Hjärta och blodkärl Översiktsföreläsning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riskbruk, skadligt bruk och beroende
Advertisements

Lungemboli Norrman / Pikwer Symptom
misstänkt akut hjärtinfarkt
Diskussion kring tonsilliter
Kardiovaskulär sjukdom - ett farmakologiskt område
STROKE.
Stroke Björn Andersson Medicinkliniken SU/S Strokeenheten.
Dagkirurgi & Myokard ischemi
”Internet anpassa” bilder
Hjärtområdet Kardiologkliniken
Akut Koronart Syndrom – Östersund 1
Vetenskaplig utveckling Läkarprogrammet KI HT 2010 termin 4
BIOVETENSKAP OCH TEKNIK
Diagnostik av Hjärtsvikt inom primärvården
Praktiska aspekter på arbetsprov
BLÅSLJUDSMOTTAGNING (snabbspårsmottagning) processutveckling
Hjärtat Hjärtat är en muskel, som är något större än din knutna hand. Hjärtats uppgift är att pumpa runt blodet i din kropp. Hjärtat har fyra sammankopplade.
Rörelse Kapitel 7.
ALBUMIN I URIN.
Labmedicin i Nya Akutens ADAPT modell!
Vätskebaserad cytologi och HPV
Självevaluering Hyperlipidemi, T3 Susanne Hilke, Klinisk Kemi
Disposition Allmänt prehospital vård/aspekt akuta koronara syndrom.
Diskussion kring tonsilliter
Protein C-brist orsakade lungemboli hos 19-åring
Vetenskaplig utveckling Läkarprogrammet KI HT 2010 termin 4
Actilyse Alteplas ATC-kod: B01A D02 Godkänd: (MR)
Vår Friskprofil - är ett utmärkt instrument för att belysa din eller din personals livsstil. -
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Akut kardiologi Stina Johansson 2013.
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Urinvägsinfektioner hos barn
Lipidmetabolismen Översiktsföreläsning
Anamnes Kliniska undersökningar Laboratorieundersökningar Observation
Fall 7 Skånska med svår bröstsmärta
Levermetabolismen Översiktsföreläsning
Handläggning av faryngotonsilliter
Praktisk epidemiologi för allmänläkare
Rörelse Kapitel 7.
BIOVETENSKAP OCH TEKNIK. BIOKEMI MOLEKYLÄR BIOLOGI CELL- BIOLOGI IMMUNOLOGI.
Cristine Skogastierna, M.Sc, doktorand Avd. För Klinisk Farmakologi
Kontinuerligt kvalitetsarbete inom kardiologin i Södra regionen.
Akut Koronart Syndrom Norrman / Pikwer ©
HJÄRTSJUKVÅRD 2013 sydöstra sjukvårdsregionen
Blodet och transporterna
Muskler Människan behöver skelett, senor och muskler för att kunna röra sig. Det finns tre huvudgrupper av muskler: Skelettmuskler, även kallade tvärstrimmiga.
Klinisk kemi i praktiken
João Fernandes ST-Läkare Neuro & Rehab Klinik – NÄL AT-dag Neurologi
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec
Hjärtat & Blodomloppet
Utgiven 2013 – RIKS-HIA. RIKS-HIA Årsrapport 2012.
Aterosklerosens olika ansikten Välkomna !!
Anna Johnsson Leg. Sjukgymnast Skånes Onkologiska Klinik, Lund Fysisk aktivitet vid cancersjukdom.
Standardiserat vårdförlopp Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.
Standardiserat vårdförlopp Malignt melanom, hudmelanom.
Svår sepsis och septisk chock UNGT FORUM 25 NOV 2008 Östra Sjukhuset, Göteborg.
Referat Riksstämman 2006 Erik Sandholm Klinisk andvändbarhet av PCR vid Mykoplasma Pneumoniae infektioner. Anna Nilsson, Per Björkman, Infektion, UMAS.
STEMI KAJ Ambulans rekvireras med ”PRIO 1” då meddelar vi
Standardiserat vårdförlopp Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång
Direktlinje Trombolys Blekinge
Standardiserat vårdförlopp Vulvacancer
Standardiserat vårdförlopp Vulvacancer
SPOR ANVÄNDARMÖTE MARS 2018.
Mikroundervisning akuten Kungälv
Mikroundervisning akuten Kungälv
Mikroundervisning akuten Kungälv
Mikroundervisning akuten Kungälv
Mikroundervisning akuten Kungälv
Prestanda av Troponin T och CKMB på akutmottagningen för att diagnostisera akut koronart syndrom Ardavan Khoshnood, Jakob Lundager Forberg och Ulf Ekelund.
Presentationens avskrift:

Hjärta och blodkärl Översiktsföreläsning 031201 Pierre Cherfan, Överläkare Specialist kardiologi/invärtesmedicin Höglandssjukhuset Eksjö

Hjärta och blodkärl Hjärtinfarkt och myokardskademarkörer (s.503-514) Hjärtsvikt och natriuretiska peptider (s.515-519) Ateromatos och kardio-vaskulära riskfaktorer (s.487-502)

Hjärtinfarkt och myokardskademarkörer Patofysiologi biokemiska markörer äldre och nyare Sensitivitet och specificitet Kliniska applikationer

Hjärtinfarkt och myokardskademarkörer-patofysiologi Akut coronart syndrom bristning i plack-> spasm+trombos-> -> partiell/total ocklusion -> (obs: spontan trombolys) -> cellskada>15 min; läckage från i första hand:cytosol i andra hand: strukturellt bundna -->> komplett nekros 4-6 tim Varierande klinisk bild! Instabil angina - icke-q-vågs infarkt - infarkt

Hjärtinfarkt och myokardskademarkörer-patofysiologi Läckage intrakardiella proteiner- Hur mycket och hur fort? Lokalisation intracellulärt? Koncentra-tionsgradient? Muskelmassa? Perfusion? Reperfusion? Elimination? Vilka markörer? ALAT, ASAT, LD, CKMB, Tn I, Tn T, myoglobin

Hjärtinfarkt och myokardskademarkörer-markörer ASAT, ALAT, LD--mycket ospecifika vad gäller hjärtmuskel, finns i flertal celler. Har idag ingen plats alls i klinisk hjärtinfarkt diagnostik! Tas därför aldrig i dessa sammanhang.

