (€ + Dir.) Allmänna Rådet (EU + ECB VD vVD) 13 kommitteer Undergrupper …

ECBS 13 kommittéer Penningpolitik Marknadsoperationer Betalnings- och avvecklingssystem Internationella relationer Rättsliga frågor Banktillsyn Sedlar Statistik Redovisning och monetär inkomst Revision Extern information IT Personalchefer

ECBS: Aktuella frågor TARGET 2 Single Euro Payment Area (SEPA) Makroekonomisk utveckling Implementering av pakten Skillnader i tillväxt – ett problem? Förberedelse inför ev. nya euroländer Utvärderingar/ konvergensrapporter Sedeltillverkning

Internationella regleringsbanken (BIS) Start:1930:Reglering av det tyska krigsskadeståndet efter första världskriget Uppgifter:- ”Centralbankernas bank” - Diskussionsforum för centralbanksfrågor - Utredningsorgan för ekonomiska och finansiella frågor - Samordningsorgan för internationella finansiella operationer - Säte för G10-kommittéer inkl. sekretariat Medlemmar:55 centralbanker (G10-länderna dominerar)

G10  Start: 1961  Nu:  Medlemmar :  Ställa kompletterande finansiella resurser till förfogande (till IMF) om något av G10- länderna skulle behöva låna  Fler länder kan få låna  Elva industriländer :  US, JP, DE, FR, GB, IT, CA (=G7) +  SE, BE, NL, CH

G10: Uppgifter Ställa kompletterande finansiella resurser till förfogande för IMF Diskussion av internationella monetära och finansiella frågor (Centralbanker+finansdep) Utveckling av normer för finansiell verksamhet Kapitaltäckning Tillsyn Övervakning av finansiell infrastruktur m.m. Överenskommelse av guldförsäljning

BIS/G10: Kommittéer Baselkommittéen för banktillsyn Betalnings- och avvecklingssystem Marknader Globala finansiella systemet Legala experter Säkerhet IT Internrevision

BIS/G10: Aktuella frågor Basel II Principer för övervakning av infrastruktur Bolånemarknader Hedgefonder Åldrande och pensioner

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)  Start: 1948  Uppgifter:  Medlemmar:  Administrera den amerikanska Marshall- hjälpen i Västeuropa  Diskussion av makroekonomisk politik, strukturpolitik och finansiella marknader  Ekonomiska prognoser och landanalyser  Industriländerna och några ”emerging markets” - sammanlagt 30 länder  Centralbanker + finansdepartement

OECD: Aktuella frågor Makroekonomisk utveckling Globala obalanser Kinas växelkursregim Oljeprisets betydelse för tillväxt Europas låga tillväxt osv…. Finansiella marknader Allmänt Djupdykningar: Riskkapital Financial education Ägande av börser

Summering: Sverige är beroende av omvärlden! Det internationella arbetet är ett viktigt medel för RB – högre måluppfyllelse. Lära, lära ut, påverka analyser och beslut. Främst penningpolitik och finansiell stabilitet.