Hjärtinfarkt och myokardskademarkörer-markörer CK-MB (’hjärtmuskelisoenzym’-Creatinin-Kinas) hjärna, skelettmuskulatur. Stiger vid uremi, myositer, dystrofier, CVI tidigare ’Golden standard’ vid AMI diagnostik-ej nu!

Hjärtinfarkt och myokardskademarkörer-markörer Troponinerna- TnC, TnI, TnT Helt kardiospecifika! Rel 1:1, men Tn I 60% massa av TnT (TnT 0,05ug/l motsvaras av TnI 0,03 ug/l) TnT= en metod, TnI ca 15 metoder!!

Hjärtinfarkt och myokardskademarkörer-markörer

Hjärtinfarkt och myokardskademarkörer-markörer Myoglobin-finns i alla typer av muskulatur Inte kardiospecifikt! Stiger mycket snabbt Mycket kort halveringstid Används som komplement idag.

Hjärtinfarkt och myokardskademarkörer-markörer

Hjärtinfarkt och myokardskademarkörer-Sensitivitet och specificitet Detektionsgräns-metodspecifikt diskriminatorgräns-numeriskt gränsvärde däröver patologi sägs föreligga. Diagnostisk sensitvitet=fraktion sant postivia resultat hos grupp med ex AMI. Diagnostisk specificitet=fraktion sant neg resultat hos referensgrupp friska. Diagnositskt tidsfönster=det tidsintervall när markör har högst känslighet. Obs: sänkning av diskriminatorgräns ökar sens. på bekostnad av spec!

Hjärtinfarkt och myokardskademarkörer-Sensitivitet och specificitet CK-MB och Myo-specificitet beroende av skelettmuskelpåv (HIA bättre än IVA) CK-MB spec 97-99% / Myo 85-95% HIA TnT och TnI helt myokardspecifikt! TnT el TnI stiger vid grav njurskada (motsv subklinisk myokardcellskada-sämre prognos)

Hjärtinfarkt och myokardskademarkörer-Sensitivitet och specificitet Metodsensitiviteten avhängig storlek och tidsintervall Ck-MB och Myo kan ’missa’ små infarkter vid sen provtagning och/el långa provtagningsintervall max diagnostisk sensitivitet för CK-MB och TnT 8 tim efter insjuknande 100% sens för TnT (per def!), 90% sens CK-MB Vid små infarkter/sen provtagning är TnT en klart känsligare markör -->>

Hjärtinfarkt och myokardskademarkörer-Sensitivitet och specificitet timmar efter ankomst till sjukhus Patientmaterial: små infarkter // ankomst 2 tim (mediantid) efter insjuknande

Hjärtinfarkt och myokardskademarkörer-Sensitivitet och specificitet För TnT och TnI gäller därför: neg markör-resultat inom tidsfönstret utesluter myokardskada med hög sannolikhet (=’high sensitivity for rule-out’) (hög specificitet) positiva markör-resultat bekräftar myokardskada med mycket hög sannolikhet (=’high specificity for rule-in’’) (hög sensitivitet)

Hjärtinfarkt och myokardskademarkörer-klinikska applikationer Ökning AMI-minskning instabil angina problem initialt-’falskt pos’ AMI?? Sänkt diskriminatorgräns för AMI (TnT fr 0,1->0,05 -->0,03 ug/l) Myokardit, kontusion, uremi, lungemboli, tackykardi, lungödem, PCI därför: Tänk!

Hjärtinfarkt och myokardskademarkörer-klinikska applikationer RP=reteplasbeh S-Myo det: 1 tim, max 4 tim, norm 12 tim S-Ck-MB det: 2 tim, max 12 tim, norm 48 tim S-TnT det: 1 tim (0,03 ug/l), 2 tim (0,05 ug/l), max 12 tim, norm flera dygn!

Hjärtinfarkt och myokardskademarkörer-klinikska applikationer Strategi: myo+TnT Provtagningsrutin: ’0-prov’, 6 tim, ev 12 tim, ev ytterligare prov. ej maxprov (gör UKG) Provtagning är inte allt-kliniska bilden ytterst viktigt, lab ett viktigt komplement!

Hjärta och blodkärl Hjärtsvikt och natriuretiska peptider Hjärtinfarkt och myokardskademarkörer Hjärtsvikt och natriuretiska peptider Ateromatos och kardiovaskulära riskfaktorer

Hjärta och blodkärl- Hjärtsvikt och natriuretiska peptider ANP och BNP diagnos/behandling/prognos HS ej genomslag kliniskt-ev plats inom primärvården. s. 515-519

Hjärta och blodkärl Ateromatos och kardiovaskulära riskfaktorer Hjärtinfarkt och myokardskademarkörer Hjärtsvikt och natriuretiska peptider Ateromatos och kardiovaskulära riskfaktorer

Hjärta och blodkärl- kardiovaskulära riskfaktorer Läs och begrunda- mycket intressant!! s.487-502

Hjärta och blodkärl- kardiovaskulära riskfaktorer

Hjärta och blodkärl- kardiovaskulära riskfaktorer